Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssÀtt för att se vad det rÄder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frÄgestÀllningar som uppsatsen bygger pÄ Àr: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och Äterkommer i artiklarna och som det rÄder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktÀr har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad Àr innebörden av det som skrivs?Vilken sprÄklig karaktÀr har artiklarna? Vilka sÀger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar pÄ Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara pÄ frÄgestÀllningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen Àr nio utvalda tidningsartiklar frÄn nationella, lokala och vÄrdpraktiska tidningar. Resultaten pekar pÄ att det rÄder kamp om att sjuksköterskeyrket vÀrderas som ett ?kall?, en förestÀllning de genom att krÀva högre ingÄngslön vill bryta.

Det Ă€r ofrĂ„nkomligt att det i dagens samhĂ€lle Ă€r oerhört viktigt att besitta skrivkompetens. Med hjĂ€lp av inblick i pĂ„gĂ„ende forskning, ett kvantitativt frĂ„geformulĂ€r och en granskning av styrdokumentens formuleringar, undersöks vad skrivkompetens innebĂ€r och hur det uppnĂ„s, samt blivande svensklĂ€rares, för grundskolans senare del och gymnasiet, instĂ€llning till skrivkompetens. I forskningsbakgrunden presenteras textbegreppets förĂ€ndrade innebörd. Även varför skrift anvĂ€nds framstĂ€lls tillsammans med vad skrivkompetens innebĂ€r. En sociokulturell syn pĂ„ sprĂ„kinlĂ€rning framförs, samt hur skrivutveckling sker.Genom den kvantitativa undersökningen och granskning av styrdokumentens formuleringar framkommer det att skrivkompetens innebĂ€r att kunna situationsanpassa skrivandet, vilket Ă„ligger samtliga lĂ€rares ansvar att hjĂ€lpa eleverna till att behĂ€rska.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att frÀmja sprÄkutveckling samt förebygga och möta lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns sprÄkutveckling samt lÀs- och skrivinlÀrning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer. MÄlgruppen har bestÄtt av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass, skolÄr 1-2 samt specialpedagoger.

Vi vill med detta examensarbete visa pÄ möjligheter och hinder för elevers lÀrande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lÀgga fokus vid lÀrandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgÄngen vill vi ge en liten inblick i forskning inom fÀltet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. LitteraturgenomgÄngen ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstÄ undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lÀrares aktiva strÀvan att iscensÀtta styrdokumentens intentioner.

Abstract Vi har valt att undersöka samverkan mellan hem och förskola och dÄ framförallt mellan pedagoger och förÀldrar i ett framtidsperspektiv. Det Àr hos dagens förÀldrar och pedagoger som det hela börjar och dÀrför Àr det viktigt att fÄ deras perspektiv för att kunna utveckla samverkan vidare. Genom att fÄ insikt i hur det ser ut fÄr vi ocksÄ en chans att fÄ upp ögonen för eventuella brister och motarbeta dessa i vÄr framtida yrkesroll. Behövs det ?traditionella förÀldramötet? sÄ som det Àr utformat idag? Syftet med denna undersökning Àr sammanfattningsvis att skapa kunskap om och synliggöra olika parters Äsikter om hur samverkan mellan hem och förskola bör se ut i ett framtidsperspektiv i hopp om att kunna utveckla förÀldrasamverkan vidare.

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvÄrd har inneburit att intensivvÄrdsjuksköterskors stÀlls inför allt högre krav. IntensivvÄrdssjuksköterskor förvÀntas ha unika tekniska fÀrdigheter, medicinsk omvÄrdnadskompetens och förmÄga att bemöta patienter och deras nÀrstÄende i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvÄrdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvÄrdssjuksköterskor frÄn tvÄ intensivvÄrdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frÄgor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehÄllsanalys.

