Social mixing gÄr ut pÄ att ?mixa? befolkning av olika klasser i ett bostadsomrÄde med syfte att förÀndra omrÄdets sociala sammansÀttning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka social mixing som urban utvecklingsstrategi i Köpenhamn utifrÄn boendes egna upplevelser av sina bostadsomrÄden. I Danmark definieras 29 bostadsomrÄden som ?ghetton? utifrÄn kriterier rörande de boendes anknytning till arbetsmarknaden, ?icke-vÀstliga? hÀrkomst samt kriminalitet.

Konsultyrket Àr en modern anstÀllningsform som har vuxit sig stark pÄ den svenska arbetsmarknaden i takt med dess förÀndring och företagens ökade behov avflexibilitet. DÄ en konsult Àr anstÀlld pÄ ett konsultföretag men har uppdrag ute hos olika kundföretag, kan denne antas tillhöra flera organisationer samtidigt. Uppsatsen syftar till att fÄ en ökad förstÄelse för konsulters arbetssituation, samt undersöka hur de uttrycker organisationstillhörighet och hur den upplevs pÄverka dem i deras arbete. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med fem konsulter, vilka arbetar som managementkonsulter inom IT- branschen. Det teoretiska resonemang som ligger till grund för uppsatsen behandlar teorier och tidigare forskning som knyter an till bÄde konsultens arbetsroll och kÀnslan av tillhörighet med organisationer samt dess eventuella pÄverkan i arbetet.

Efter att ha fÄtt en Sjöingenjörsexamen och samlat ihop alla certifikat som behövs stÄr studenten fÀrdig att arbeta som vakthavande maskinbefÀl pÄ fartyg. FrÄgor som individen stÀller sig sjÀlv nÀr han/hon stÄr dÀr, redo att pÄbörja en ny fas i sitt liv Àr frÄgor sÄsom: Var skulle jag vilja jobba?, NÀr fÄr jag ett jobb? och Hur skaffar jag mig ett jobb? Syftet med denna studie Àr att försöka skapa en bild av hur det har sett ut de senare Ären för examinerade sjöingenjörer frÄn Kalmar Sjöfartshögskola att komma ut pÄ arbetsmarknaden.Metoden som anvÀndes var i form av ett frÄgeformulÀr som skickades ut till tidigare studenter som tog examen frÄn Kalmar under Ären 2009, 2010 och 2011. De gavs möjligheten att svara pÄ en webbenkÀt eller att svara pÄ en postenkÀt som skickades till deras folkbokföringsadresser.Studien innefattade totalt 36 personer, varav 20 personer valde att delta. Resultat frÄn studien visar att av de 20 personer som valde att delta hittade samtliga personer arbete till sjöss.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lÄgutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriÀrmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriÀrmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med lÄgutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lÄgutbildade utomeuropeiska immigranter Àr en utsatt grupp pÄ svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta Àr att gymnasieutbildning ofta Àr ett minimikrav. De teoretiska begrepp som anvÀnts i analysen Àr samhÀllelig miljö, kapital och handlingshorisont.

Sverige har likt mÄnga andra europeiska nationer brottats med hög ungdomsarbetslöshet under de senaste 20 Ären. I ett försök att underlÀtta ungdomars intrÀde pÄ arbetsmarknaden valde regeringen att i tvÄ steg sÀnka arbetsgivaravgiften för ungdomar. De bÄda sÀnkningarna innebar sedermera en dryg halvering av det samlade uttaget för arbetsgivaravgiften frÄn 31 till 15 procent. Tidigare forskning pÄvisar försumbara sysselsÀttningseffekter. Detta till följd av att skattesÀnkningen pÄ lÀngre sikt övervÀltras till löntagaren i form av högre lön.

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

Sverige stÄr idag inför en generationsvÀxling och förÀndring pÄ arbetsmarknaden. Svenska undersökningar visar att efterfrÄgan pÄ arbetskraft kommer att vara större Àn utbudet inom en framtid. Studiens syfte var att undersöka Àldre sjuksköterskors instÀllning till Älderspension, vilka faktorer som pÄverkar deras beslut till pension och vad som krÀvs för en förskjuten Älderspension. MÄlsÀttningen med studien har varit att skapa en förstÄelse och ett underlag till UmeÄ kommuns arbete med Àldre arbetskraft. Genom kvalitativa intervjuer med elva Àldre sjuksköterskor har vi fÄtt förstÄelse hur sjuksköterskorna resonerar runt fenomenet pension.

