Sök:

Sökresultat:

399 Uppsatser om Röjande signaler - Sida 5 av 27

Integration av en CR-insprutare i enforskningsdieselmotor och undersökning avmultipelinsprutning

SammanfattningI utvecklingen av den encylindriga forsknings-diselmotorn Hatz 1H30 pĂ„ TechnischeUniversitĂ€t MĂŒnchen har tidigare en ottoinsprutare anvĂ€nts i kombination med ettcommon rail-system som en temporĂ€r lösning. Ett common rail-system ger möjlighetenatt separera regleringen av insprutningen frĂ„n de mekaniska komponenterna av motorn.En common rail-insprutare gör det möjligt att göra flera insprut varje arbetscykel ochtillhandahĂ„ller möjligheten att elektroniskt variera timingen av insprutningen.Efter att en marknadsundersökning har gjorts bland huvudtillverkarna av injektorerinköptes en Bosch CRI2 injektor frĂ„n en BMW M47N-motor. Det förra cylinderhuvudetvar anpassat för en ottoinjektor och var dĂ€rför tvunget att designas om. En konstruktiongjordes för att fĂ€sta injektorn och för att försluta förbrĂ€nningskammaren.För att styra injektorn behövs ett flertal signaler för att utvĂ€rdera vevaxelpositionen ochbetĂ€mma insprutstimingen. Behandlingen av dessa signaler och mjukvaran för styrningvar först testade med en AFT PROtroniC motorstyrenhet för sig sjĂ€lv i en provrigg meden signalgenerator.

Att frÀmja nattsömnen hos personer med psykossjukdom : - Ur ett psykiatriskt omvÄrdnadsperspektiv

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Beredskap f?r kontrastmedelsinducerad allvarlig allergisk reaktion inom radiologin

Bakgrund: Kontrastmedelsinducerade allergiska reaktioner inom radiologin ?r s?llsynta men kan orsaka allvarlig v?rdskada. D? allvarliga allergiska reaktioner (AAR) ?r ovanliga har r?ntgenpersonal inom radiologin begr?nsad erfarenhet av att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att identifiera kompetensh?jande insatser och hj?lpmedel samt vilken inverkan de har p? r?ntgenpersonalens beredskap inom radiologin att hantera AAR i samband med administrering av kontrastmedel.

Hundens kommunikationssignaler

This literature study summarizes the signals dogs use in intraspecific communication. The purpose is to clarify the way dogs communicate so that situations where their intentions are misjudged can be avoided. The signals are divided into olfactory, visual, auditory and tactile and every section starts with a short anatomic and physiologic description of the sense organ that is used to register the current signal type. The interspecific communication between dog and human regarding its development and function is brought up. To end with suggestions are given of how veterinary technicians in clinics can make use of knowledge about the way dogs communicate.

PIOTROSKIS FUNDAMENTALA SIGNALER;ÄR DE VÄRDERELEVANTA? : EN NUTIDA STUDIE PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN

This study aims to evaluate the value relevance of Piotroski?s (2000) nine fundamental signals. In order to do this, the signals are tested on the OMX Nordic Exchange Stockholm between the years 2003 and 2009. The hypotheses of the study are whether the signals are value relevant and if the value relevance has changed. To test this, a Chi-square test and a regression are used.

Att skapa uppmÀrksamhet - En studie om fÀrger och motivs betydelse för mindre kÀnda varumÀrkens förpackningar

DÄ trenden gÄr mot en minskad annonsering via massmedia samt att köpbeslut allt oftare tas vid hyllan i butiken, har förpackningens betydelse ökat. Förpackningen ses helt enkelt inte lÀngre som ett skyddande hölje som omger en vara under distribution, utan som en möjlig plats för marknadsföring. För att mindre kÀnda varumÀrken ska uppmÀrksammas av konsumenten, sÄ att denne kan skapa sig en uppfattning om produkten och varumÀrket Àr förpackningens funktion som ett marknadsföringsmedel av Àn större vikt. Denna uppmÀrksamhet kan mindre kÀnda varumÀrkens förpackningar skapa med sina fÀrger och motiv. Vi har inte kunnat identifiera studier som uppmÀrksammat fÀrg, motiv och dess betydelse för mindre kÀnda varumÀrken.

Intelligent destillation av kaos : En studie av hur en Business Intelligence-funktion skulle kunna se ut hos Kortbolaget

Hur företag skall bedriva sin omvÀrldsbevakning har blivit ett allt mer aktuellt Àmne i och med ökad globalisering och hÄrdnande konkurrens. Att förstÄ marknadens förutsÀttningar och att kunna agera pÄ tidiga signaler blir en allt mer kritisk faktor i företagens överlevnad. Jag har i denna studie undersökt hur ett svenskt företag kallat Kortbolaget, med den skandinaviska Àgaren Datakonsultföretaget, skulle kunna gÄ tillvÀga för att skapa en lÀmplig struktur för att bedriva sin omvÀrldsbevakning. Kortbolaget bedriver för nÀrvarande ingen strukturerad omvÀrldsbevakning, men visar pÄ en vilja att Àndra detta..

Att skapa uppmÀrksamhet - En studie om fÀrger och motivs betydelse för mindre kÀnda varumÀrkens förpackningar

DÄ trenden gÄr mot en minskad annonsering via massmedia samt att köpbeslut allt oftare tas vid hyllan i butiken, har förpackningens betydelse ökat. Förpackningen ses helt enkelt inte lÀngre som ett skyddande hölje som omger en vara under distribution, utan som en möjlig plats för marknadsföring. För att mindre kÀnda varumÀrken ska uppmÀrksammas av konsumenten, sÄ att denne kan skapa sig en uppfattning om produkten och varumÀrket Àr förpackningens funktion som ett marknadsföringsmedel av Àn större vikt. Denna uppmÀrksamhet kan mindre kÀnda varumÀrkens förpackningar skapa med sina fÀrger och motiv. Vi har inte kunnat identifiera studier som uppmÀrksammat fÀrg, motiv och dess betydelse för mindre kÀnda varumÀrken.

