Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke.Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image.

I retailbranschen krävs ett fokus på detaljer, och med snabba förändringar som en dominerande faktor, behöver dessa detaljer ständigt kvalitetsförbättras. I den allt hårdnande konkurrensen behövs ledare och medarbetare som ständigt tänker på organisationens behov. Problemet för detaljhandelns centraliserade butikskedjor kan vara att lyckas förankra förändring och kvalitetsförbättring för butiken i alla delar av företaget. Uppsatsen underbyggs av ett antagande att ett större fokus krävs på en initial fas i kvalitetsarbetet som vi har benämnt identifieringsfasen. Uppsatsens har ett ledningsperspektiv och syftet är att se hur retailföretag interorganisatoriskt kan bli bättre på att identifiera problem och tillvarata idéer i butiken, för att kontinuerligt kunna kvalitetsförbättra för hela butikskedjan.

I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrågasätta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populära metoden att genom aktieåterköp överföra överskottslikvid från företag till delägare. Uppsatsen utgår från aktieägare med en längre placeringshorisont. Därför väljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jämföra avkastningen hos företag som tillämpar aktieåterköp, med företag som valt att endast hålla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda från OMX lista som utför återköp av aktier har matchats med närmaste konkurrent inom samma bransch som istället ger utdelning. Därefter har den genomsnittliga avkastningen beräknats under åren 2005-2007.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur polismyndigheten och räddningstjänsten i Jämtlands län, som två krishanteringsorganisationer ser på begreppet lägesbild och vilka behov lägesbilden uppfyller, samt att undersöka meningsskapandet på individnivå som ligger till grund för skapandet av lägesbild.I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts där data samlats in genom intervjuer och observationer. Utgångspunkten har varit en fenomenologisk ansats där syftet varit att undersöka ett fenomen på djupet. Till vår hjälp har vi haft ett teoretiskt ramverk som utgått ifrån symbolisk interaktionism med fokus på Karl E. Weicks (1995) meningsskapandeteori. Teorier om meningsskapande har använts för att kunna studera meningsskapandeprocessen som ligger till grund för hur individen skapar mening under upprättandet av lägesbilder.Resultatet visar att det inte finns en entydig och exakt bild av vad en lägesbild är och vilken definition en lägesbild ska ha.

En litteraturstudie inom området för operant betingning vid hästträning har genomförts. Vid operant betingning lär man djuret att svara på signaler genom att använda sig av förstärkningar eller bestraffningar. Den operanta betingningen används ofta inom hästträningen då antingen negativ eller positiv förstärkning tillämpas. Framförallt är det den negativa förstärkningen som används, mycket av kommunikationen vid uppsutten träning bygger på denna metod. Grunden för förstärkningsträning är att det beteende som leder till en förstärkning ökar i frekvens.

Ridsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. RytRidsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. Ryttarkänslan har definierats som förmågan att befinna sig över hästens tyngdpunkt, i samma tempo och färdriktning samt att i förväg kunna tolka hästens och sina egna signaler (Larsson, 2011).

Vi påverkar miljön med vårt sätt att leva och om vi fortsätter att förbruka jordens resurser på samma sätt som idag kommer de inte att räcka till för framtida generationers behov. För att minska miljöbelastningen har Göteborgs Stad beslutat att alla stadsdelar ska införa ett miljöledningssystem genom att bli miljödiplomerade. Tynnered är den första stadsdelen som ska miljödiplomeras, och Stadsdelsförvaltningen i Tynnered vill veta hur informationsarbetet ska gå till för att miljödiplomeringsprocessen ska bli framgångsrik.Uppsatsens syfte är att undersöka hur de nya rutiner, policyer och beslut som miljödiplomeringsarbetet medför bör kommuniceras till medarbetarna i de olika enheterna för att de ska få genomslag i organisationen och verkliga följder för det dagliga arbetet. Syftet är indelat i tre delsyften; hur ska information förmedlas, vilka attityder finns i organisationen som påverkar processen och hur uppnår man en reell förändring? Uppsatsen avser att ge normativa riktlinjer för hur informationsarbete bör bedrivas vid miljödiplomeringsprocesser.Studien bygger på ett antal intervjuer av kvalitativ karaktär med miljösamordnare, enhetschefer och miljöombud i Tynnered, där en frågemanual (återfinns i bilaga 1) användes som stöd.

I samband med den globala finanskrisen bröt också en fastighetskris ut i Spanien med förödande konsekvenser för den spanska ekonomin. Spanien är unikt i och med att bygg- och fastighetssektorn haft en så central roll i landets starka ekonomiska utveckling det senaste decenniet. Priserna på bostäder har haft en stabil och väldigt kraftig uppgång till följd av en rad faktorer som förklaras närmare i uppsatsen.Dessa faktorer kan förklara en stor del av prisstegringen, men denna har inte varit befogad i sin fulla skala då det finns bevis för att det skapades en prisbubbla på fastighetsmarknaden under början av 2000-talet. Prisbubblan sprack till slut vid årsskiftet 2007/2008 och sedan dess har fastighetspriserna sakta sjunkit. Till följd av de strukturella bristerna i den spanska ekonomin och det stora beroendet av byggsektorn finner man sig idag i en oroväckande situation där 5 miljoner personer är arbetslösa och ca 1,5 miljoner nya bostäder står tomma.Under den spanska ekonomins expansiva år byggdes det i ett väldigt högt tempo och bostadsbeståndet utökades med 5 miljoner nya bostäder på bara några år.

