Röda Korsets Besöksverksamhet startade som ett pilotprojekt 2004. På uppdrag av Röda Korset har Blekinge Tekniska Högskola gjort en utvärdering av deras Besöksverksamhet. Syftet med den här utvärderingen var att utvärdera Röda Korsets Besöksverksamhet hos de äldre på särskilda boenden i Karlskrona kommun utifrån begreppen livskvalité och ensamhet. Författarna till den här utvärderingen valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. De som blev intervjuade efter urvalet var alla kvinnor och bodde på särskilda boenden i Karlskrona kommun.

Antalet frivilliga ökar alltmer och därmed ställs det alltfler krav på frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförståelse är att ledare inom ideella organisationer ska värna om de frivilliga, motivera, ?hålla lågan uppe? och stödja ?eldsjälarna?. Då det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset går tillväga för att leda frivilliga, är syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingår i organisationen och hur ledarna ser på sitt ledarskap.

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gällande ebolautbrottet i Västafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhåller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta på Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta områden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men också förtroende- och relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehållsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta på vad som kommuniceras men också hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 på tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgår i det här läget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.

Många välgörenhetsorganisationer har idag second hand-butiker knutna till sin verksamhet som ett sätt att omvandla gåvor till likvida medel som doneras till välgörande ändamål. Detta innebär att organisationerna måste arbeta aktivt med sin varumärkesidentitet för att kunna särskilja sig från andra aktörer på marknaden. Författarna till denna uppsats har försökt klargöra varumärkesidentiteten hos Röda Korsets mötesplats Kupan som bedriver försäljning av second hand. Inom teorier och tidigare forskning betonar man vikten av att varumärkesinnehavare måste veta vad som kännetecknar deras varumärke och vad det skall förmedla, annars finns risken att konsumenterna får svårt att bilda en tydlig uppfattning utav varumärket. Det önskade scenariot är att varumärkesinnehavaren och konsumentmarknaden skall uppfatta varumärket likadant.

Antalet frivilliga ökar alltmer och därmed ställs det alltfler krav på frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförståelse är att ledare inom ideella organisationer ska värna om de frivilliga, motivera, ?hålla lågan uppe? och stödja ?eldsjälarna?. Då det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset går tillväga för att leda frivilliga, är syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingår i organisationen och hur ledarna ser på sitt ledarskap.

Faktorer som bidrar till arbetstillfredsställelse hos volontärer på Röda                                         Korsets telefonjour                                      Malin MattssonVolontärers arbetstillfredsställelse har visat sig vara ett begränsat område in-om forskningen. Syftet med studien var att undersöka volontärers arbetstill-fredsställelse på Röda Korsets telefonjour och se ifall faktorerna kön, ålder, utbildning, sysselsättning, civilstånd, plats, antal dagar, antal år, Röda Korsets utbildningar, volontärernas belöning, feedback från frivilligledaren, respons från uppringarna, kontakten med medjourare och volontärers trauman var relaterade till arbetstillfredsställelse. En enkätundersökning genomfördes där 102 volontärer deltog varav 15 var män. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor, specifikt konstruerade frågor om Röda Korset samt 26 påståenden från mätinstrumentet volunteer satisfaction index. Resultatet från studien visade att variablerna, feedback från frivilligledaren, Röda Korsets utbildningar och volontärers trauman relaterade starkast till arbetstillfredsställelse.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Våren 2011 beslutade Röda Korset i Sverige att sluta skicka skänkta kläder som bistånd till katastrofområden. Röda Korset ställdes nu inför frågan vad de ska göra med de skänkta klä-derna för att omvandla dem till en resurs.Uppdraget var att i samarbete med Zäntrumprojektet och Röda Korsets secondhandbutik Ku-pan förädla de skänkta kläderna på ett miljövänligt sätt. Tanken är att Zäntrumprojektet ska sy om de skänkta kläderna till nya produkter som sedan ska säljas i secondhandbutiken Kupan.Syftet med den här uppsatsen är att finna ett sätt att förädla de skänkta kläderna och skapa nya produkter av dem. Vidare ska de skänkta kläderna skapa bättre resurser till Röda Korset som de kan tillgodogöra sig i sitt välgörenhetsarbete. Produkterna ska vara skapade på ett sådant sätt att de avger minsta möjliga avfallsmängd, främjar hållbar utveckling samt är attraktiva för Röda Korsets secondhandbutiks kunder.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Titel: Marknadsföring av välgörenhetsorganisationer.Författare: Olof Näslund och Daniel Wallin.Handledare: Carina Bärtfors.Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi nivå III.Program: Marknadsföringsprogrammet, Linnéuniversitetet, Vårterminen 2011.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur välgörenhetsorganisationer använder sig av marknadsföring. Vi vill skapa en förståelse för hur organisationerna positionerar sitt varumärke via sin marknadskommunikation på en marknad där det finns ett stort antal aktörersom konkurrerar om de potentiella bidragsgivarna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie genom ett deduktivt arbetssätt. Till vår empiriska studie har vi intervjuat sex personer som innehar kommunikationsroller på fyra av de största välgörenhetsorganisationerna i Sverige nämligen:Kristina Tapper, kommunikationsansvarig på Röda korset sydost.Marina Johansson, föreståndare på Röda korset lokalt i Kalmar.Claes Ankarman, insamlare & ansvarig för Svenska kyrkans kampanjer.Dicran Sarafian, marknadschef på UNICEF Sverige.Terése Bergsten, kommunikatör på Rädda barnens regionkontor i Malmö.Karin Wallby, praktiserande kommunikatör på Rädda barnens regionkontor i Malmö.Slutsats: Vi har sett en tendens att konkurrensen har blivit hårdare mellan välgörenhetsorganisationernai kampen om att fånga bidragsgivarnas uppmärksamhet. Vi har även noterat att välgörenhetsorganisationerna själva ser det som ett problem att bidragsgivarna inte kan särskilja de olika konkurrenterna åt. Vi tolkar att välgörenhetsorganisationerna anspelar mycket på känslor i sitt positioneringsarbete.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Den här uppsatsen syftar till att belysa den kristna bönen ur ett inifrånperspektiv, d.v.s. utifrån de troendes egen syn på bönen ? dess innersta väsen och gestaltning. Genom studium av andlig litteratur samt genom kvalitativ analys av en enkätundersökning har jag funnit att synen på bönen, ytligt sett inte har förändrats mycket sedan bibelns tid, man talar om bönen i samma termer nu som då, men dess innebörd har fått en fokusförskjutning från gud till människan..