Beef production in Sweden has traditionally been about rearing of dairy calves to slaughter. With reduced number of dairy cows and accordingly less dairy calves for slaughter, there has been a need for new forms of beef production in Sweden. In Västerbotten there are good conditions for beef production with a high feeding level of roughage due to favourable climate. The aim of this thesis is to, through interviews with ten farmers with beef production in Västerbotten, study what and with how much they feed their animals and link the results to production level. The thesis begins with a literature review where the general feeding standards and feeding recommendations for beef cows and growing cattle are examined.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att gå igenom den litteratur som finns tillgänglig vad gäller förebyggande av sandkolik, för att skapa en sammanställd bild över hur sandkolik hos häst kan förebyggas genom användande av olika fodermedel och utfodringstekniker. Hästar som inte utfodras direkt på marken uppmuntras inte till födosök på marken i lika stor utsträckning som hästar som utfodras direkt på marken. För hästar som vistas på sandrika marker är detta förebyggande för sandkolik, eftersom hästarna konsumerar mindre mängd sand. Marktyp i sig kan dock inte enbart ses som en riskfaktor för sandintag, utan måste sättas i samband med betesmängd eller utfodringsteknik. Däremot är förekomst av sand i marken en förutsättning för eventuell sandkonsumtion.

Sveriges djurskyddslagstiftning är en av världens hårdaste, men för att kunna upprätthållaen lagstiftning behöver man också veta var problemen finns och det är vi inte alltid lika brapå. Ett område där man vet att det föreligger djurskyddsproblem är hos övergivna katter,utöver det vet man väldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett område som man vetsärskilt lite om är ladugårdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugårdar, som intehar tillgång till att gå in i ett bostadshus och i de flesta fall har till främsta uppgift att fångaråttor. Enligt tidigare utlänska studier förekommer flera hälsoproblem hos ladugårdskatter,såsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.

Dräktighetstoxikos är en metabolisk sjukdom som framför allt drabbar högdräktiga tackor med fler än ett foster. Sjukdomen karakteriseras av flera ämnesomsättningsrubbningar men orsak och patogenes till sjukdomen är fortfarande inte helt känd. Det är därför svårt att förebygga sjukdomen och behandla tackorna på rätt sätt, vilket gör att många tackor som drabbas av dräktighetstoxikos inte överlever utan dör efter några dagar med symptom. Syftet med litteraturstudien var att belysa de två mest omtalade teorierna, undernäring och bristfälligt energiutnyttjande, som orsaker till varför dräktighetstoxikos uppkommer. Den första bygger på att sjukdomen orsakas av undernäring hos tackorna och karakteriseras av hypoglykemi och hyperketonemi.

Syftet var att studera hur utfodring av torra eller stöpta hela frön/kärnor av korn, raps, åkerböna och ärt påverkade förekomsten av hela frön/kärnor och foderpartiklar ? 1 cm i träcken, näringsinnehåll i träcken samt vikten och hullet hos ickeproducerande tackor.En hypotes var att tackorna skulle tugga sönder de hela fröna/kärnorna så bra att de kom åt näringen i kraftfodret på ett tillfredsställande sätt. En annan var att tackornas utnyttjande av de hela fröna/kärnorna skulle vara högre för stöpt än för torrt foder.Tjugofyra sinlagda tackor (finull/dorset-korsningar) delades upp i individuella boxar fördelade på de sammanlagt åtta foderstaterna så att den genomsnittliga vikten var jämn över behandlingarna. Försöksperioden föregicks av en tre-och-en-halv veckor lång tillvänjningsperiod, under vilken tackorna utfodrades försöksfodermedlen torra. Under försöksperioden utfodrades tackorna med begränsade givor grovfoder och kraftfoder.

Fetma och övervikt är idag den vanligaste nutritionella sjukdomen som drabbar sällskapshundar. Ökade fettdepåer är ett rent fysiskt hinder för ett normalt hundliv, men predisponerar även individen för flera sjukdomar. Olika riskfaktorer och hälsoeffekter tas upp i detta arbete. För att få reda på hundens kroppsammansättning kan flera metoder användas, där utrustningen ibland är mycket dyr eller tidskrävande att använda. I denna studie presenteras ett undersökningssätt som inte kräver någon utrustning och som är lätt att använda för den praktiserande veterinären, där hullet bedöms med hjälp av syn och palpation. Syftet med denna studie var att undersöka en grupp svenska sällskapshundar avseende foder-/motionsvanor, hull och eventuella häsoproblem.

Dagens hästägare utfodrar inte sina hästar med enbart grovfoder. Många av dem fodrar stora mängder kraftfoder och en del hoppas att det kommer förbättra hästens prestation. Spannmål har ofta ett förhållandevis högt energiinnehåll och lämpar sig därför i foderstater till hästar som har ett högt energibehov. Utfodring av stora mängder energi kan orsaka problem för hästen, bland annat i form av kolik och många stereotypier som vävning, krubbitning och boxvandring. Eftersom det finns hälsorisker med foderstater med mycket kraftfoder i, är det av intresse att undersöka hur olika kraftfoder påverkar hästens hälsa, ämnesomsättning och prestation men även om det går att ersätta kraftfoder med ett energirikt vallfoder.