Modern behandling av förmaksflimmer

HjÀrtverksamheten styrs av de elektriska signaler som startar i sinusknutan i hjÀrtats högra förmak. Vid förmaksflimmer uppstÄr elektriska signaler pÄ flera olika stÀllen i förmaken. Följden av det tillstÄndet blir att signalerna frÄn förmaken till kamrarna blir oklara samt att sammandragning av kamrarna blir snabba och oregelbundna. HjÀrtats pumpförmÄga försÀmras. Utöver besvÀren av hjÀrtarytmin medför förmaksflimmer ökad dödlighet, ökad risk för blodproppsbildning i hjÀrtats förmak vilket kan orsaka stroke.

Vetenskapliga grÀnsdragningar : En uppsats om diskurser i motstÄnd till genusvetenskaplig teori i den svenska pressen

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Analys av algoritmer för detektering av resonansfrekvenser i vibrationsmÀtningar pÄ överhettartuber

PÄ överhettartuber i vÀrmepannor bildas belÀggningar pÄ grund av sot och partiklar frÄn förbrÀnningen. BelÀggningarna isolerar överhettartuberna vilket försÀmrar vÀrmepannans verkningsgrad. Sotning av tuberna sker under drift och ett system som automatiskt kan berÀkna hur mycket belÀggningar som finns pÄ tuberna skulle kunna göra sotningen mer behovsstyrd.Resonansfrekvenser hos överhettartuberna pÄverkas av masspÄslaget som blir nÀr belÀggningar bildas. En förÀndring i frekvens kan dÄ översÀttas till en förÀndring i massa. VibrationsmÀtningar har gjorts med töjningsgivare som Àr monterade pÄ överhettartuber i en av Ryaverkets pannor och i SAKAB:s panna.

"Mens Àr inte blod, mens Àr mens" : En uppsats om unga tjejers upplevelse av och fö?rhÄ?llningssÀ?tt till sin menstruation

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Den tredje platsens gemenskap : Elevers och lÀrares chattsprÄk pÄ LunarStorm och Facebook

Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vÄr hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet sprÄk. Det gÄr ocksÄ trender i vilka communities (nÀtgemenskaper) som Àr mest populÀra. En av de communities som Àr mycket populÀr just nu Àr Facebook, dÀr majoriteten av anvÀndarna Àr unga vuxna. En studie av sprÄkbruket pÄ Facebook Àr intressant pÄ grund av att större delen av tidigare forskning om sprÄkbruk pÄ nÀtet, eller chattsprÄk, handlar om barns och ungas sprÄk. En jÀmförelse mellan sprÄkbruket pÄ Facebook och LunarStorm (dÀr majoriteten av anvÀndarna Àr barn och ungdomar) Àr dÀrför intressant.

Beteendets inverkan pÄ sÀkerhet : Varför gör vi inte som vi sÀger?

Byggbranschen Àr en olycksdrabbad bransch dÀr mÄnga allvarliga olyckor intrÀffar. Skanska Sverige AB arbetar hÄrt med att minska antalet olyckor och sÀkerhetsarbete Àr nÄgot de prioriterar högt. Denna rapport har genomförts pÄ uppdrag av Skanska VÀrmland. Syftet var att ge förslag pÄ hur arbetsmiljön och sÀkerheten kan förbÀttras inom Skanska genom att belysa var problemen finns och vad man kan göra utöver det man redan gör idag för att komma vidare med utvecklingen.Underlag till rapporten Àr en teoristudie om hur Skanska arbetar med sÀkerhet idag och vilka lagar och regler som finns. Det Àr Àven en intervjustudie, dÀr sÀkerhet och sÀkerhetsarbete diskuterats med anstÀllda pÄ olika positioner inom Skanska och Arbetsmiljöverket.Rapporten belyser de problem som finns gÀllande beteende och attityder inom byggbranschen, och konsekvenserna av dessa.

Uttagsbeskattning : Hur man effektivast tar ut pengar ur fÄmansaktiebolag

Uppsatsens syfte har varit att försöka finna ?det effektivaste sÀttet att ta ut pengar frÄn ett fÄ-mansföretag?. För att kunna göra detta har vi granskat lagtexten i 56-57 kap IL, skatteverkets informationsbroschyrer, tagit fram ett antal berÀkningsexempel och genomfört intervjuer med respondenter frÄn de fem största revisionsbyrÄerna. NÀr en företagare stÄr inför valet hur den-ne ska ta ut pengar frÄn sitt företag kan denne vÀlja pÄ att ta ut lön, göra pensionsavsÀttningar, ta ut utdelning eller lÄna in pengar till företaget med rÀnta.Det mest effektiva sÀttet att ta ut pengar pÄ varierar frÄn företag till företag, men i de flesta fallen Àr det bÀst att först och frÀmst göra uttag genom löneutbetalningar till delÀgarna. An-ledningen till att delÀgarna först och frÀmst ska ta ut lön Àr att den tillsammans med arbetsgi-varavgifterna Àr avdragsgilla i företaget och att lönen dessutom Àr pensions-, sjukpennings- och förÀldrapenningsgrundande.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->