Den här studien syftade till att belysa hur några pedagoger med olika typ av bakgrund, verksamma i ett homogent svensktalande respektive ett mer mångkulturellt område, tänker om och arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Frågeställningarna rörde pedagogernas syn på hur en språkstimulerande miljö bör utformas, positiva samt negativa aspekter i arbetet med flerspråkiga förskolebarn, samt om skillnader i uttalanden hos de olika yrkesrollerna kunde utrönas. Jag ville också ta reda på om barnens modersmål talades i verksamheten eller om dess ursprung lyftes fram på något annat vis. Jag använde mig av intervjuer som forskningsmetod.Min resultatanalys visade att samtliga pedagoger betonar användandet av ett nyanserat, rikt och benämnande språk i det vardagliga talet, under alla situationer i verksamheten. För barn med annat modersmål än svenska blir det extra viktigt med stöd i form av bilder och konkret material, enligt pedagogerna.

Uppsatsen är en fallstudie av kustsamhället Tjörn i Bohuslän som har stora säsongsvariationer under året. Under sommaren besöker många turister destinationen för bland annat sol, bad och segling. Vi kommer därför att studera begreppet säsongsproblematik och hur detta upplevs på Tjörn. Ett annat område som studerats är samverkan och hur detta sker mellan privata aktörer och den offentliga sektorn.Tjörn har många naturtillgångar som uppmanar till turism, så som badplatser, naturhamnar och vandringsleder. Ön har också många unika varumärken som exempelvis Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn, Pilane skulpturpark och Sundsby säteri (www.tjorn.se).Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för hur arbetet med säsongsvariationer sker i ett kustsamhälle och hur samverkan mellan kommunen och småaktörer ser ut genom en fallstudie av Tjörn.För att uppfylla syftet kommer vi att besvara dessa två frågeställningar:? Hur arbetar man med säsongsförlängningar i ett kustsamhälle?? Hur samverkar aktörer i kommunen och turistföretag med att behandla säsongsförlängning?Enligt Baum & Lundtorp (2001) finns säsongsvariationer på många platser i världen men det görs inte mycket för att minska detta.Den metod vi har valt för att genomföra studien är kvalitativa intervjuer med respondenter från lokala turistföretag, med Södra Bohuslän Turism AB samt med respondenter från turismavdelningen på Tjörns kommun.De resultat vi kom fram till var att Tjörn har ett bra turismarbete, både kommunen och de aktörer vi intervjuat arbetar med syftet att skapa säsongsförlängning, dock finns det signaler på att en bristande samverkan delvis hindrar en fortsatt lyckad utveckling.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur lagidrottstränare (representeras av fotboll) respektive tränare inom individuell idrott (representeras av friidrott) ser på sin relation till idrottaren. Frågeställningar: Hur uppfattar tränaren närheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren samspelet mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren långsiktigheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren förståelsen mellan sig och idrottaren?Metod Insamlingsmetoden i denna studie var att utföra kvalitativa djupintervjuer med sex manliga tränare på elitnivå i två olika idrotter, fotboll och friidrott. Tränarnas ålder var 43 till 56 år, med ett genomsnitt på 50,5 år. Intervjuerna baserades på en vetenskaplig utgångspunkt och genomfördes först i form av två pilotintervjuer och därefter med tränarna i deras hemmiljö.  ResultatCloseness - Fotbollstränarna antydde att man bör ha en viss distans i sin relation till idrottaren medan friidrottstränarna hade en större önskan att komma idrottaren nära. Complementarity ? Att kommunicera genom att lyssna och ställa frågor är viktigt i relationen.

Krigshistorien har visat otaliga exempel på kampen mellan medel och motmedel och detta arbete beskriver ett av desenaste inslagen i denna envig. Motmedlet kallas Shortstop Electronic Protection System (SEPS) och är framtaget föratt möta radarbaserade elektroniska zonrör. Syftet med uppsatsen har varit att få en ökad förståelse för systemet och attutröna om det klarar kraven som ställs av en svensk amfibisk insatsstyrka (ATU) i en framtida internationellfredsoperation. Inledningsvis konstateras att behovet av ett skydd mot radarzonrör existerar i vald hot-, ochförbandsmiljö samt att kraven på motmedlet innefattar mycket hög prestanda på bl.a. reaktionstider och autonomitet.Radarzonrören har en mängd olika förmågor där de modernare mer avancerade zonrören innefattar olika typer avstörskydd.

Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur små barn med Cerebral Pares (CP) deltar, kommunicerar och interagerar med sina vardagliga samtalspartners på förskolan. I studien deltog två små pojkar (2;4 och 4;3 år) med grav CP (GMFCS 5) med lite/inget talat språk. De filmades på förskolan i olika vardagliga aktiviteter tillsammans med de andra barnen och personalen. Vid analysen studerades pojkarnas samlade kommunikativa resurser och återkommande mönster i samtalen på ett detaljerat plan med hjälp av Conversation Analysis (CA). Analysen visade att samtalspartnern hade en viktig roll för att underlätta i samtalet genom att tolka och tillskriva pojkarnas bidrag betydelse.

Miljöfrågan blir allt mer aktuell och krav på företaget kommer idag i allt högre grad från marknaden än från statliga regleringar. När organisationens intressenter prioriterar miljöprestanda ökar behovet av att kommunicera ut verksamhetens miljöarbete. Strategier för hur företaget vill förknippas med miljö ökar i betydelse och dokument som miljöpolicyer måste vara väl kommunicerade. I stora organisationer växer behovet av samordning, detta leder till att informationsförmedling blir mer komplex då den ska nå fler individer. Utan fungerande intern miljökommunikation blir det svårare att förmedla betydelsen av miljöfrågor såväl inom organisationen, som till externa intressenterna.