Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsÀttning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilken förutsÀttning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att anvÀnda tre delfrÄgor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? NÀr uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrÄgar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bÀttre? Undersökningen var utprÀglat kvalitativ och vi anvÀnde oss av intervjuer med sÄvÀl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt fÄr fungera som organiserande princip. FrÄn början var vÄr avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus pÄ samtalet och dess innehÄll.

Tidigare forskning har belyst fördelarna med att individer kÀnner hög tillfredsstÀllelse i sitt arbete. Detta innebÀr att bÄde individ, företag och samhÀllet i stort har nÄgot att vinna pÄ att individen kÀnner hög tillfredsstÀllelse med sitt arbete. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka unga vuxnas lönearbetares kÀnsla av tillfredstÀllelse i sin yrkesroll och att sedan utifrÄn vÄra informanters karriÀrberÀttelser försöka att hitta orsaker och samband mellan kÀnslan av tillfredstÀllelse och vÀgen till arbete. Vi har anvÀnt oss av tidigare forskning och teorier om tillfredsstÀllelse och beslutsfattande för att tolka och koda vÄrt empiriska material. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta informanter som Àr i Äldern 25-35 Är och som har en tillsvidareanstÀllning.

I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssÀljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger pÄ hur butikssÀljarna sjÀlva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. DÄ vi har utfört denna studie utifrÄn en deduktiv ansats har vi anvÀnt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrÄn en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.

Studiens innehÄll: Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar undersköterskor att avancera till chefspositioner samt hur de som chefer upplever och hanterar sin yrkesroll. Studien omfattar chefer som tidigare arbetat som undersköterskor i samma eller i en verksamhet liknande den dÀr de nu innehar en chefsposition. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts:? Vad motiverar individen att ta steget frÄn undersköterska till chef? ? Hur anvÀnds undersköterskekompetensen i chefsyrket?? Hur upplever och hanterar cheferna ledarollen?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har en kvalitativ metod anvÀnts. Empirin har samlats in genom intervjuer med sex chefer inom den kommunala Àldre- och handikappomsorgen med för studien lÀmpliga bakgrunder.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det Àr viktigt att belysa en grupp som Àr i majoritet inom ledarskap i kommunal vÄrd- och omsorgssektor och hur denna förhÄller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri Àr inhÀmtad frÄn fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till varför mÀnniskor söker sig till sjuksköterskeyrket samt att ta reda pÄ sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vad som Àr sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ studenternas förestÀllningar kring yrket.Metod: Studiens design var av en deskriptiv tvÀrsnittstyp. Data samlades in genom en enkÀtundersökning bland de sjuksköterskestudenter (n=94) i termin ett vid Uppsala Universitet som var nÀrvarande under en helklassförelÀsning i februari 2009. Svarsfrekvensen var hög (n=90). Resultatet sammanstÀlldes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS.Resultat: Resultatet visar att det som frÀmst lockar dagens sjuksköterskestudenter till yrket Àr viljan att arbeta med mÀnniskor och att utbildningen ger möjlighet till vidareutbildning inom yrket.

Sammanfattning:Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur tre professioner (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska) i vĂ„rdteamet uppfattar samarbetet vid patientbehandling i den kliniska verksamheten, utifrĂ„n roll och kommunikation.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuters, sjukgymnasters samt sjuksköterskors uppfattning gĂ€llande interprofessionellt samarbete i förhĂ„llande till varandra vid patientbehandling pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar vid ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Uppfattningen om rollgrĂ€nser och rollöverlappning beror till stor del pĂ„ vilket omrĂ„de inom vĂ„rden som professionen arbetar, men har Ă€ven att göra med trygghet i sin yrkesroll. Även tidsbrist var en faktor som pĂ„verkade samarbetet dĂ„ informationsutbytet mellan professionerna krĂ€ver mer tid Ă€n vad som finns till förfogande. En annan faktor som inverkar pĂ„ samarbetet Ă€r bristande kunskap om varandras professioner. Samarbetet beror Ă€ven pĂ„ arbetsplatsens struktur, det vill sĂ€ga hur planering, beslutsfattande, mĂ„lsĂ€ttning, möten, kommunikation och utvĂ€rdering sker.Slutsats: I studien har det framkommit att kommunikation Ă€r en viktig del i det interprofessionella samarbetet oavsett pĂ„ vilket sĂ€tt teamet arbetar. Genom att professionerna kĂ€nner trygghet i sin yrkesroll kan viss rollöverlappning ske och Ă€r till viss del nödvĂ€ndig.Resultatet av denna studie visar att interprofessionellt samarbete Ă€r nödvĂ€ndigt för att möta patientens behov..

