Sökresultat:
507 Uppsatser om RFID-standarder - Sida 17 av 34
Agilt RUP / Plandrivna Agila metoder : Hur arbetar företagen?
Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.
Användarvänlighet och säkerhet - Ett lyckligt äktenskap eller snabb skilsmässa? : En rapport om hur användarvänlighet och säkerhet bör kombineras vid autentisering.
Säkerhet är ett måste på Internet, men det gäller också att skapa webbsidor som är trevliga att besöka och lätta att använda. Detta är inte alltid det enklaste att kombinera. Rapporten innehåller grundläggande fakta om användarvänlighet och vilka säkerhetshot det finns på Internet idag. Dessutom finns sammanfattningar från tidigare forskning om hur användarvänlighet och säkerhet bör kombineras. Denna forskning innefattar presentation av lösenordsfält, lösenfraser och captcha.Undersökningen baseras på testning av hur ett lösenordsfält bör presenteras, för att vara säkert och samtidigt användarvänligt.
Additiv tillverkning för serieproduktion : Under vilka förutsättningar lämpar det sig?
Additiv tillverkning, eller ?additive manufacturing? (AM) är den ISO-standardiserade termen på tillverkningsmetoder som bygger detaljer genom att lagervis addera material. Det är en teknik som främst har använts till prototyptillverkning och fortfarande gör men som mer och mer börjar få fäste som tillverkningsmetod för slutanvändningsprodukter. Syftet med denna rapport är att undersöka under vilka förutsättningar AM lämpar sig som tillverkningsmetod för detaljer av plast. Förutsättningarna delas in i ett ekonomiskt, tekniskt och kunskapsmässigt perspektiv.
Design och implementation av en Jabberklient i webbläsaren Opera
Opera är främst en webbläsare, men innehåller även klienter för bl.a. mail och chat. Innan den här rapporten skrevs saknades dock en klient för instant messaging-protokollet Jabber. Denna rapport beskriver arbetsgången och resultatet av utvecklandet av en Jabberklient till Opera.Eftersom det inte fanns nog med tid att utveckla en fullfjädrad Jabberklient beslutades det att målet skulle vara ett s.k. ?proof of concept?.
Vägbanereflektorer : En studie av standardisering, internationella erfarenheter och tillämpbarhet i Sverige
Statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka är som störst på natten och under dåliga siktförhållanden. Idag används ett flertal hjälpmedel för att vägleda föraren under dessa svåra förhållanden, bland annat längsgående vägmarkeringar. Även om de flesta vägmarkeringar ger bra vägledning nattetid vid torrt väglag, så innebär nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svåra förhållanden är vägbanereflektorer. De består av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vägbanan och som därmed hindrar att vatten ansamlas på reflektorn. Användningen av vägbanereflektorer är väl utbredd internationellt, men de används idag inte i Sverige.
Goodwill : En studie av företags transparens i redovisningen av koncerngoodwill
Goodwill är en immateriell tillgång som funnits inom redovisningen de senaste hundra åren. Hur goodwill ska behandlas diskuteras flitigt av forskare och yrkesverksamma. Från och med 2005 beslutade EU att alla noterade företag i unionen skulle följa IASB:s standarder vid upprättandet av sin koncernredovisning. Med de nya reglerna följde att goodwill ska värderas till verkligt värde och årligen testas för nedskrivningsbehov. Denna värderingsmetod innehåller subjektiva bedömningar av företagsledningen, vilket kräver transparens av företagen i sin redovisning av koncerngoodwill med information om hur nedskrivningsprövningen har utförts.
Den nya värderingen av goodwill
Den 1 januari 2005 trädde IASB: s redovisningsstandarder i kraft. Dessa standarder skall tillämpas av alla svenska börsnoterade koncerner. En stor förändring, i förhållande till svensk redovisningspraxis, som dessa regler förde med sig var värderingen och redovisningen av goodwill. Tidigare ansågs goodwill som en restpost som inte behövde motiveras i någon större utsträckning. IASB har sett till att skapa en mer konkret syn på goodwillvärdet.
Användarvänlig design av bibliotekskataloger på webben.
The aim of this thesis is to study a number of standards and theories, from the two research areas human-computer interaction and psychology, about how a graphical user interface (GUI) should be composed in order to facilitate interaction between humans and computers. Special emphasis is put on how the GUI should take into consideration the strengths and limitations of human cognition and perception. A study of three web catalogues shows how these theories appear when concretised. The following questions are answered in this thesis:What guidelines and styleguides can be found that specify the design of a user-friendly GUI?How do a few library catalogues on the web match a selection of these design principles?The guidelines are extracted from literature concerning human-computer interaction, psychology, automated library systems and web design.
