Sök:

Sökresultat:

399 Uppsatser om Röjande signaler - Sida 26 av 27

Hur Älder och osteoartrit pÄverkar aggrekanomsÀttningen i artikulÀra brosket hos hÀst

HÀlta orsakat av osteoartrit (OA) Àr ett vanligt problem hos vÄra hÀstar. Vid OA ses broskdegeneration, benskleros, synovit och osteofyter. Nedbrytning av brosk ger ett försÀmrat brosk som Àr mer kÀnsligt för belastning. Synovialleden Àr uppbyggd av mÄnga unika strukturer med specifika funktioner. Ledens huvudfunktioner Àr att möjliggöra rörlighet och att fördela det tryck som uppstÄr vid belastning. Ledkapseln omsluter hela leden och bestÄr av 2 lager, ett inre synovialmembran (ledhinna) och en yttre fibrös kapsel.

Spermieutveckling hos tamkatt : Ålder för det första upptrĂ€dandet av fĂ€rdiga spermier i testiklarna under testikelutvecklingen samt immunohistokemi med GATA-4-antikroppar som potentiellt hjĂ€lpmedel vid spermieutvecklingsstudier

Syftet med detta arbete har varit att dels undersöka vid vilken Älder fÀrdiga spermier börjar ses i sÀdeskanalerna i testiklarna hos hankatter och dels undersöka om immunohistokemi med GATA-4-antikroppar kan anvÀndas som hjÀlpmedel för att sÀrskilja pÄ olika celltyper i sÀdesepitelet vid spermieutvecklingsstudier hos katt. För att besvara den första frÄgestÀllningen undersöktes H&E-fÀrgade testikelpreparat frÄn 46 normalkastrerade hankatter med en Älder pÄ mellan 2,5 mÄnader och 5 Är. Undersökningen gjordes med hjÀlp av ett ljusmikroskop med 100-1000 gÄngers förstoring. Spermieförekomst observerades hos 0/3 katter som var yngre Àn 5 mÄnader, 2/4 katter som var 5 ? 5,5 mÄnader gamla, 7/7 katter som var 6 ? 6,5 mÄnader gamla, 6/8 katter som var 7 mÄnader gamla och 23/24 katter som var 8 mÄnader eller Àldre. Slutsatsen i denna studie var att det finns en individuell variation för nÀr spermier börjar ses i testiklarna hos hankatter men generellt börjar inte spermier dyka upp förrÀn tidigast nÀr hankatterna uppnÄtt 5 mÄnaders Älder och vid 8 mÄnaders Älder har generellt alla hankatter spermier. För att besvara den andra frÄgestÀllningen genomfördes GATA-4-immunohistokemi pÄ paraffininbÀddade testikelpreparat frÄn 21 normalkastrerade hankatter med en Älder pÄ mellan 4,5 mÄnader och 5 Är.

Dödlighet hos renkalvar vid kalvning i hÀgn

Renen Àr ett hjortdjur som i Sverige Àgs och sköts av samer organiserade i samebyar. För det mesta gÄr renarna fritt och livnÀr sig pÄ naturligt bete, men samlas ihop vid sÀrskilda tillfÀllen för exempelvis mÀrkning och slakt. RennÀringen idag Àr hÄrt pressad av rovdjurrelaterade förluster i renhjordarna. Detta examensarbete Àr en del av ett pÄgÄende projekt som handlar om björnens predation pÄ renar och ÄtgÀrder för att skydda renkalvar frÄn björnpredation under deras första levnadsveckor. I början av april 2013 togs totalt cirka 2000 vajor frÄn tvÄ skogssamebyar in i fyra olika hÀgn för att skydda renarna mot rovdjursangrepp under kalvningsperioden. Genom att förse 937 kalvar med en mortalitetssÀndare vid utslÀpp ur hÀgnen i början av juni kunde kalvdödligheten följas Àven under sommarbetesperioden.

PrissĂ€ttning av fjĂ€rrvĂ€rme - Är en avspegling av ett fjĂ€rrvĂ€rmebolags kostnader i priset rimlig och önskvĂ€rd?

FjÀrrvÀrme utgÄr frÄn en vÀldigt enkel idé; att förse ett omrÄde med uppvÀrmning genom engemensam pannanlÀggning dÀr vatten vÀrms upp och distribueras till anslutna kunder. ISverige stÄr fjÀrrvÀrmen för över hÀlften av all uppvÀrmning.Det pris och den prismodell fjÀrrvÀrmebolagen anvÀnder för att ta betalt för fjÀrrvÀrmen Àr avstor betydelse för bÄde kunder och fjÀrrvÀrmebolagen. Priset och prismodellen pÄverkargivetvis fjÀrrvÀrmens attraktionskraft gentemot konkurrerande uppvÀrmningsalternativ, menger ocksÄ fjÀrrvÀrmebolagen en möjlighet att styra hur dess intÀktsströmmar ser ut. DÀrutöverskickar prismodellen Àven signaler till kunderna som kan pÄverka dess beteende.Tidigare studier har indikerat att fjÀrrvÀrmebolagens priser inte tycks spegla de underliggandekostnaderna för produktion och distribution av fjÀrrvÀrmen i sÀrskilt hög grad. Detta harvidare ansetts innebÀra primÀrt tvÄ problem.

