Sökresultat:
356 Uppsatser om Rökfri arbetstid - Sida 18 av 24
SĂ„ng inom de populĂ€rmusikaliska genrerna. Ăr det skadligt för barn och ungdomar att sjunga i högt tonlĂ€ge i bröstregistret?
Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats frÄn analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv pÄ att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och vÀljer att se tecken om nÄgot, motivet lÄter sig betraktas av nÄgon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder nÄgot för nÄgon. BerÀttelsen preciserar och kategoriserar det som Àr viktigt för individen.Vid ett par tillfÀllen har jag intervjuat tvÄ familjer om deras familjebilder.
Distansarbete : rÀcker lagstiftningen/krÀvs avtal?
Denna rapport behandlar distansarbete som arbetsform. Inriktningen pÄ rapporten Àr hur den svenska lagstiftningen och avtal kan anvÀnds vid arbetsformen. Rapporten inleds med en genomgÄng av begreppet distansarbete och de olika former av distansarbete som finns. Vad rapporten avser med distansarbete Àr att en arbetstagare arbetar hemma hel- eller deltid med stöd av data- och telekommunikation. Arbetstagaren arbetar med en uppkoppling mot företaget, dÀr han eller hon kan hÀmta och skicka information.Vidare gÄr rapporten igenom fakta som berör frÄgestÀllningar som; vilka kan arbeta hemma?, vilka personliga förutsÀttningar underlÀttar för att arbeta pÄ distans?, vilka Àr motiven för att företag inför distansarbete?.Argument som Àr för och emot distansarbete tas upp.
EN HANDIKAPPAD FAMILJ? - en studie om den psykosociala situationen för förÀldrar med funktionshindrade barn
Lindén.S. En handikappad familj? ? en studie om den psykosociala situationen för förÀldrar med funktionshindrade barn. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 20 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle, 2005
Tidigare studier som gjorts pÄ den gruppen pekar mot att förÀldrarnas situation Àr jobbig och anstrÀngd.
SjÀlvkompakterande betong (SKB : förbÀttrad arbetsmiljö och konstruktion
SjÀlvkompakterande betong (SKB) eller som den ocksÄ kallas vibreringsfri betong upptÀcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning vÀldigt kÀmpigt och tillgÄngen pÄ erfarna betongarbetare började bli lÄg. I Sverige anvÀnde man sjÀlvkompakterande betong Äret 1993 som tekniken hÀmtades hem av CBI Betonginstitutet.AnvÀndning av sjÀlvkompakterande betong leder till mÄnga fördelar som skiljer sig frÄn den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador pÄ arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bÀttre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat anvÀndning av SKB i platsgjutning medan andra lÀnder som Danmark har gÄtt fram till ca 30 % av sin platsgjutning.
Flygande mat - kabinpersonals mÄltidssituation
Inledning Yrket som kabinanstÀlld inom flyget prÀglas av serviceanda och ansvar för passagerares sÀkerhet. Arbetsmiljön innebÀr fysiska pÄfrestningar vad gÀller till exempel kabintryck och lÄg syrenivÄ. Mat och mÄltider intas under olika tider pÄ dygnet och infaller sÀllan pÄ normala mÄltidstider. Kabinpersonalens mÄltider regleras av regler, avtal och policyer rörande arbetstidens lÀngd. Syfte Syftet var att undersöka kabinpersonalens mÄltider under arbetstid, med fokus pÄ riktlinjer och policyer samt hur de kabinanstÀllda upplevde maten och mÄltiderna.
Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress : En litteraturstudie
Bakgrund: Arbetsmiljön för sjuksköterskor Àr ett Àmne i tiden, detta eftersom sjuksköterskor idag pÄverkas i stort av ohÀlsosam stress. MÄnga sjuksköterskor övervÀger att lÀmna yrket redan under det första yrkesverksamma Äret pÄ grund av utmattning och bristande sjÀlvkÀnsla. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilken arbetsrelaterad stress nyutexaminerade sjuksköterskor utsÀtts för under sitt första Är som yrkesverksam samt beskriva de granskade artiklarna betrÀffande urval och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie pÄ beskrivande nivÄ som baserats pÄ 11 artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Den första tiden som yrkesverksam bestÄr av kaos och osÀkerhet.
