This report is part of a Bachelor?s degree corresponding to 15 creditsat the Royal Institute of Technology, Stockholm. The work hasbeen carried out by Max Wikander, author of the report, supervisedby Lanie Gutierrez-Farewik and Erik Dijkstra.Gait analysis includes measurement, characterization and assessmentof human movement and is used to assess kinematic or otherabnormalities during gait. Center of rotation and the axis of rotationof a joint are fundamental parameters in motion analysis. However,the ability to create individualized analysis is limited by the lack ofaccuracy when these parameters are calculated.

Fenomenet att journalistiska omdömen används i marknadsföring av kommersiella varor är inget nytt. Exempelvis dvd-filmer säljs i dag i stort sett överallt och de flesta har nog vid något tillfälle stått i den lokala hyrvideobutiken och läst omdömena på omslagen. Marknadsförarna lånar journalistiken för att sälja en produkt, samtidigt som medierna har att värna om sitt oberoende och sin integritet för att inte misstänkliggöras av sin publik. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning journalistiskt material används i marknadsföringen av dvd-filmer, samt från vilka medier det härstammar. Vi försöker också tolka och förklara fenomenet utifrån olika teoretiska utgångspunkter.

.Sammanfattning Titel: Livsmedelssäkerhet ur ett försörjningskedjeperspektiv Författare: Cecilia Eken Jonas Karlsson Handledare: Carl-Henric Nilsson, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Fredrik Nilsson, Avdelningen för Förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola Christina Skjöldebrand, Avdelningen för Förpackningslogistik, Lunds tekniska Högskola Torgny Nyholm, General Manager Food, Schenker AB Problemställning: Vilka, för produktsäkerheten och spårbarheten, kritiska punkter finns det inom den studerade livsmedelsförsörjningskedjan? Hur bör de kritiska punkterna bäst hanteras/åtgärdas/förbättras? Syfte: Syftet med examensarbetet är att utvidga begreppet kritiska punkter, från att enbart fokusera på produktsäkerhet, till att även innefatta för spårbarheten kritiska punkter i informationsflödet samt relationerna företagen emellan. Vidare syftar examensarbetet till att ta fram en modell för att hantera försörjningskedjans utvidgade kritiska punkter. Metod: Examensarbetet är en studie av en hel försörjningskedja, bestående av ett antal fristående och icke-linjärt interagerande enheter, i ett livsmedelssammanhang. Studien av denna är utförd inom systemparadigmet och det angreppssätt som använts en fallstudie.

Vid värdering av omsättningstillgångar är varulagret en av de poster som orsakar de största värderingsproblemen. I handelsföretag är värdering av varulagret den post som på grund av sin storlek på ett väsentligt sätt påverkar företagets resultat och ställning. Därmed blir det viktigt att denna post ger en rättvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika värderingsmetoder att tillämpa för att fastställa varulagrets värde. Varje enskild värderingsmetod bygger på olika antaganden som därmed ger olika värdering av varulagret.  Då det är årsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en självklar del att också titta närmare på.

Det senaste århundradet har konsumtionen växt och det handlas mer än vad människan behöver för sina grundläggande behov. Då det finns fler företag som erbjuder samma sorts varor och tjänster leder detta till att det är många som konkurrerar om samma kunder. Det är då viktigt att som butik kunna erbjuda något utöver det vanliga för att bli mer konkurrenskraftig. Ett sätt kan vara att erbjuda kunden en god personlig service som enligt många marknadsförare kommer att bli ett mer betydelsefullt konkurrensmedel i framtiden. Grunden till bra personlig service är att säljaren sätter kunden i fokus och utgår ifrån dennes önskemål och behov. Syftet med uppsatsen var att finna svar på vår problemformulering som är hur stor påverkan den personliga servicen har på kunden, vidare om det leder till en långvarig kundrelation.  Med denna uppsats vill vi att butikspersonal ska få en ökad förståelse för vad kunden efterfrågar gällande personlig service, vilket även kan stärka butikens ställning gentemot konkurrenter.

Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större bland företag och det blir allt svårare att slå sig in, eller överleva på marknaden. Dagens konsumenter har även tillgång till mer information kring produkter vilket gör att kundbeteendet förändrats. För att göra sig slagkraftig i kampen om konsumenten behöver butikskedjor erbjuda kunden unika produkter och tjänster. Företagen behöver utmärkas och synas för att slå sig igenom det enorma bruset på marknaden. Utöver det finns ett stort samhällsansvar som alla företag bör ta hänsyn till, då massproduktion av varor och tjänster ständigt utvecklas och blir alltmer tillgängliga.

Varulager är en post som tar upp en mycket stor del av ett företags tillgångar. Värderingsproblematiken är väldigt stor och många företag lägger ner betungande arbete för en korrekt värdering av sitt varulager. Vi har därför valt att studera hur tillverkande företag inom olika branscher skiljer sig från varandra vid värdering av varulager.Tillverkande företag är företag som har olika slags tillverkning. I den här typen av företag förädlas produkter från obearbetade råvaror till färdiga produkter. På så sätt uppstår tre olika lager, lager av råvaror, produkter i arbete och lager av färdiga varor.Vid värdering av dessa lager finns olika flödesmodeller och värderingsprinciper att tillgå.

Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? två privata och två kommunala skolor.Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

Varför och i vilken utsträckning livsmedelstillsatser bör användas, råder det delade meningar om. Tillsatserna fyller ett kvalitetssäkringssyfte för våra livsmedel och vissa forskare menar att det är riskabelt ur mikrobiologiskt perspektiv att ta bort alla tillsatser. Dock finns inte tillräcklig forskning om enskilda tillsatser liksom kombinationen av hur dessa tillsatser påverkar människa och natur. Många anser därför att användningen av tillsatser bör ses över och ifrågasätter om dagens produktionsmetoder kan rättfärdigas. Till följd av uppmärksamhet och debatt kring livsmedelstillsatser har livsmedelsproducenter börjat minska ner på användningen av tillsatser i sina produkter då konsumenters efterfrågan styr marknaden.

Hur olika människor lär sig nya kunskaper är högst individuellt, vissa kanske vill lyssna på musik medan vissa behöver absolut tystnad. Det som dock är gemensamt för alla är att det som behövs för att främja lärande är en stressfri miljö där eleven känner sig säker. En lagermiljö är ofta väldigt stressig och påfrestande och är inte en optimal plats för utbildning. En anställd på ICAs lager i Hacksta Västerås skall på en väldigt begränsad tid lära sig att köra truck, packa varor samt hantera ett komplicerat system. Upplärning i denna stressade miljö leder till osäkerhet och större risk för att göra fel.

Sverige är ett av de främsta länderna inom e-handel. Över 70 procent av Sveriges befolkning handlar varor från internet. Trots det har e-handeln av livsmedel inte haft samma tillväxt som andra varukategorier. Det är först runt 2008 som företag helt börjat inrikta livsmedelsförsäljning från internet till privatpersoner. En övergång till e-handel med livsmedel kan få positiva miljöeffekter om det leder till minskat bilåkande.

2010 lämnade EU-domstolen ett förhandsavgörande i mål C-88/09 Graphic Procédé gällande huruvida vissa tryckeriprodukter ska anses utgöra varor eller tjänster enligt EU:s mervärdesskattedirektiv. Domen innebar för svensk lagstiftning att mervärdesskattesatsen för vissa tryckeriprodukter sänktes från 25 procent till 6 procent. Konsekvensen blev att skatteverket fick återbetala miljonbelopp till svenska tryckerier på grund av att de redovisat för hög mervärdesskatt. Skatteverket godtog återbetalning till tryckerierna utan att kreditering till tryckerikunder krävdes. Skatteverket bestämde sig för att efterbeskatta tryckerikunderna genom följdändring med motsvarande belopp som tryckeriet erhållit i återbetalning.

I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsätts för naturvårdsändamål ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsägare och skogsbolag är vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsättningar än icke-certifierade skogsbruk. Syftet är att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter får den naturvård de betalar för, gällande just andelen frivilliga avsättningar, och om naturvården håller en högre standard än den beträffande produkter vars ursprung är icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsägare och skogsbolag inte är fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter än ekonomiska för att frivilligt avsätta produktiv skogsmark för naturvård. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvård i allmänhet.

Bakgrund:I dagens hårdnande globala konkurrens där många arbetstillfällen inom den traditionellaproduktionsindustrin flyttar till låglöneländer, ser många bedömare tjänstesektorn som vårnya stora tillväxtmotor. Turistintensiva branscher som hotell och restaurang, bedöms av SCBatt få en kraftig tillväxt av jobb. Utländska turister som besöker Sverige är betydelsefulla, dåde enligt SCB har en generellt högre konsumtion av varor och tjänster med högtarbetsinnehåll som övernattningar och restaurangbesök. Detta skapar momsintäkter till statenförutom att de genererar jobb inom den mest sysselsättningsintensiva delen av turistindustrin.Syfte:Syftet med studien är att kartlägga hur Göteborg går tillväga och har gått tillväga för att skapaen framgångsrik och attraktiv turiststad.Problem:Hur och varför satsar Göteborg på turistnäringen?Vad lockar turisterna till Göteborg?Har infrastrukturen och stadsplaneringen anpassats till turistnäringen?Vilken betydelse har kommunikationerna till och från Göteborg för utvecklingen avturistnäringen?Vad genererar turismen i intäkter och sysselsättning för Göteborg?Avgränsningar:Då turistnäringen är ett relativt brett begrepp har författarna avgränsat sig till att undersöka demest besökta och attraktiva turistattraktionerna i Göteborg stad och vad dessa genererar ituristekonomiskt inflöde.Metod:Uppsatsen är en beskrivande fallstudie av Göteborg som turiststad, som baseras på bådeprimärdata och sekundärdata.Resultat och slutsatser:Göteborg satsar på turistnäringen genom samarbete mellan näringsliv och kommun.Närhetskonceptet är en betydande konkurrensfaktor.