Syftet med studien var att få en ökad förståelse av hur föräldrar hanterar förlusten av ett dödfött barn. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ webbenkät med öppna frågor.                                                                 De teman som framträdde var "emotionellt avstängd", "ökad känslighet" och "bearbetning". Resultatet visade att förlusten av ett dödfött barn är en livslång process. Det fanns en "ökad känslighet" som gjorde att föräldrarna blev påverkade känslomässigt av att se olika saker som kunde förknippas med förlusten. "Emotionellt avstängd" visade sig genom att föräldrarna blev mer apatiska och känslokalla gentemot andra då de själva upplevda mycket sorg inom sig.

SammanfattningBakgrund: Kängurumetoden, kangaroo care (KC) som innebär att barnet ligger hud-mot-hud med sin förälder eller anhörig, används i nästan hela Skandinavien sedan tidigt 1990-tal. Kängurumetoden har även använts på prematura barn och barn med låg födelsevikt som en viktig del i behandlingen. Sjuksköterskornas roll i denna behandling är att informera och lära föräldrarna om metoden och sedan övervaka barnet under hud-mot-hud kontakten.Syfte: Syftet var att beskriva kängurumetodens påverkan på prematura barn och barn med födelsevikt under 2000g.Metod: Beskrivande allmän litteraturstudie med systematisk sökning.Resultat: Ett positivt resultat, hos barn som mottog KC, visades vad gäller tillväxt, nervsystemets utveckling, hållande av temperatur, matning, interaktion, gråt vid smärta samt morbiditet och mortalitet. Hjärtfrekvens och saturation påverkades inte alls eller negativt i jämförelse med de barn som inte fick KC. De olika studierna visade olika resultat vad gällde påverkan på andningen samt utveckling och inlärningSlutsats: Hur barnet påverkas av KC är individuellt och beror på barnets utgångsläge, men det ger en större förekomst av positiva effekter än negativa effekter då den används på prematura barn..

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av särskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn på bästa sätt. För att få fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssätt har jag använt mig av litteratur som var relevant för dessa ämnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgången var vad autism är, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av särskilt stöd och att se dessa barn som individer, men även resurser och arbetssätt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och använde mig då av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om både extra utbilningar och användandet av hjälpmedel.

Ambulanssjuksköterskan är första kontakten i vårdkedjan och ska på bästa sätt behandla barnet tills de når mottagande enhet. Vården skall utföras utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av trygghet till barnet. Barn är till skillnad från vuxna en relativt säll-an förekommande patientgrupp inom ambulanssjukvården. Att vårda barn kan innebära psykologiska och emotionella påfrestningar hos ambulanssjuksköterskan. När ett barn drabbas av sjukdom eller olycksfall uppstår en känsla av otrygghet hos barnet.

Bakgrund:Vi har valt att skriva om leken på förskolor eftersom vi anser den är viktig. En del barn har svårt att komma in i leken, vissa barn är väldigt dominanta, en del barn är budbärare åt de andra barnen i leken och några barn är tystlåtna, utåtagerande och inåtvända. Många barn har svårigheter att förstå de sociala koderna och behöver utveckla förmågan att samspela i leken. Vi är intresserade av vilka uppfattningar pedagogerna har för att främja dessa barn och för att inkludera dem i leken. Syfte:Vårt syfte med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur pedagogerna uppfattar barn med leksvårigheter.

En lustfylld förskola med plats för lärande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt..

The purpose with this essay was to examine how the European Union is working totransfer norms to states they signed an agreement with and provide support for inframe of the Barcelona process and the Tacis programme. The theory which weused was Ian Manners (PhD in Political Science) theory of "the EU as a uniquenormative power". The aim was to examine whether the EU - which Manners mean- has had a normative power to influence states to change. We used a qualitativeapproach through the use of a multiple case study and qualitative text and contentanalysis. The States which formed the basis of our study were within the BarcelonaProcess; Morocco and Tunisia as well as Azerbaijan and Armenia funded by theTacis programme.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenhet av delaktighet i vården av sitt nyfödda barn på neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att främja föräldrars delaktighet. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie där 29 artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat på positiva erfarenheter för föräldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvårdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen när mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att föräldrarna inte fick tillåtelse av personalen att vara med i omvårdnaden av sitt barn.

Barn som bevittna våld i nära relationer brukar likställas med att utsättas för psykisk misshandel. Att utsättas för psykisk misshandel som barn kan resultera i en mängd skadeverkningar, detta på såväl kort som lång sikt. Studiens syfte är att synliggöra barnens situation när de bevittnar våld i nära relationer, vad säger aktuell forskning om detta? Den använda metoden i denna studie är en kvalitativ, systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. Studien är baserade på internationella och nationella vetenskapliga artiklar Den teoretiska utgångspunkt som använts var anknytningsteori och copingteori.

Det finns idag ungefär 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som rullstolsburen. För den teoretiskaförankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansåg att det behövs mer naturvetenskapliga läromedel anpassade för barn i yngr åldrar. Med denna bok var vår förhopp.

Vi har arbetat med anmälningsplikten för pedagoger. Inom detta berör vi när det räknas som att ett barn far illa, hur en anmälan görs och hur socialtjänsten går tillväga de behandlar en anmälan. Vi har undersökt vad verksamma pedagoger och lärarstudenter kan om anmälningsplikten. Regeringens proposition om den nya lärarutbildningen säger att lärarstudenter bör vara insatta i FN?s barnkonvention för att kunna försvara barnens rättigheter i skola och samhälle.

Syftet med studie är att undersöka   hur förskolans personal beskriver sitt bemötande till barn med separerade   föräldrar. Genom att intervjua sex pedagoger med utgångspunkt från hela   arbetslaget har vi kunnat skönja personalens bemötande mot barn och   föräldrar. Vi har valt att se på bemötandet genom att använda oss utav   anknytningsteorin. Resultatet visar tendenser på att personalen utgår ifrån   barnets bästa och lyfter situationen när personalen anser att behovet finns,   men även att föräldrarnas handlande i en separation spelar en stor roll för barnens välbefinnande..

Sexuella övergrepp mot barn tillhör de svåraste ärenden som förekommer vid de svenska domstolarna. För det första så kan inte barnet själv ta tillvara sina intressen utan måste lita till sina ställföreträdande. För det andra så måste barnets utsaga tolkas till vuxenbegrepp och rättsfigurer. Men svårigheterna beror också på att det måste finnas tillräcklig kunskap eller utvecklade regler och rutiner för hur vi ska gå till väga juridiskt. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka lagar som blir aktuella vid sexuella övergrepp mot barn i Sverige och hur den rättsliga hanteringen går till.