Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har beträffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till föräldrar med psykisk ohälsa, samt hur de i detta sammanhang ser på användandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgå från Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet när det gäller barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning..

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra bildlärare på gymnasiet ser på begreppet kreativitet och hur detta enligt dem tar sig i uttryck i deras undervisning. Då kursplanen tar upp begreppet som ett mål samt som ett krav för betyget MVG är begreppets betydelse och tolkning av detta väsentligt och av betydelse för hur bedömningen samt undervisningen ser ut.Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare på gymnasienivå. Intervjufrågorna var öppna för att få ut så mycket som möjligt ur varje fråga.Resultatet av denna undersökning påvisar att lärare har stor förståelse för begreppet kreativitet och mycket kunskap om hur den på olika sätt kan främjas i klassrummet samt vad som krävs för att läraren ska kunna bedöma den kreativa processen. Resultatet visar också på att tidsbrist, negativ stämning och elevers dåliga självförtroende kan vara faktorer som istället hämmar kreativiteten i klassrummet..

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse förpackningen har vid mäns val av skönhetsprodukter. Vi vill samtidigt ta reda på om den feminina laddning som skönhetsprodukter har gör att utformningen av förpackningen blir extra viktig. Vi har använt oss av ett hypotetiskt deduktivt angreppssätt och har genomfört en kvalitativ studie bestående av fokusgruppsdiskussioner och informantintervjuer. Vi har även använt oss av sekundära källor i form av böcker, vetenskapliga artiklar samt elektroniska källor. Efter diskussioner med konsumenter och informanter kan vi konstatera att varumärket i slutändan är det avgörande då män väljer skönhetsprodukter.

Ett hjärtopererat barn vårdas på barnintensivvårdsavdelningen. Den postoperativa vården kräver högspecialiserad teknisk apparatur och personalen är specialistutbildad på barn och intensivvård. Arbetstempot är högt och det ges inte mycket tid för reflektion. De hjärtopererade barnen är svårt sjuka och det är av stor vikt att det finns kvalificerad personal som vårdar barnen. Genom vårdvetenskaplig forskning ökas kunskapen om patientens lidande och genom vårdandet kan välbefinnandet öka för människan i olika livssituationer.

Omvårdnaden utgår ifrån det humanistiska perspektivet, som säger att människan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar även den miljö som människan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande, på institution. Människan påverkas av platser, lika mycket som människor påverkar varandra och därför är det av stor betydelse att omvårdnaden även inkluderar vårdmiljöns påverkan på patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, både i den fysiska och den psykosociala, kan underlätta för patienten och främja hans eller hennes hälsa och välbefinnande. De största faktorerna som kan underlätta patientens hälsa är interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hälsofrämjande estetisk vårdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion från sjukdomssituationen och underlättandet av känsla av kontroll hos patienten.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Uppsatsen ?Konstruktionen av barn - en diskursanalytisk studie av underrättsdomar i mål om sexualbrott mot barn? är en studie av det sätt på vilket barn mellan 12 och 15 år beskrivs och bemöts i sexualmål där de medverkar som målsäganden. Uppsatsen intresserar sig för de föreställningar om kön och sexualitet som ges och får betydelse i rättens bedömning i målet. De strikt straffrättsliga aspekterna av bedömningen kommer emellertid lämnas åt sidan och lämna plats åt den genusrättsliga intressesfären, vilken fokuserar könets betydelse inom rätten och riktar en kritik mot föreställningen om rätten som objektiv, saklig och opåverkad av kulturella föreställningar.Uppsatsens frågeställningar ringar in de beskrivningar av målsäganden som gäller dennes agerande och uppträdande innan, under och efter den i målet prövade gärningen. Vidare undersöks hur rätten beskriver den eventuella sexuella erfarenhet eller kunskap som målsäganden besitter sen tidigare..

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med sagor i förskolan och skolans tidigare år. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex pedagoger verksamma i förskolan och skolans tidigare år. Utgångspunkten i denna undersökning är Vygotskij utvecklingsteori. De pedagoger som vi har intervjuat har olika syn på sagans betydelse, men samtliga håller med om att det är väldigt viktigt att läsa för barnen. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att sagor är kulturarv och att genom sagor får barnen ett rikt ordförråd.

Examensarbete 15 hp Lärarutbildningen Höstterminen 2008ABSTRAKTHanna Kroon, Sandra Sandström och Anna SvenssonMotorik och lärande - hur verksamma pedagoger resonerar kring relationen motorik och lärandeMotor ability and learning - the relationship between motor ability and learning from teachers point of viewAntal sidor: 29Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på relationen motorik och lärande samt vilken betydelse detta har i pedagogers vardagsarbete. En enkätundersökning skickades ut till verksamma pedagoger och riktade sig till lärare i grundskolan. Dessutom användes adekvat litteratur och vetenskapliga artiklar inom området. Litteraturstudien visar på en splittrad syn gällande betydelsen av motorik för elevens lärande. Däremot framhålls att det finns ett indirekt samband.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om lärare anser att deras inställning till be-grepp har en påverkan på naturkunskapsundervisningen. Med hjälp av enkäter har jag gjort ett urval av lärare som senare intervjuats i en kvalitativ undersökning. Resultatet av intervjun visar att lärare som ansåg att begrepp var viktiga tenderade att fästa större vikt vid dessa i sin undervisning än lärare som ansåg att de var mindre betydelsefulla för lärandet av naturkun-skap. De olika metoderna för hur lärarna valde att betona begrepp redovisas även i uppsatsen. Slutsatsen är att det är svårt att fastställa exakt vilken påverkan lärarens attityd till begrepp har, fast det finns en skillnad i val av undervisningsmetoder bland de lärare som anser att be-grepp är viktiga och bland de som menar att kunskap om helheten går att uppnå utan att fästa någon större betydelse till begrepp..

Studiens syfte var att undersöka skillnader i kostvanor som kan ha betydelse för utveckling av karies mellan ungdomar vid yrkesinriktade respektive högskoleförberedande gymnasieprogram. Datainsamling skedde vid två gymnasieskolor i södra Sverige med användning av en enkät som bestod av 32 frågor.Det skulle både finnas yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram på de skolor som deltog. Sextio elever från respektive gymnasieinriktning skulle ingå i studien. Totalt erbjöds 143 elever >16 år att delta från två skolor. Resultatet baserades på 118 besvarade enkäter, 60 från de yrkesinriktade- och 58 från de högskoleförberedande gymnasieprogrammen.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sånglärare och sångelever på gymnasiet ser på lärare-elevrelationens utformning och dess betydelse för lärande. Det sociokulturella perspektivet utgör studiens teoretiska grund och undersökningen genomsyras av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Studien har utförts genom individuella, kvalitativa forskningsintervjuer med två sånglärare och två sångelever på gymnasiets estetiska program, inriktning musik. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en fenomenografisk analysmetod bestående av fyra analysrundor.Resultatet av studien visar att informanterna betraktar respekt och tillit som viktigt i lärare-elevrelationen. Enligt informanterna är en trygghetskänsla hos eleven eftersträvansvärd och kan uppnås exempelvis genom att läraren intresserar sig för sina elever och anpassar undervisningen efter varje enskild individ..