Nyskapande inom reklamannonser : En studie av reklamens utveckling i teori och praktik

Miljön för annonsering och reklam har förÀndrats. MÀnniskor har blivit alltmer exponerade till reklam och har dÀrför blivit alltmer skeptiska och trötta pÄ den. DÀrför har det fÄtt en ökad betydelse för reklamerna att vara kreativa, intressanta och underhÄllande, men samtidigt nyskapande för att pÄ sÄ sÀtt vÀcka uppmÀrksamhet och motivera konsumenterna att titta pÄ reklamen. För att en aktör ska överleva i annonseringsbranschen mÄste hon vara kreativ, nyskapande och anpassa sig till branschens dynamiska utveckling. Samtidigt finns det riktlinjer inom annonsering - bÄde i form av praxis och i form av normativa teorier inom markandskommunikation - som visar vÀgen för hur en reklam ska utformas i olika situationer och vid olika grader av involvering och motivation frÄn konsumentens sida.Teorier och modeller om annonsering indikerar branschens utveckling eftersom de bygger pÄ praktiska underlag och visar de sammanhangen som rÄdde i branschen nÀr teorin skapades.

Arbetsmiljö pÄ LKAB: Utformning av analysrum i Kulsinterverk tvÄ

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete omfattande 30 högskolepoÀng pÄ civilingenjörsprogrammet teknisk design, inriktning produktdesign, vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet utfördes under höstterminen 2012 och Àr ett samarbete mellan universitetet och gruvbolaget LKAB. Vid kulsinterverk tvÄ (KK2) i Kiruna utförs dagligen analyser för att sÀkerstÀlla kvalitén pÄ pellets före torkning och brÀnning, sÄ kallade rÄkulor. DÄ svarstiden Àr kritisk utförs dessa analyser i anslutning till produktionsen- heterna. I dagslÀget Àr utrymmet dÀr analyserna sker inte optimalt utformat vilket pÄverkar bÄde arbetsmiljö och analyssÀkerhet.

Bedömningsgrunder för avsyning av textila material

Dagligen bedömer mÀnniskan sin omgivning utifrÄn sina fem sinnen. DÄ ett intryck ges frÄn omgivningen sker en process, signaler skickas till hjÀrnan via nerver ifrÄn det sinne som stimulerats. PÄ grund av den olika uppsÀttningen nervceller upplevs samma intryck skilt bland mÀnniskor. I textilproduktion anvÀnds visuell bedömning genom hela produktionsprocessen, frÄn garn till fÀrdig vara dÀr tyget slutligen kontrolleras i sin helhet vid avsyningen. Avsyningsprocessen sker vid ett avsyningsbord dÀr en operatör matar fram tyg pÄ bordet.

MetsÀ-Serla, Norske Skog och Södra Cell : Àgarstrukturer i förÀdlingsföretag till skogsÀgarföreningar

Inom skogsnÀringen sker idag en omfattande strukturomvandling. FrÄn att ha varit en fragmenterad bransch med mÄnga smÄ aktörer gÄr nu företagen samman i internationella koncerner. Bland kooperativa företag sker Àven en utveckling mot alternativa former av kooperativa företag. Dessa bildas för att bÀttre möta omvÀrldens krav. Bland annat Àgar-strukturen Àr under förÀndring genom att externa Àgare bjuds in i olika utstrÀckning.

FörbÀttrad materialförsörjning av lÄgvÀrdesartiklar i kundorderstyrd tillverkning

Examensarbetet har syftat till att kartlÀgga försörjning och lagerhÄllning av material, som ligger pÄ lineförrÄd hos ABB Machines, samt utarbeta förbÀttringsförslag för att minska kostnaderna och samtidigt höja den interna servicenivÄn. Litteraturstudier har genomförts, inom bland annat lagerstyrningssystem, styrning av lÄgvÀrdesartiklar och ABC-analys. För att se hur andra företag har valt att lösa försörjningen av lÄgvÀrdesartiklar genomfördes en fallstudie hos ABB Robotics och som komplement till teorin om leverantörsstyrda lager, Àven kallat VMI, genomfördes en fallstudie hos Motor & Machines leverantör Arvid Nilsson Sverige. Analys av nulÀget utifrÄn litteraturstudien visar pÄ ett antal förbÀttringsmöjligheter inom omrÄdena lager och lokaliseringen av lineförrÄdsmaterial, materialförsörjningsflödet samt underhÄll av lager. MedellagervÀrdet för lineförrÄden Àr 6,7 M SEK.