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssÀljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger pÄ hur butikssÀljarna sjÀlva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. DÄ vi har utfört denna studie utifrÄn en deduktiv ansats har vi anvÀnt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrÄn en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.

Äldre mĂ€nniskor Ă€r mer utsatta för nutritionsbrist Ă€n yngre och har en högre risk för att utveckla undernĂ€ring. UndernĂ€ring Ă€r fortfarande mycket underskattat, vilket kan innebĂ€ra att vĂ„rdpersonal inte inser, hur allvarligt nĂ€ringsmĂ€ssiga problem kunde bli. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan i sin yrkesroll kan identifiera malnutrition hos Ă€ldre mĂ€nniskor, samt beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till malnutrition. Metod: för att uppnĂ„ syftet med studien gjordes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och CINAHL dĂ€r 15 artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, sammanstĂ€lldes och analyserades utifrĂ„n en manifest innehĂ„llsanalys.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framvÀxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregÄngsgestalter och deras pedagogiska synsÀtt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, dÀr idén om att anvÀnda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. NÄgra av Loris Malaguzzis tankegÄngar kommer Àven synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lÀrprocesser och lÀroplaner. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att fÄ en ökad förstÄelse för nÄgra ateljeristors förhÄllningssÀtt till barns bildskapande.MetodVÄr studie har en hermaneutisk ansats.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.

Det stÀlls idag större krav pÄ studie- och yrkesvÀgledarna och deras kunskaper dÄ det sker stora förÀndringar i vÄr omvÀrld, arbetsmarknad och utbildningsvÀsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhÀmtade frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka vad som möjliggör och begrÀnsar anvÀndandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frÄgor till vÄrt syfte; Vilka kunskaper frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet anvÀnder vÀgledare sig framförallt av i yrkeslivet pÄ grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begrÀnsar och möjliggör anvÀndandet av kunskaper som studie- och yrkesvÀgledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvÀgledare sakna nÄgon kunskap, som borde ingÄtt i deras utbildning, i sÄ fall vilken? De begrepp och teorier vi anvÀnt Àr Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll.

Syfte och frÄgestÀllningarAvsikten med uppsatsen Àr att se om det sker nÄgon förÀndring hos idrottslÀrarstudenter under utbildningens gÄng vad avser attityden till yrkesrollen och vissa undervisningsmoment.Ytterligare ett syfte har varit att försöka bedöma vilka grupper i studenternas nÀrhet, som har haft störst betydelse för dessa attitydförÀndringar.Mina frÄgestÀllningar har berört nÄgra undervisningsmoment, yrkets status och pÄverkan frÄn grupper i nÀrmiljön.MetodUndersökningsgruppen har varit lÀrarstudenter pÄ GIH i slutet av deras utbildning. FrÄgorna har handlat om deras attityder i början och i slutet av utbildningen. Jag har valt en enkÀtstudie med slutna svarsalternativ, med femgradiga och sjugradiga skalor. Den har bestÄtt av 21 frÄgor. Den har besvarats av 36 studenter av 42 möjliga och den genomfördes under vÄren 2008.ResultatResultaten visar att det sker förÀndringar för det första i attityden till yrkesrollen, vilken förstÀrks positivt.

Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa förstÄelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen av de möjligheter och svÄrigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgÄngspunkt i att de befinner sig i spÀnningsfÀltet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande ÄtgÀrder.     Vid insamlingen av empirin anvÀndes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att fÄ svar pÄ studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet Àr studien  hermeneutiskt inspirerad.