Hur implementerar man hållbarhetsstrategier i en organisation framgångsrikt? : En kvaltativ studie av svenska livsmedelsföretag som lyckats inom hållbarhet
Det finns otydligheter rörande hur företag framgångsrikt implementerar hållbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lägger ner mest resurser och är även bäst på att jobba med hållbarhet. Vi undersökte därför hur de svenska livsmedelsföretagen framgångsrika inom hållbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hållbarhetsansvariga på livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. Frågor ställdes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som använts och vad företagen uppfattat som motstånd inifrån organisationen.
Konstruktion av testrigg : Testrigg för provning av brunnslock
Denna rapport beskriver konstruktionsarbetet av en testrigg som ska användas för provning av brunnslock. Arbetet är utfört åt Brunnspecialisten Sverige AB som säljer egenutvecklade brunnslock tillverkade av glasfiberarmerad plast. Dessa brunnslock ska godkännas enligt europeiska standarder och måste då bland annat genomgå belastningsprov.Anledningen till arbetet och att testriggen behövs är att de tidigare standarderna har blivit reviderade och därmed har provningarna blivit mer avancerade och ett automatiserat system kommer att krävas då det i vissa av fallen handlar om högcykelutmattning.Arbetet har utgått från den standard som reglerar provning av brunnslock. Detta ledde till en konceptstudie där olika förslag på utformningen togs fram och utvärderades. Beräkningar gjordes för att dimensionera komponenterna till testriggen för att säkerställa hållfastheten hos denna.
IAS 39 och den rättvisande bilden inom bankindustrin
Från och med år 2005 ska alla noterade företag upprätta sina koncernredovisningar i enlighetmed de standarder som utfärdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En avIASB:s grundläggande riktlinjer är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagetssituation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, då de ansåg att denskulle misslyckas med att ge en rättvisande bild. Vårt syfte med uppsatsen är att studera ivilken utsträckning banker i sin redovisning kan ge en rättvisande bild av ekonomiskahändelser i enlighet med IAS 39. Vårt empiriska material baserar sig till största del påintervjuer med fyra bankkoncerner samt två revisorer och en analytiker.
Parametrisering av cirkulationsplats typ D
Projektering i byggbranschen är tids- och resurskrävande och ofta ställs projektörer inför uppgiften att utforma samma lösning i flera olika projekt. Det är vanligt att kopiera och anpassa ritningsunderlaget mellan olika projekt om lösningarna är likartade. Idag har många byggföretag utvecklat egna standarder för ett mer produktorienterat och modulariserat byggande, speciellt inom bostadsbyggandet. Många forskare anser att ett produktfokuserade arbetssätt kan effektivisera byggandet.För att undersöka om det är möjligt att också standardisera lösningar för infrastrukturprojekt genomfördes en fallstudie med syfte att utveckla en konfigurator som skall kunna producera specifikationer för utformning av cirkulationsplatser.Genom den enkätundersökning som genomfördes kunde slutsatser dras om vilka typer av cirkulationsplatser som var de vanligaste att projekteras vid Tyréns. I Vägor och Gators utformning, som ges ut av Trafikverket på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, undersöktes parametrarna som bestämmer utformningen av cirkulationsplatser.
Informationsflöden i e-logistik : En studie av elektroniskt informationsutbyte i den nya logistiken
Elektroniska affärer mellan företag har skapat en ny generation av logistik, e-logistiken. I e-logistiken är kraven på informations- och kunskapstillgänglighet större än på fysiska resurser. E-logistik bygger på att ha tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid. Det är därför viktigt att ha en så klar bild som möjligt av informationsutbyten i logistikprocesserna. Detta arbete syftar på att belysa vilka informationsflödena är i dagens e-logistik, samt vilka aspekter är viktiga att beakta med avseende på elektroniska informationsflöden i e-logistiken?En tänkbar uppdelning av informationsflödena i e-logistik är före, under och efter transport.
Bärande konstruktionselement av glas: Dimensionering och utformning av glaspelare
Användandet av glas som byggnadsmaterial har ökat kraftigt sedan många år tillbaka och har under det senaste årtiondet även använts som bärande konstruktionselement. Materialets främsta egenskap är att det är transparent och därmed släpper igenom ljus. Detta gör också att ett utökat användningsområde för materialet skulle ge en stor möjlighet till att skapa modern arkitektur. Det finns ännu inga standarder i Sverige för hur dimensionering av bärande glaselement ska gå till, men det pågår arbete med att ta fram normer för detta i Europa, s.k. Eurokoder.Några av glasets egenskaper är att det är ett beständigt material som kan motstå fukt och andra typer av angrepp, det är också ett känsligt material för temperaturförändringar.
IFRS 8 - amerikansk standard i europeisk redovisning
Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera IASBs framgång och tillit som internationell standardsättare, då nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrån en induktiv ansats. Metoden har gått ut på att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vår teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgått ifrån att beskriva den institutionella teorin. Utifrån teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och värderingar som styr organisationen och den institutionella miljö där IASB verkar. I empirin framförs åsikter från comment letters, artiklar och dokument.