Kvinnor söker efter information, mÀn vill bli uppdaterade : Genusperspektiv pÄ revisionsmöten

PÄ 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benÀmningen pÄ det sociala könet. Forskare idag menar att det inte Àr en slump att kvinnor oftare Àn mÀn vÀljer yrken som krÀver en högre social kompetens, dÄ könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses mÀn vara bÀttre pÄ abstrakt matematik medan kvinnor har lÀttare för att anvÀnda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utstrÀckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vÄrt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare Ät nÀr det gÀller att ta till sig revisionsinformation?.

Interna kontroller : Vad har internrevisor för roll och arbetsuppgifter pÄ företagen?

Syfte: Uppsatsens bakgrund Àr Enronkraschen som skedde i USA Är 2001. Kraschen har satt igÄng mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens anvÀndbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera pÄ vÀsentlig information. HÀndelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angÄende sÄvÀl ett ökat fokus pÄ internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning mÄste företagsledningen ha en internrevision till sin hjÀlp. Internrevisorns arbetsuppgifter Àr att se till att de interna kontrollerna pÄ företaget Àr tillförlitliga och ÀndamÄlsenliga.

Helstryp kontra sele - en studie om dess pÄverkan pÄ hunden

Under mÄnga Är har mÀnniskan försökt att kontrollera sin hund med hjÀlp av ett koppel fÀst i ett halsband eller i en sele. Hundar har en stark instinkt att dra nÀr de kÀnner tryck, till exempel hundar som drar i kopplet pÄ promenad, vilket Àr problematiskt vid koppeltrÀning. Man kan ta till en del olika hjÀlpmedel för att fÄ hunden att sluta dra, men en del krÀver bÄde mycket kunskap och fÀrdighet för att anvÀndas rÀtt. Ett av dessa hjÀlpmedel Àr helstrypet, ett slags halsband som dras Ät runt hundens hals nÀr hunden drar. Detta Àr framtaget som ett trÀningsredskap nÀr man trÀnar med negativ förstÀrkning.

Hur och varför ljuger företag? : En fallstudie om finansiellt bedrÀgeri

Var och varannan vecka avslöjas en ny företagsskandal i dagspressen och varje gÄng blir vi lika överraskade. Dessa skandaler har sporrat oss till att undersöka vilka metoder som företag anvÀnder för att manipulera sitt resultat samt vad det Àr som driver dem att utföra dessa handlingar. Den utlösande effekten till en mer kritisk granskning och till ett hÄrdare regelverk för redovisningen har varit Enron-skandalen. Under Är 2002 ansökte energijÀtten om konkurs samtidigt som de högsta cheferna hade plockat ut bonusar för omkring 750 miljoner dollar. Totalt förlorade Enrons investerare mer Àn 60 miljarder dollar innan företaget kollapsade.

Markbaserade sensorer för insamling av skogliga data : en förstudie

En förutsÀttning för skoglig planering pÄ alla nivÄer Àr att man har en god uppfattning om tillstÄndet i den stÄende skogen. K valiten pÄ de beslut som fattas kommer dÀrför att vara direkt beroende av mÀngden och kvaliten pÄ den information som samlats in. Sensorer som radar, lidar och olika typer av digitala kameror anvÀnds idag med framgÄng för fjÀrranalys dÀr skogen avbildas frÄn ovan. Föreliggande arbete syftar till att belysa de tekniska förutsÀttningarna för att utnyttja modem sensorteknik Àven för markbaserade mÀtningar. Detta skulle i sÄ fall öppna möjligheter att automatisera fÄngsten av skogliga data som dÀrmed skulle bli kostnadseffektivare samtidigt som nya typer av data skulle bli tillgÀngliga.

Katter och beteendeproblem. : vilka Àr orsakerna? : hur kan beteendeproblem förebyggas?

I mÄnga tusen Är har mÀnniskan och katten levt tillsammans. Katten drogs frÄn allra första början till de mÀnskliga bosÀttningarna eftersom det fanns möss och rÄttor vid mÀnniskornas lador. MÀnniskorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin nÀrhet eftersom skördarna skyddades frÄn skadedjur. Nu Àr katten ett av vÄra mest populÀra sÀllskapsdjur, men mÄnga katter uppvisar ett beteende som mÀnniskor kan uppleva som ett problem. I det hÀr arbetet utreds aggressivitet, rÀdsla, rumsrenhetsproblem och Àtstörningar med avseende pÄ vilka orsakerna Àr och hur problemen kan förebyggas.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->