Föreliggande studie Àr av kvalitativ art och grundar sig pÄ intervjuer med tio arbetssökande ungdomars om deras situation dÀr subjektiva upplevelser framkommit. Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur tio ungdomar upplever den egna situationen som arbetssökande och sin framtidstro. Ungdomarna befinner sig inom den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden VÀgvisaren, vilket Àr empirins fÀlt. Bakgrunden belyser vilka effekter det faktum att individen Àr arbetssökande fÄr för vardagslivet. Bakgrunden behandlar ocksÄ de faktorer som försvÄrar ungdomarnas intrÀde pÄ arbetsmarknaden.

Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. PÄ arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergÄng frÄn industrisamhÀlle till tjÀnstesamhÀlle vilket ocksÄ ledde till förÀndrade arbetsförhÄllanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrÄgan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrÄgan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som anvÀnds för att förklara den omvandling som skett i samhÀllet frÄn industrisamhÀlle till postindustriellt samhÀlle med en dominerande tjÀnstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhÄllandena i arbetslivet har förÀndrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrÄgan.

Attityder i samhĂ€llet till personer som har funktionsnedsĂ€ttning Ă€r ofta negativa. Det finns bĂ„de lĂ€rarstuderande och verksamma lĂ€rare som har dyslexi, denna undersöknings syfte Ă€r att belysa lĂ€rares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. AnvĂ€nder enkĂ€t av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollĂ€rare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.

Valet 2006 blev en stor framgÄng för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framÄt och Àr numera representerat i ungefÀr varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt frÀmlingsfientligt parti, och dess framgÄngar har vÀckt oro hos mÄnga. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgÄngar med utgÄngspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt pÄ samhÀllsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. LinjÀra sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av frÀmst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel.

Ungdomsarbetslöshet utgör ett problem i dagens samhÀlle som kan medföra allvarliga och varaktiga konsekvenser för den enskilde och samhÀllet, bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt. Arbetsmarknadspolitiska insatser syftar till att frÀmja ungas etableringsmöjligheter pÄ arbetsmarknaden men kunskapen gÀllande dess resultat och effekter Àr begrÀnsad. UtgÄngen i uppsatsen var dÀrför att fokusera pÄ ungdomar som erhÄllit en anstÀllning efter en tid av arbetslöshet. Syftet var att genom en kvalitativ studie skapa en större förstÄelse för ungdomars erfarenheter av arbetslösheten samt belysa vilket stöd de fick respektive saknade frÄn de arbetsmarknadsinsatser de deltog i. Uppsatsens frÄgestÀllningar var, hur beskriver ungdomarna att deras livssituation pÄverkades av arbetslösheten? Vilka typer av stöd upplever ungdomarna att de fick frÄn arbetsmarknadsinsatserna och hur var stödet till hjÀlp? Finns det nÄgot stöd ungdomarna saknade frÄn insatserna? I sÄ fall vad? Vi anvÀnde en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer för att besvara vÄra forskningsfrÄgor.

The present study examines power relations, textual genre and attitudes to the matching process in the labor market in the employment office?s opinion articles in the period 2009?2014.     The power relations that emerge in the debate articles between employers, job seekers and private employment constitute the study's main question.The theoretical starting points are taken from Fairclough?s critical discourse analysis (1992, 2001, and 2010), where the discursive practice consists of the employment office?s production of opinion articles during a recession. The social practice consists of the laws and regulations that make its actions to reduce unemployment in the society. The method is derived from Halliday?s (1994, 2002) systemic functional linguistics.

Studien fokuserar pÄ elevers val av tyska pÄ gymnasiet, deras tillgÄngar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska sprÄket. UtgÄngspunkt för studien Àr Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkÀtundersökning dÀr sammanlagt 132 elever frÄn sex gymnasieskolor i VÀsterÄs deltog. Resultatet visar att det frÀmst handlar om elever, vars förÀldrar har en hög utbildningsnivÄ och social klasstillhörighet. Det finns Àven en myckenhet av Àrvt sprÄkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska sprÄken Àven talas 30 olika sprÄk i denna grupp, antingen av eleverna sjÀlva eller minst en av förÀldrarna.

I vÄr studie har vi undersökt Arbets- och utvecklingscentra, förkortat AUC ? en verksamhet som bygger pÄ en lÄnggÄende samverkan mellan kommunen, försÀkringskassan och Arbetsförmedlingen. AUC bedriver arbetsförmedling med delvis andra metoder Àn den traditionella Arbetsförmedlingen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur ungdomar upplever studie- och yrkesvÀgledningen i verksamheten. Vidare vill vi undersöka hur handlÀggare/coacher pÄ AUC upplever motivationen hos de sökande samt hur de arbetat för att motivera ungdomarna.