Lyckade friskvÄrdssatsningar : en intervjustudie med verksamma hÀlsopedagoger
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka verksamma hÀlsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvÄrdssatsningar pÄ företag/i organisationer. Syftet Àr vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvÄrdssatsning lyckad, beskriva exempel pÄ upplÀgg av lyckade friskvÄrdssatsningar samt dess effekter. GÄr det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvÄrdssatsning pÄ ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om sÄ Àr fallet, vilka Àr dÄ dessa? Hur kan upplÀgg av lyckade friskvÄrdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med tre hÀlsopedagoger. Intervjuerna spelades in pÄ ljudband och skrevs ut ordagrant.
Dans som Kunskap: En studie om hur danslÀrare förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C
Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.
FastighetsmÀklare frÄn en livsstil till ett riktigt yrke
Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Àr att fÄ en förstÄelse för varför sÄ stor andel av fastighetsmÀklarstudenterna vid Högskolan i GÀvle i slutÀndan vÀljer ett annat yrke.?Vilka faktorer ligger till grund för valet att byta yrkesinriktning för de studenter som fullbordat sina studier till fastighetsmÀklare vid Högskolan i GÀvle??Vilken roll spelar HIG i studenters val att inte arbeta som fastighetsmÀklare??Hur pÄverkar studenternas instÀllningar och förvÀntningar pÄ mÀklaryrket i deras val att byta bransch??Hur pÄverkar de speciella omstÀndigheterna i fastighetsmÀklarbranschen ett eventuellt branschbyte?Metod: VÄrt forskningsarbete har utgÄtt frÄn en kvalitativ inriktning med det hermeneutiska perspektivet som grundpelare. Vi har utfört totalt 45 stycken intervjuer bÄde personliga och per telefon dÀr dock ett fÄtal besvarades per e-post.Resultat & slutsats: VÄra slutsatser sammanfattas i följande punkter.1.Den stora arbetsbördan i kombination med arbetstiderna2.Lönen. BÄde dess struktur och storlek i förhÄllande till arbetsinsats3.Felaktiga förvÀntningar och instÀllning till yrket4.Tufft yrke med hÄrd konkurrens5.Inga eller fÄ arbeten pÄ orten + FamiljesituationenFörslag till fortsatt forskning: VÄr studie begrÀnsade sig till att endast omfatta högskolan i GÀvle men en rikstÀckande undersökning borde vara av intresse för bÄde branschen och högskolorna. Det vore Àven intressant att analysera skillnaden mellan varför folk tror att andra byter yrke med varför just personen sjÀlv bytte.Uppsatsens bidrag: VÄr förhoppning Àr att denna studie skall innehÄlla ett nyhetsvÀrde för flera inblandade parter i fastighetsmÀklarbranschen, studenterna som lÀser till fastighetsmÀklare, Högskolan i GÀvle och sist men inte minst fastighetsmÀklarbranschen sjÀlv..
Hur synliggör en kunskapsorganisation dess viktigaste resurs ? kompetent personal? : En studie av LÀkemedelsverkets medarbetarperspektiv
Bakgrund Vi har studerat kompetensförsörjningsperspektivet i LÀkemedelsverkets (LVs) nyligen införda styrkort.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen för hur en kunskapsorganisation utarbetar ett balanserat styrkort samt vilka faktorer som pÄverkar vid val av mÀtmetoder sÄ att den viktigaste resursen kompetens fÄngas av lÀmpliga framgÄngsfaktorer och styrmÄtt.Genomförande: Vi har gjort en litteratursammanstÀllning av de framgÄngsfaktorer och styrmÄtt som Àr lÀmpliga att anvÀnda sig av i styrkortets medarbetarperspektiv samt gjort tre besöksintervjuer pÄ LV.Resultat: För att tillförsÀkra att kompetensen upprÀtthÄlls har ett behov av icke finansiella styrmÄtt uppmÀrksammats. Det balanserade styrkortet har kommit som ett svar för detta behov. VÄr litteratursammanstÀllning talar dock för att det fortfarande finns luckor i form av brist pÄ nyckeltal för att mÀta medarbetarnas kompetens i tidigare litteratur. Vilken typ av styrmÄtt som Àr lÀmpliga för att mÀta kompetens i ett styrkort beror till stor del av vad motivet till mÀtningen Àr. LV betonar vikten av ett behov av daglig mÀtning för att kunna lÀsa av dagliga förÀndringar.
Flickor/barn med AD/HD  : Pedagogen, diagnosen och miljöns betydelse
Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.
