Många dagliga köpbeslut berör saker som måste inhandlas till hemmet för vårt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvändiga varor inhandlas ofta på samma butik om och om igen. Av vilken anledning återvänder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan räknas som de mest återkommande produkter vi använder oss av?Denna uppsats lägger fokus på att hitta skillnader och likheter mellan mäns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de väljer att handla på de dagligvarubutiker som de har valt som sina primära.För att svara på frågan om män och kvinnor anger samma faktor som störst påverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes två enkätundersökningar på vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invånarantal mellan 1000- 30 000.

De senaste decenniernas ökade globalisering har bidraget till behovet av en gemensam syn på bedömning och granskning av företagens redovisning. Europeiska Unionen och IFAC är två organisationer som arbetar för att föra samman kvalifikationerna hos revisorer. EU verkar för en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, arbetskraft och tjänster medan IFAC försöker få en konsistent hög kvalité på revisorer globalt. En gränsregion som skulle dra nytta av en ökad harmonisering är Öresundsregionen där företag med revisorer kan jobba över landsgränserna. För att öka förståelsen för de skillnader som finns i granskningen av företagens redovisning mellan Sverige och Danmark idag, är syftet med uppsatsen att jämföra kompetenskrav mellan svenska och danska revisorer.

Arbetsterapeuters mål är att främja människors möjligheter att leva ett värdefullt liv efter sina önskemål och behov i förhållande till omgiv- ningens krav. Funktionsnedsättningar och nedsatt aktivitetsförmåga skapar begränsningar i tillvaron och vållar problem i det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhället krävs att den offentliga miljön är tillgänglig. I nationella handlingsplanen föreslår regeringen mål och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudområdena är att skapa ett tillgängligt samhälle.

Arbetsterapeuters mål är att främja människors möjligheter att leva ett värdefullt liv efter sina önskemål och behov i förhållande till omgiv- ningens krav. Funktionsnedsättningar och nedsatt aktivitetsförmåga skapar begränsningar i tillvaron och vållar problem i det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhället krävs att den offentliga miljön är tillgänglig. I nationella handlingsplanen föreslår regeringen mål och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudområdena är att skapa ett tillgängligt samhälle.

RFID har sedan 80-talet vuxit fram inom industri- och transport-branschen som ett sätt att under-lätta spårning av tillgångar och övervakning av informationsflöden genom logistikkedjan. Tek-nologin har idag många olika applikationsområden och används inom en mängd olika verksam-heter. Item-level Tagging (ILT) är ett sätt att utnyttja tekniken genom att märka enskilda varor för att på så sätt ge dem unika identiteter, vilket erbjuder enorm potential inom detaljhandel. Givet potentialen med tekniken vill vi med vår studie undersöka vilka förutsättningar som kommer att krävas för en ökad användning av ILT och RFID inom detaljhandeln. Detta mål uppnås genom att undersöka de barriärer som tidigare har hindrat en ökad användning samt hur dessa barriärer uppfattas i dagsläget.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Det här är resultatet av ett examensarbete utfört vid Mälardalens högskola i samarbete med Iggesund Paperboard AB. Syftet med examensarbetet var att se om det är viktigt för ett företag att ha tillgången till en gästgård men även till hur de är utformade för att fungera för den typen av verksamhet.En gästgård kan ses vara viktig för ett företags representation. Gården används främst som ett tillvägagångssätt för att sälja företagets varor och tjänster men ger också en god möjlighet till att knyta starkare band mellan kunder såväl som mellan företagets egna arbetstagare.Anledningen till att det här examensarbetet utfördes var för att företaget såg det som ett behov att se över om dessa gästgårdar var värda att bevara och utveckla i framtiden. En utredning gjordes därför genom besök och jämförelse av tre olika gästgårdars verksamhet och utformning för att se hur viktig en sådan gård kan anses vara för ett företag. Som ett resultat av denna utredning har därefter ett förslag till en utformning av en bättre fungerande arbetsmiljö vid Hedvigsfors Herrgård tagits fram.