The aim of this undergraduate thesis was to formulate advices regarding the use of field beans, cultivated together with spring wheat, as whole-crop silage in feeding to dairy cows. In the thesis, optimal harvest time of the field bean/spring wheat crop, as well as the feeding value and the fermentation quality, was studied. On the research station at Röbäcksdalen in Umeå field bean/spring wheat (70 % respective 30 % of normal seed rate for the pure crop) and pea/oat (70/30) was grown in field experiments both 2002 and 2003. The following year, 2004, the pea/oat crop was excluded and instead field bean and spring wheat was cultivated in three different mixed ratios (field bean/spring wheat; 100:0, 70:30, 30:70). Every year the crops were harvested at four different development stages and the green forages were used in ensiling experiments.

Självrengörande golv som inhysningssystem för ungdjur är något relativt nytt. Golven består av en rörlig gummimatta på ett träunderlag och mattan drivs framåt med hjälp av tryckluft. Hur långt och vid vilka tider golvet ska gå programmeras in i en dator som sedan styr driften. Om det fungerar väl både utifrån människors och djurs perspektiv skulle det kunna vara ett alternativ till traditionella inhysningssystem. Detta examensarbete syftar till att ta reda på om djurens beteende störs av att golvet rör sig och hur väl hygienen fungerar i boxen. Beteendestudier samt renhetsbedömningar utfördes på två grupper med kalvar av en ålder på ca 6,5 respektive 8,5 månader.

Detta arbete handlar om hur man praktiskt hanterar och sköter om hästar när personen i fråga har en fysisk funktionsnedsättning som innebär grava problem med synen, hörseln, funktionen i armar och ben eller en kombination av dessa funktionsnedsättningar. Arbetet bygger i första hand på femton intervjuer med aktiva hästmänniskor som äger eller har erfarenhet av ansvaret för skötseln av en eller flera hästar. Målet med arbetet är tredelat: att få fram kunskap som finns hos dessa personer och kunna presentera det på ett bra sätt för andra som inte är så insatta i ämnet, att göra andra nyfikna och förhoppningsvis skapa en större förståelse för personer med en fysisk funktionsnedsättning och ett stort intresse för hästar, samt att kunna visa möjligheterna det ger och vilken betydelse gemenskapen med hästarna har för dessa människor. Hästar är något som många i Sverige håller på med och även om man har en funktionsnedsättning ska det inte vara ett hinder för att hålla på med hästar. Tillgänglighet är något som alla i samhället mår bra av. I detta arbete har frågeställningar runt det praktiska arbetet med hästens skötsel belysts.

Vallproduktionen i Sverige är av stor betydelse för utfodring av nötkreatur. Vallproduktionen utgör idag 46 % av åkerarealen i Sverige. Skördetillfället avgör till stor del näringsinnehållet i fodret och är därför av stor vikt för att producera ett tillräckligt bra vallfoder. I Sverige finns en webbaserad tjänst (http://www.vallprognos.se) tillgänglig där en prognos om skördetillfälle ges utifrån temperatursumma. Summan 250 dygnsgrader (? (dygnsmedeltemperatur ? 5° C)efter att dygnmedeltemperaturen överstigit + 5° C fem dagar i rad) anses ge ett energivärde på 10,8-11,0 MJ OE/kg ts vilket skulle vara ett bra tillfälle att skörda förstaskörden.

Denna studie är en undersökning vad gäller islandshästens energiförbrukning i tölt och galopp. Studien ska ge en bättre bild av hur vi anstränger våra hästar vid tävling och vid avelsbedömning. Studien ska också försöka kartlägga andningsfrekvensen i förhållande till stegcykeln i tölt. Med hjälp av hjärtfrekvensen kan man räkna ut mängden syre som krävs vid ett visst arbete. Energiförbrukningen mäts i mängden syre förbrukad under en viss sträcka. Idag vet man att energiförbrukningen sker enligt en U-formad kurva för gångarterna skritt, trav och galopp.

Laminitis is a common but devastating condition, and affected horses are often euthanized or influenced a very long time. Many horses never return to their original capacity. Laminitis is often associated with severe pain and a long time of convalescence. Symthoms includes lameness, hoof hyperthermia, strenghthened digital pulse and pain. The horse often tries to move the body weight away from the forelegs which are often more severly affected than the hindlimbs.

Infektion med Salmonella hos människor har globalt sett stor betydelse. Smittvägen är fekal-oral vilket sker via kontaminerade livsmedel eller kontakt med djur eller människor. Bakterien koloniserar tunntarmen och producerar toxiner som ger diarré. Barn och individer med nedsatt immunförsvar riskerar att få en allvarligare infektion. Om sällskapsdjur infekteras föreligger en risk för spridning till människor i hemmiljön och där vid intar katten en särställning eftersom den ofta lever i en nära relation till djurägarna. Salmonellainfekterade katter drabbas vanligtvis av gastroenterit med diarré men kan även utsöndra bakterien via avföringen utan att visa några sjukdomssymtom.

Idag värdesätts tid mer än någonsin tidigare. Det blir då viktigare att veta var man lägger sin tid och var man kan effektivisera utan att för den skull behöva investera. Examensarbetet bygger på en tidsstudie gjord på tio gårdar, med besättningsstorlekar från 50 till 500 ungnöt. Till grund för tidstudien fanns ett Excel-verktyg utvecklat av Taurus som var till stor hjälp vid insamling och sammanställning av data. För att enklare kunna jämföra resultaten så avgränsades studien till att enbart innefatta ungnötsproduktion. Denna tidsstudie kompletterades med en litteraturstudie. De olika stallsystemen diskuteras med vilka för och nackdelar som de innebär.