Denna underso?kning syftar till att underso?ka huruvida interaktivitet kan go?ra instruktioner fo?r en fysisk uppgift mer effektiva. Fo?r att go?ra detta skapades tva? applikationer som instruerade i vikningen av en origamifigur i form av en ba?t. En version implementerade interaktiva element medan den andra inte gjorde det.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Arbetet handlar om utomhuspedagogik, pedagogernas syn på detta och aktiviteternautformning. För att få fram det empiriska materialet har jag använt mig av halvstruktureradeintervjuer. I analysarbetet har grundad teori tillämpats. Jag har under arbetets gång haft etthermeneutiskt synsätt för att skapa en förståelse för förskollärarnas syn på utomhuspedagogikoch hur detta tillämpas.Mitt viktigaste resultat i arbetet är att kompetens, motivation och miljö bidrar både negativtoch positivt i arbetet med utomhuspedagogik. Att pedagogerna har större kunskap omutomhuspedagogik än vad de tror, detta visas genom den verksamhet de har ute.

Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.

Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.

This essay is a qualitative study of the relationship between psychology and psychoanalysis pertaining to the debates in 2020 and 2022, with a focus on the Gothenburg context. This essay will through the use of a questionnaire sent to employees of the psyc hological institute in Gothenburg and with debate articles examine how the conflict creates distinctions within, and outside of, the academic discipline of psychology. With the help of the historical context as well as a discourse analysis the aim of the e ssay is to understand how the relationship is discussed today. The essay examines what type of arguments are used by psychology to dismiss, or make a distinction from, psychoanalysis in our time and where these arguments draw their legitimacy from..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien är att undersöka om den fysiska utomhusmiljön påverkar barns lek utomhus och om så är fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger på observationer från en fallstudie och visar att förskolegårdens utformning påverkar barns sätt att leka och deras vistelse där. Det framkom även i studien att en god förskolegård för lek och lärande bör innehålla riklig vegetation. Utomhusmiljön på förskolan bör kunna upplevas som en helhet där inte lekredskapen är utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med studien är att undersöka om den fysiska utomhusmiljön påverkar barns lek utomhus och om så är fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger på observationer från en fallstudie och visar att förskolegårdens utformning påverkar barns sätt att leka och deras vistelse där. Det framkom även i studien att en god förskolegård för lek och lärande bör innehålla riklig vegetation. Utomhusmiljön på förskolan bör kunna upplevas som en helhet där inte lekredskapen är utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

SammanfattningDen här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Idag tar ma?nniskan del av mer information a?n na?gonsin, inte minst den yngre generationen. Det konstanta flo?det som tas del av pa?verkar individen och fo?rsa?tter denne i ett beroende da?r det blir till ett behov att svara pa? meddelanden, att ha?nga med i sammanhanget och att vara delaktig. Till slut o?verbelastas ma?nniskan ba?de psykiskt och fysiskt av den informationen som ma?ste tolkas.Man skulle kunna pa?sta? att det a?r ett samha?llsproblem, det a?r en norm att ha ma?nga fler va?nner i den digitala va?rlden a?n i verkligheten.

Patienter med olika sjukdomar kan svimma eller tappa medvetandet och behöver akut hjälp. De kan inte veta i förväg att de kommer att behöva hjälp. Det finns trygghetslarm men kommunikationen och tekniken hos sådana larm är mycket begränsad. Denna rapport beskriver ett examensarbete där vi utvecklade en prototyp till en produkt, GSM personlarm. Prototypen övervakar kontinuerligt patientens puls och om pulsen överstiger eller understiget värdet som anges av en läkare skickas ett SMS-meddelande till en larmmottagare som kan skaffa hjälp.