Denna rapport har gjorts på uppdrag av räddningstjänsten Jämtland och är en inventering av riskkällor, riskobjekt samt vattenskyddsområden i syfte att identifiera hörgriskområden för kemikalieolyckor i allmänhet och för vattenskyddsområden i synnerhet. Förbundet skapades 2004 men saknar idag en gemensam grundplanering för hur det skall möta kemikalieolyckor även om enskilda kommuner har kvar sitt "arv" sedan innan förbundstiden.För att skapa ett underlag över vart kemikalier hanteras i samhället inriktades arbetet inledningsvis till att studera lagrum som reglerar kemiska varor. Fem lagrum identifierade som direkt styr verksamheten med farliga ämnen och fyra av dessa ger en rapporteringsskyldighet som kan skapa en överblick av förekomster och mängder. Dessa lagrum är:- Miljöbalken 9 kap samt förordning (1998:899) Om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd- Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE)- Sevesolagstiftning (samlingsnamn för flera lagrum som implementerar SEVESO-direktivet från EU).- MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S och RID-S)Ur detta beslutades att objekt och källor från LBE, LSO och Sevesolagstiftningen skulle användas i studien. Objekt ur miljöbalken avgränsades bort pågrund av att underlaget är utspritt bland områdets kommuner och inte kan hanteras inom rapportens tidsramar.

Mer än hälften av det nötkött vi konsumerar är importerat, samtidigt som den inhemska produktionen minskar. Frågan handlar inte om hur vi ska öka den svenska nötköttsproduktionen, istället bör vi ifrågasätta om det är rimligt att vi konsumerar den mängd nötkött som vi gör. Syftet med studien är att med utgångspunkt i den svenska livsmedelskedjan kartlägga problematiken med svenskt nötkött ur ett hållbarhetsperspektiv. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer som senare analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. För att kartlägga distributionskedjan har vi utgått från systemteorin som beskriver relationen mellan aktörer inom distributionssystem av svenskt nötkött.

Den illegala avfallstransporten är ett ständigt växande problem. Problemet definierar de rika ländernas förhållningssätt till lagstiftningen och bristen på respekt för den förödelse som bland annat avfallsdumpning kan innebära i utvecklingsländerna. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida regleringen på området är tillräcklig för att lösa problemen eller inte. Att exportera farligt avfall och elektronikskrot från industriländer till länder utan godkänd återvinningsindustri är ett brott mot Baselkonventionen. Ändå har det satts i system och transporterna sker ofta under falsk beteckning som begagnade varor, ?second hand?, trots att de är trasiga och egentligen är avsedd för att dumpas.

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida en totalt skattefinansierad kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rättvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i kollektivtrafiken analyseras med utgångspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jämförs med marginalkostnadsprissättning och tvådelad tariff, som är två teorier om optimal prissättning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva externa effekter samtidigt som varans substitut väntas generera negativa externa effekter. I uppsatsen antas den samhällsoptimala mängden kollektivtrafik vara högre än summan av alla individers individuella efterfråga p.g.a.

Ipred-lagen, som trädde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Bestämmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebär att det har blivit lättare att ingripa mot illegal fildelning på Internet. Upphovsrättsinnehavare har, enligt bestämmelserna, rätt att få ut information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsföreläggande. Bestämmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestämmelser om att människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var gränsen mellan upphovsrättsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gå genom studerande av bestämmelserna om informationsföreläggande i 53 c-g §§ URL i förhållande till bestämmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen på områdena är utformad till upphovsrättsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta får stå tillbaka för upphovsrättsinnehavarnas ekonomiska intressen.

I takt med den ökade tillväxten ökar mängden avfall. Frågan är vad man skall göra av det. På senare år har hanteringsmöjligheterna av avfall förbättrats markant vilket har lett till avfallet som sådant blivit mer attraktivt exempelvis som energikälla. Avfall är därmed inte bara en belastning utan även en tillgång som kan handlas med som andra varor. Det är naturligtvis positivt även för miljön att avfallsströmmarna rör sig mot platserna där det utnyttjas mest effektivt och samtidigt belastar miljön i minsta utsträckning.

Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven på företagen ökar då konsumenterna efterfrågar varor till lägre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa väljer istället att förflytta den till Asien, där de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har därmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa står sig gentemot Asien och då främst Kina. Det finns därmed en rad faktorer som kan ha en påverkan på ämnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska såväl som den asiatiska textilmarknaden.

Det har visat sig att närstående som vårdar en person med demenssjukdom använder i större utsträckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. Känslor av otillräcklighet, skuld, dåligt samvete och skam är vanligt. Att leva med en person med demenssjukdom kan göra det svårt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sämre hälsa och lägre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvärlden för närstående som vårdar en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar.