Sök:

Sökresultat:

399 Uppsatser om Rörlig arbetskraft - Sida 20 av 27

TillfÀllig anstÀllning och psykologiskt kontrakt : Bemanningscentrum, NynÀshamns kommun

AnvĂ€ndningen av tillfĂ€llig arbetskraft ökar och Ă€r numera ofta en integrerad del i mĂ„nga verksamheter. TillfĂ€lligt anstĂ€llda har generellt sett sĂ€mre förbindelser med verksamheterna dĂ€r de arbetar. I samband med att fenomenet ökar uppkommer frĂ„gor kring vad det skapar för sorts arbetsklimat och relationer pĂ„ arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilken sorts psykologiskt kontrakt som finns mellan tillfĂ€lligt anstĂ€llda och verksamheterna som de arbetar pĂ„.FrĂ„gestĂ€llningar:Har bemanningspersonalen ett transaktionellt eller relationellt kontrakt till enheterna som de arbetar pĂ„?Är kontraktet mellan enheterna och bemanningspersonalen balanserat?Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n personal frĂ„n bemanningscentrum i NynĂ€shamns kommun samt de verksamheter som de arbetar pĂ„.

FörskolelÀrarnas marknad : En jÀmförande studie om lönesÀttning hos privata och offentliga förskoleverksamheter i Stockholms Stad

Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

Svenska byggföretags inköpsmöjligheter frÄn Polen -Utredning av tillvÀgagÄngssÀtt för inköp av byggmaterial samt upphandling av underentreprenörer

Examensarbetet avhandlar möjligheterna att importera byggmaterial samt att anlita underentreprenörer frÄn Polen. Arbetet har gjorts Ät medlemmarna inom BIFAByggmÀstargruppenInterfaber AB. BIFA Àr en organisation med sjÀlvstÀndiga byggentreprenörer i effektiv samverkan vad avser gemensamma angelÀgenheter, som t.ex. inköp av byggmaterial.Rapporten omfattar tre delar, en teoretisk-, en empirisk- och en praktisk del. Arbetet inleds med en allmÀn beskrivning av Polen och dess ekonomiska förutsÀttningar.

Lojalitetsplikt i uthyrningsbranschen : - En uppsats om lojalitetsförhÄllandet mellan kundföretag och inhyrd arbetskraft

During the last part of the 20th century many companies has started to build their organizations on knowledge and information instead of manufacturing of products.  Today it is easier to communicate and spread information. At the same time the numbers of untraditional employments like temporary employments and workers from staffing agencies are increasing. Many organizations have higher employee turnover now than before. This allows more people to have access to confidential information, whose spreading might cause great damage for the employer.

Knowledge management i personalomsÀttningsstrategin

Knowledge management syftar till hur ett företag hanterar kunskap i sin organisation och begreppet börjades anvÀndas pÄ 1990-talet. Behovet av en vÀl utarbetad knowledge managementstrategi blir uppenbart dÄ nÄgon börjar eller slutar pÄ ett företag. Det finns mycket resurser att spara om man pÄ ett effektivt sÀtt kan ge den nyanlÀnde kunskap och överföra kunskap till organisationen frÄn den som ska lÀmna. Risk finns ocksÄ att nödvÀndig kunskap gÄr förlorad om nÄgon slutar och tar med sig nödvÀndig information som dÄ blir svÄr eller omöjlig att ÄterfÄ.Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kopplingar som finns mellan knowledge managementstrategier hos en organisation och personalomsÀttningsstrategierna. FrÄgestÀllningen att besvaras Àr vilka knowledge managementstrategier kan ett kunskapsintensivt företag ha för att bÀst hantera en anstÀllds avgÄng eller ankomst? Genom litteraturstudier lades en grundförstÄelse för Àmnet som sedan utmynnade i ett intervjuunderlag som stÀlldes mot tvÄ företag.

TillvÀxtvilja i smÄföretag : - Hur vanligt Àr det att smÄföretagare inte vill lÄta sina företag vÀxa, varför vill dessa smÄföretagare inte lÄta sitt företag vÀxa och har deras företag nÄgra andra gemensamma drag?

En rad empiriska resultat har pÄ senare tid pÄvisat en brist pÄ nya, smÄ och snabbt vÀxande företag i Sverige. Av alla företag som startas och som existerar Àr det bara en liten andel som ens försöker att vÀxa och en Ànnu mindre andel som kommer att vÀxa överhuvudtaget. Den absoluta majoriteten av företag vÀxer inte alls och detta Àr normaltillstÄndet för ett litet, ungt och Àgarlett företag. Flera studier har visat att en stor andel smÄföretagare inte har nÄgon önskan att expandera verksamheten ytterligare om det Àr möjligt att bibehÄlla den nuvarande storleken. Trots att detta faktum uppmÀrksammats sedan lÀnge tar man i den mesta forskningen inte hÀnsyn till smÄföretagarnas tillvÀxtvilja, vilket Àr ett skÀl till att kunskapen om smÄföretags tillvÀxt Àr begrÀnsad.Intentionen med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur vanligt det Àr att smÄföretagare inte vill lÄta sina företag vÀxa, varför dessa smÄföretagare inte vill lÄta sitt företag vÀxa och om deras företag har nÄgra andra gemensamma drag.

UtlÀndsk arbetskraft i svensk byggsektor En studie av tvÄ NCC-projekt ur ett kommunikations- och kulturperspektiv

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Kombiuppdrag - vilka blir konsekvenserna av att kombiuppdrag förbjuds?

Vilka blir konsekvenserna av att kombiuppdrag förbjuds? Justitiedepartementetspromemoria ?NÄgra frÄgor om revision? utgör ett lagförslag om att kombiuppdragska förbjudas. Med kombiuppdrag avses uppdrag dÀr nÄgon, som Àr verksam pÄsamma revisionsbyrÄ som företagets valda revisor, deltar i upprÀttandet avbokföringen. Enligt nuvarande bestÀmmelser uppkommer en jÀvssituation om valdrevisor eller om nÄgon som Àr verksam pÄ samma revisionsbyrÄ som den valdarevisorn deltar i företagets grundbokföring.Syftet med vÄr studie Àr att utreda vilka konsekvenser som uppkommer omkombiuppdrag förbjuds samt se om det finns nÄgon skillnad i uppfattning mellanrevisorer och redovisningskonsulter. För att finna de konsekvenser som kan uppstÄom kombiuppdrag förbjuds har vi anvÀnt oss av en egen utvecklad modell samtintressentmodellen och analysmodellen.

TjÀnstefolkssystemet i SkÄne anno 1822

TjÀnstefolkssystemet kan behandlas sÄvÀl ur ett utbuds- som ett efterfrÄgeperspektiv. PÄ efterfrÄgesidan skulle dÄ bondehushÄllens ekonomi och deras behov ligga. UtifrÄn detta synsÀtt skulle tjÀnstefolkssystemet som sÄdant ha en inneboende rationalitet. Sedvanan och de inbördes styrkeförhÄllandena mellan husbönder och tjÀnstehjon var bestÀmmande i lÄngt högre grad Àn legohjonsstadgorna. FrÀlsejorden Àgdes av adelsmÀn, men brukades i första hand av frÀlsebönder, vilka betalade avrad, eller rÀnta, till adelsmannen som Àgde jorden.

Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörer

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intÀkter Àr ett stort problem för samhÀllet och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar pÄ tydliga förÀndringar i redovisning av löner men mÀrks förÀndringar bland berörda aktörer.FrÄgestÀllning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet Àr dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de pÄverkats av införandet av Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förÀndringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnÄ syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med bÄde Skatteverket och större och mindre revisionsbyrÄer, pÄ sÄ vis kan vi upptÀcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att fÄ fram relevant data kopplat till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ frÄn en kvalitativ studie. DÄ det finns fÄ teorier att utgÄ frÄn inom omrÄdet har vi valt ett induktivt angreppssÀtt och pÄ sÄ sÀtt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland smÄ och stora revisionsbyrÄer.

Made in India : En studie om mindre svenska textilföretags inköp frÄn Indien och problem som kan uppstÄ

Bakgrund och problem: Inköpsfunktionen ökar i betydelse i takt med att konkurrensen frÄn andra företag ökar. Inköpsfunktionen ser olika ut i olika företag. För att hÄlla lÄga priser Àr det mÄnga företag som vÀljer att importera produkter frÄn lÄgkostnadslÀnder. För textilföretag Àr Indien ett bra alternativ dÄ de pÄ grund av lÄnga traditioner anses vara duktiga pÄ textilproduktion. De har billig arbetskraft och stora rÄvarutillga?ngar.

Det skrivna löftet : En komparativ studie om kollektivavtalets roll i Sverige, Storbritannien, Frankrike och Tyskland

Genom att vÀlja de lÀnder inom EU som kan tÀnkas ha störst inverkan inför framtidens EU-rÀtt försöker vi urskilja genom arbetsrÀttshistorien vad det finns för traditioner nÀr det gÀller sedvÀnjor, arbetarrörelser och arbetsrÀtt. Uppsatsen Àr en komparativ studie för att belysa de fyra lÀndernas olikheter och likheter. Dessutom försöka analysera orsaker och orsakssamband. De lÀnder som studeras nÀrmare i uppsatsen Àr Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ett av lÀnderna var först med att lagstifta kollektivavtalet och det var redan i slutet av 1800-talet.

GrÀnshinder i anlÀggningsbranschen. En studie inom vintervÀghÄllning.

The idea for the project emerged when Nilorn wanted to get better control over their supplychain and improve operational efficiency. The company also want to reduce their expenses inthe continuous process of improving profitability. By choosing the right option oftransportation and mode of transport there are large potential savings for the company. Thisenables Nilorn to reduce the transportation costs and strengthen the environmentalresponsibilities by reducing their environmental impact.The flow of goods within Nilorn has over the past years increased significantly and most ofthe gods today is transported by air. The aim of this thesis is to analyse the supply chain of thecompany and evaluate the potential economic savings in this area.

En utredning av arbetsgivarbegreppet vid tillÀmpningen av expertskattereglerna i 11 kap IL : UtifrÄn den grundlÀggande principen om fri rörlighet av kapital inom EU

För att locka till sig kvalificerad utlÀndsk arbetskraft inför allt fler lÀnder inom EU en mer förmÄnligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sÄdan beskattning Är 2001 vilket innebÀr att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare Àn 5 Är endast beskattas pÄ 75 procent av sin lön och annan ersÀttning. För att kunna erhÄlla denna förmÄnligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utlÀndskt bolag med fast driftstÀlle i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersÀttningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar frÄn ett utlÀndskt bolag beskattas högre Àn en objektivt jÀmförbar utbetalning som kommer frÄn ett svenskt bolag. En sÄdan situation Àr ej tillÄten enligt de grundlÀggande principerna om fri rörlighet inom EU.

Kommunikation i praktiken ? En enkÀtstudie om att kommunicera med företag i anskaffandet av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.

Titel: Kommunikation i praktiken ? En enkÀtstudie om att kommunicera med företag i anskaffandet av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Författare: Emil Bredmar.Uppdragsgivare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Mathias A. FÀrdigh.Sidantal: 75 inklusive bilagor.Antal ord: 19 835 exklusive bilagor.Syfte: Genom att undersöka personer pÄ företags attityder till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP), Äsikter om praktik och information kring praktik Àr syftet med studien att ge rekommendationer till hur GR kan kommunicera med företag i anskaffningen av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Metod och material: Kvantitativ webbenkÀtundersökning distribuerad via mejl till 1106 av GRs kontaktpersoner pÄ företag i Göteborgsregionen.Huvudresultat: Resultatet och analysen av enkÀtundersökningen visar att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP) inte Àr sÀrskilt vÀlkÀnda bland sina företagskontakter och att de kan arbeta pÄ att stÀrka sitt anseende och varumÀrke. 94 procent av respondenterna Àr helt eller delvis positivt instÀllda till att företaget de arbetar pÄ tar emot eller skulle ta emot praktikanter. NÀr svarspersonerna uppger varför deras företag tar emot praktikanter utmÀrker sig tre anledningar: 1) framtida rekrytering av arbetskraft, 2) ta ett samhÀllsansvar som företag och 3) sprida kunskaper om vÄr verksamhet/ bransch.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->