Although school librarians have an important role to play in high schools helping teachers and students during their education, Swedish school librarians are often considered to end up left out by teachers and head principals due to school librarians vague and unclear professional role in the school. The aim of this thesis is to attempt to study school librarians own apprehensions of their particular professional role in a high school context, and how their professional role is believed to be apprehended by teachers and head principals. The results are based on interviews made with eight school librarians working in different high school libraries in Gothenburg during April 2002. By using phenomenographic method various existing apprehensions of the specific phenomena that the professional role of the school librarian constitutes of are made clear. The aim of the method is not to study what the profession constitutes of, but rather how it is apprehended by the school librarians themselves.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Jag har under mina Är inom teatern ofta mött orden: Mod, glÀdje och arbetsmoral. Fina ord med fin innebörd. Men hur uppnÄr jag det? Jag kan omöjligt sÀga Ät min kropp och hjÀrna: "Kom igen Mattias, visa lite mod, glÀdje och arbetsmoral!" Efter mÄnga funderingar kring detta har jag dragit slutsatsen att allt handlar om förberedelse för mig. Mitt mod, min glÀdje och min arbetsmoral kom och gick lite som de ville i Ärskurs tvÄ.

Den klassiska musikens inspelningshistoria strÀcker sig frÄn det sena 1800-talets fonograf fram till dagens pluralism av digitala standarder. Parallellt med inspelningsteknikens utveckling har producentens yrkesroll emanerat och förÀndrats med tidernas skiftande ideal.Syftet med denna uppsats Àr att utforska vilken betydelse producenten har för det klingande resultatet före, under och efter inspelning av klassisk musik. Metodarbetet Àr uppdelat pÄ tre avsnitt. Först görs en litteraturöversikt med en historisk genomgÄng av producentrollens utveckling. DÀrpÄ följer kvalitativa intervjuer med tvÄ etablerade svenska producenter av klassisk musik.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen Àr en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive mÀn befinner sig blir skillnaderna Ànnu tydligare. I ledningsgrupper Àr den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning Äterfinns Àven i antalet A&R:s (den yrkesroll pÄ musikbolag och förlag som upptÀcker och binder nya artister till organisationen).    Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrÄgas? Hur ser de i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

AbstraktUndersökningens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som motiverar anstÀllda att stanna kvar pÄ sin arbetsplats och se vilken roll trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlÀngningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behÄlla sina anstÀllda.Följande frÄgestÀllningar utgör studiens röda trÄd: Vilka motiv uppger anstÀllda som viktiga för att trivas pÄ sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anstÀllda? Hur kan trivsel och arbetsmotivation tÀnkas pÄverka de anstÀllda till att stanna kvar pÄ arbetsplatsen?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har Ätta personer intervjuats pÄ ett företag. TillvÀgagÄngssÀttet Àr kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna fÄr utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger Àven den tillfredsstÀllelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stÀrker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och sjÀlvbestÀmmande Àr viktiga faktorer för de anstÀlldas trivsel och motivation; god stÀmning har avgörande betydelse för den anstÀlldes fortsatta trivsel/vantrivsel; feedback Àr motivationsskapande men om det saknas intrÀder vantrivsel vilket kan fÄ den anstÀllde att söka sig bort..

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vÄrden utifrÄn olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svÄrigheter att bibehÄlla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna.Studien uppmÀrksammar en rad samhÀlleliga förÀndringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förÀndringar avseende ökade krav pÄ bland annat rörlighet och flexibilitet för bÄde organisationen och individen. Dessa förÀndringar pÄverkar förutsÀttningarna för den prehospitala vÄrden och de individer som Àr yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrÄn deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsstÀllelse i arbetet och Àven förutsÀttningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vÄrd har förÀndrats och verksamheten har fÄtt en tydligt ökad omsÀttning av arbetskraft.

In 1990 the education training program for teachers working with children with special needs was changed. One major difference in the new program compared with the former one is that the specialized teacher is now mainly supposed to supervise teachers instead of teaching pupils who have learning difficulties. The aim of this qualitative interview study has been to find out what the specialized teachers think about there education, and how this could influence children with cognitive disabilities in special schools. I have interviewed six teachers who specialized in teaching pupils with cognitive disabilities. Three of them where educated prior to 1990 and the others were educated after 1990.