Organizational Misbehaviour : Om olika yrkeskategorier ? En jÀmförande studie
I denna studie kommer jag att jÀmföra kollektivanstÀllda och tjÀnstemÀn pÄ en större processindustri i VÀrmland. Syftet med att jÀmföra de olika grupperna Àr att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.Denna studie Àr utav en kvantitativ karaktÀr dÀr graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de tvÄ yrkesgrupperna med hjÀlp av enkÀt. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anstÀllda, respondenterna var jÀmnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en sÄ rÀttvis undersökning som möjligt.Jag har valt att mÀta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anstÀllda anvÀnder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal pÄ arbetsgivarens telefon (3) gör privata Àrenden pÄ betald arbetstid (4) om det förekommer skÀmt om sina kollegor och chefer (5) stöld pÄ arbetsplatsen.Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror frÀmst pÄ vilka möjligheter de anstÀllda har genom sin anstÀllning. Det har visat sig att om de anstÀllda har tillgÄng till Internet och en fast telefon som betalas av bruket sÄ ökar frekvensen bland de anstÀllda att begÄ handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anstÀllda.
Stressfaktorer hos monteringsarbetare
En intervjuundersökning genomfördes bland montörerna pÄ en avdelning pÄ en monteringsfabrik som producerade bilstolar till bilindustrin. Bakgrunden var att ett flertal montörer sökt företagshÀlsovÄrden för belastningsproblem och samtidigt signalerat stress och hög arbetsbelastning. PÄ den aktuella avdelning och i övriga fabriken fanns hög sjukfrÄnvaro.Man arbetade i tvÄskift och man jobbade maxtid under lÄnga perioder vilket innebar att man lade pÄ ytterligare arbetstid pÄ eftermiddagsskiftet.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det fanns stressfaktorer, vilka de var och i vilken omfattning de fanns samt om de kunde bidra till ohÀlsa i form av allmÀn ohÀlsa, belastningsskador och sjukfrÄnvaro.FrÄn den aktuella monteringsavdelningen drogs ett brett urval pÄ 9 personer dÀr kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar, unga och Àldre, kort och lÄng anstÀllningstid, sjukskriven och frisk samt de bÄda skiften skulle vara representerade. Intervjugruppen bestod av 2 kvinnor och 7 mÀn i Äldrarna frÄn 21 till 50 Är. MedelÄlder 33,9 Är.
Hur bibehÄller brandmannen sin hÀlsa och kondition
Personal inom rÀddningstjÀnsten som arbetar med rök- och kemdykning utsÀtts för extrem fysisk och psykisk belastning. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tillse att personalen Ärligen undersöks för att uppfylla grundlÀggande tjÀnstgöringskrav. Eftersom inga resurser finns för att sköta trÀning under kontrollerade former under arbetstid mÄste den enskilde brandmannen sjÀlv tillse att han bibehÄller en god kondition. MÄnga Àldre brandmÀn upplever oro över att deras kondition har försÀmrats över tiden. Det har ocksÄ framlagts teorier om att nyrekryterade inte tar lika allvarligt pÄ sin trÀning för att bibehÄlla god kondition.För att undersöka hur brandmÀnnens kondition och hÀlsa egentligen ter sig kallades de 21 rök- och kemdykarna i Lysekils rÀddningstjÀnst för medicinsk kontroll och konditionstest, de följdes ocksÄ retrospektivt under Ären 2000-2006.
"Salus populi suprema lex esto" : En kvantitativ undersökning, med en kvalitativ fördjupning, av ett företags hÀlsoarbete
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur företagets hÀlsoplan efterföljs och i vilken utstrÀckning den lever upp till de anstÀlldas behov och önskemÄl. Samt undersöka hur de anstÀlldas aktuella hÀlsostatus ser ut. Vi arbetade utefter tre frÄgestÀllningar;Hur ser det aktuella hÀlsoarbetet ut pÄ företaget? Hur ser de anstÀlldas aktuella hÀlsostatus ut? Samvarierar hÀlsostatus (upplevd psykisk, fysik hÀlsa och upplevelser i arbetslivet) med grad av fysisk aktivitet eller tid i stillasittande? Hur upplever det anstÀllda företagets hÀlsoarbete?  MetodVi har gjort en kvantitativ enkÀtstudie med en kvalitativ fördjupning i form av en intervju. EnkÀten Àr gjord i googledoc och skickad via internet, resultaten bearbetades i IBM SPSS Statistics 19.