Bakgrund/problemområde: Goodwill har under en lång tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar värderingen av goodwill på att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att välja tillvägagångssätt som ger ett önskvärt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjäningsförmågan hos det förvärvade företaget och relaterar därmed till värderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer på att den information som bankerna ger ut gällande framtida goodwillnedskrivningar är avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden.

Syftet med denna rapport är att granska skillnaden mellan energikategorierna i miljöcertifieringssystemen LEED och BREEAM. Eftersom amerikanska LEED bygger på det brittiska BREEAM finns det många aspekter som liknar varandra. BREEAM utgår ifrån de nationella standarderna i första hand. Om sådana inte finns är det de europeiska som används. Klassningen av byggnaden visar hur bra byggnaden är jämfört med de krav som finns nationellt.

Sammanfattning: Revision innebär att undersöka, värdera och yttra sig om ett företags bokföring, årsredovisning och förvaltning. Under en revision är det orimligt för en revisor att granska samtliga konton och enskilda transaktioner. Genom en väsentlighetsbedömning görs ett urval av vad som ska granskas. Det avgör storlek och omfattning på revisionen. Tidigare studier har visat att det finns huvudsakliga bakgrundsfaktorer som inverkar på väsentlighetsbedömningen.

Arkitekter och byggnadskonstruktörer har alltid strävat mot egna lösningar. Även om byggmetoderna är lika för tidsperioden, skiljer sig byggnaderna åt. Utvecklingen inom byggindustrin går samtidigt mot bjälklag som byggs slankare och med längre spännvidder för att utnyttja materialets styrka och samtidigt skapa öppna planlösningar. Detta sänker bjälklagens egenfrekvenser, vilket gör att de riskerar att sammanfalla med lastfrekvenser från personer som vistas på bjälklaget, vilket i sin tur leder till kraftigt förstärkta vibrationer. Responsen i strukturen kan bli så stor att människor känner stort obehag när de befinner sig på bjälklaget.

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning.

Målet med denna studie är att undersöka möjligheten att skapa och beskriva ett arbetsflödedär ett BIM baserad system är det huvud verktyg som skall användas för att skapa modeller/ritningar och handlingar, samt lösa de tekniska problem som hindrar projektören attanvända BIM på ett effektivt sätt. Studien genomfördes genom ett samarbeta med företagetNylin och Myhrberg Arkitekter GI AB, som är ett konsultföretag som i dags läge planerar förimplementering och användning av BIM-systemet i deras verksamhet. Fokus i studien är attskapa ett arbetsflöde som passar för företagets verksamhet under övergångsperioden, skapa enIT-manual/BIM-manual som företaget skall använda vid projektering med BIM-verktygetRevit Architecture.Problemet med BIM-systemet är ett det är ett relativt nytt system och detta kan avskräckakonsulterna från att använda det. Det finns brist på anvisningar, mallar och IT-manualer somtalar om hur man ska arbeta med BIM och vad som gäller vid de olika projekteringsfaserna.Det finns också svårigheter som företaget inte kan påverka exempelvis möjligheten att samarbetamed andra konsulter och projektörer utanför företaget som använder olika typer av BIMplattformän vad företaget själv använder.Studien utfördes i två faser, en undersöknings fas av två delar där teoretiska kunskaper omsystemet, dess egenskaper, användnings möjligheter jämfört med CAD-systemet har som studeratsoch redovisats i denna rapport. Den andra delen är en undersökning om de befintligaIT-manualerna (båda svenska och utländska) som har använts för att strukturera en ny ITmanualför företaget Nylin och Myhrberg.

BT Products AB ingår i Toyota-koncernen och är världsledande inom trucktillverkning. BT har flera dotterbolag i olika delar av världen som tillverkar truckar, t ex Raymond i USA. Några av de BTtillverkade truckarna har ett höjdmätningssystem. Detta höjdmätningssystem är till för att underlätta för föraren att positionera gafflarna i höjdled. Föraren måste aktivt ge styrsignal för att en höjdrörelse skall tillåtas.

Uppsatsen behandlar användandet av öppen källkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som påverkar samhällsdebatten, gör frågan om användning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en fråga som är relevant för alla samhällsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att källkoden är tillgänglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte är möjlig med slutna program, där källkoden inte är tillgänglig.Öppen programvara eller öppen källkod har genomgått en snabb utveckling under de senaste åren, från att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affärsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.

Rådande klimatförändringar och utarmning av viktiga resurser har väckt en oro om hur hållbart företags verksamheter verkligen är. Detta har lett till att miljöfrågor behandlas på högsta politiska nivå, att konsumenter efterfrågar miljövänliga produkter, att intressegrupper arbetar aktivt med att uppdaga företags miljöbrister och att investerare börjat analysera företag på hållbarhetsparametrar. På grund av detta har företag börjat arbeta med att tillverka tjänster och produkter på ett mer ansvarsfullt sätt. Detta har lett till att företag börjar se över hur de styr sin distributionskedja då det är i denna som 80-90 procent av miljöpåverkan uppstår. Det traditionella begreppet för att styra distributionskedjan kallas Supply Chain Management (SCM) men har på senare tid adderats med ?Sustainable? SCM (SSCM) för att hantera både miljö och sociala frågor utöver de ekonomiska.

Olika verksamheter har sedan tidigare präglats av ett ägarperspektiv där relationen till formella ägare och aktieägare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte längre bortse från andra intressenter. Det tillkommer därför större krav på företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgår ifrån kriterierna, makt, legitimitet och brådskande karaktär.

Ett av EU:s främsta syfte är att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strävar de efter att skapa lika förutsättningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hänt på redovisnings- och revisionsområdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fått stort inflytande på framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste åren ålagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.

Det har länge funnit en vilja att harmonisera redovisningen då redovisningstraditionerna har skiljts sig åt mellan olika länder. En harmoniserad redovisning underlättar för handel och transaktioner mellan utländska företag eftersom en internationaliserad redovisning gör att alla talar samma språk. I Europa finns en egen organisation för att reglera redovisningen, IASB, och EU valde att arbeta efter deras rekommendationer som därför kom att bli obligatoriska för börsnoterade koncernföretag. Övergången till de internationella redovisningsstandarderna IAS och IFRS skedde år 2005 och även fast redovisningsrådet följt IASB: s rekommendationer tidigare innebar övergången åtskilliga problem. Några av standarderna stred mot tidigare regler i årsredovisningslagen då de nya standarderna innebar värdering till verkligt värde som ej var tillåtet i Sverige tidigare.

Fönster blir idag en allt viktigare del av en byggnads klimatskärm. Det ställs därför krav på olika funktioner vilka måste uppfyllas oberoende av fönstertyp. Då glas blir vanligare i moderna konstruktioner ställs det högre krav på värmeisolerande förmåga. Cirka 35 % av en byggnads värmeförluster sker genom fönster. Detta ställer krav på tillämpning av energieffektiva fönster vid ny- och ombyggnad. Underhåll av fönsterkonstruktionerna är en oundviklig detalj och måste ske någon gång under en byggnads livslängd.

Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­? konsu­menterna.

Värdeskapande tid är något som skapar ett mervärde för kunden, något som förädlar produkten. Tyvärr är stora delar av ledtiden för en produkt icke värdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara så hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som värdeskapande är interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och själva kostnaden för lagerlokalen.