Sök:

Sökresultat:

1659 Uppsatser om Rćdgivning och oberoende - Sida 36 av 111

Kommunikation och samarbete inom e-learning : En studie av lÀrares anvÀndning av lÀrplattformen Blackboard

E-­?learning har de senaste Ären blivit ett populÀrt sÀtt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lÀrande vilket innebÀr att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmÀssiga aspekter, genom sÄ kallade lÀrplattformar. Dock har vissa problem med formen pÄ utbildningen upptÀcks dÀr brist pÄ kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lÀrplattformar anvÀnds av lÀrare för att stödja kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

Heuristiker och kognitiv belastning : En experimentell studie om heuristikers kognitiva belastning i produktval

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det dÀrmed krÀver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mÀtning, dÀr deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfÀllighetsurval vÀrvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data frÄn 99 deltagare anvÀndes i denna uppsats dÄ enbart tvÄ av de tre betingelserna anvÀndes i denna uppsats. Detta pÄ grund av att studien Àr en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, dÀr olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats.

Varför vÀljer studenter att pÄbörja en sjuksköterskeutbildning? : en enkÀtstudie

Syftet med denna uppsats var att undersöka varför sjuksköterskestudenter vÀljer att pÄbörja en sjuksköterskeutbildning samt vilka förestÀllningar de har kring yrket? Studiens design var kvantitativ med deskriptiv ansats. Data samlades in genom en enkÀtundersökning bland nya sjuksköterskestudenter (n= 34) vid en Högskola, HT 2010. Resultatet visade att studenterna vÀljer utbildningen av olika orsaker. Den vanligaste orsaken till valet var att fÄ en möjlighet att vidareutbilda sig inom sjuksköterskeyrket och för de studenter som har arbetat inom sjukvÄrden valde utbildningen för att vidareutbilda sig till sjuksköterska.

PÄverkande faktorers inverkan pÄ tidpunkt för enskifte och laga skifte i SkÄne

Med hjĂ€lp av moderna ekonometriska analysmetoder har sju oberoende variabler sammanstĂ€llts för att förklara en beroende, hĂ€r tidpunkt för enskifte eller laga skifte. De sju variablerna som undersöks anses av tidigare forskning ha betydelse för nĂ€r en by skiftas men för första gĂ„ngen görs en studie dĂ€r Ă„kerjordens bördighet ges sĂ€rskild uppmĂ€rksamhet. Övriga variabler och faktorer som undersöks Ă€r uppodlingsgrad i socknen, förekomst av prĂ€stgĂ„rd i byn eller sĂ€teri i socknen, Ă€gandeförhĂ„llanden samt avstĂ„nd till nĂ€rmaste stad. Studien baseras pĂ„ ett rikt kĂ€llmaterial rörande nĂ€mnda faktorer för sammanlagt 134 skĂ„nska byar. Resultatet visar bland annat pĂ„ att bördigheten har stor betydelse och att goda jordar skiftas tidigare Ă€n sĂ€mre.

Man gör ju allt : En studie om könsmönster och könsöverskridande handlingar hos fritidspedagoger

Denna studie handlar om fritidspedagogers agerande och resonemang kring att motverka traditionella könsmönster. Studiens teoretiska utgÄngspunkter var symboliskt respektive strukturellt genus. En central frÄga var om fritidspedagoger menade att de kunde motverka att barnen pÄverkas av stereotypa könsmönster genom medvetna könsöverskridande handlingar. TvÄ fritidshemsavdelningar med bÄde kvinnlig och manlig personal observerades och intervjuer med de fyra pedagogerna genomfördes. Under observationerna noterades vilka arbetsuppgifter som förekom och vem som utförde dem.

Inverkan av ingrupp och utgrupp pÄ attityden till att vittna

PÄ samma sÀtt som saker och ting kategoriseras, grupperar sig mÀnniskor till ?vi? och ?dem?. Tidigare forskning har visat att bÄde en gÀrningsman och ett vittnes etniska ursprung har avgörande betydelse för hur en gÀrningsman bedöms vid ett brott. Denna studie undersökte om deltagarnas och gÀrningsmannens etniska ursprung inverkade pÄ attityden till att vittna vid ett brott. Studien var en kvasiexperimentell enkÀtundersökning dÀr sammanlagt 166 skolelever i Ärskurs 9, varav 81 av utlÀndskt ursprung fick besvara pÄstÄenden utifrÄn en fiktiv berÀttelse dÄ gÀrningsmannens etnicitet manipulerades.

Isnavigering : Finns behovet av vidareutbildning hos svenskt nautiskt befÀl?

I denna undersökning har vi tittat pĂ„ aktiva svenska nautiska befĂ€ls erfarenheter och Ă„sikter om isnavigering i Östersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivĂ„ Ă€r i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Östersjön har pĂ„verkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i sĂ„ fall vilka moment en sĂ„dan kurs skulle behövainnefatta. Vi har Ă€ven undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingĂ„ idagens sjökaptensutbildning i Sverige.Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrĂ„n respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar Ă€ven att de som genomgĂ„tt en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillrĂ€cklig. Behovet och viljan att genomgĂ„ en isnavigeringskurs Ă€r högt enligt respondenterna.

Samband mellan kontorsplatsers tÀthet och aspekter i kommunikation

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gÀller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som tÀthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster pÄ arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien Àr att undersöka om tÀtheten pÄ kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret pÄ arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjÀnstemÀn vilka fick besvara en enkÀt med 22 frÄgor rörande kommunikation. En analys gjordes dÀr deltagarna delades in i tre grupper, utifrÄn hur tÀtt de satt; cellkontor, icke tÀta och tÀta öppna kontorslandskap.

Traditionell skolmatematik : En studie av undervisning och lÀrande under en matematiklektion

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka undervisning och lÀrande under en matematiklektion som prÀglas av traditionell skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en matematiklektion i Äk 3 pÄ gymnasiet. Med hjÀlp av begreppen matematikens lÀrandeobjekt, matematiska resurser, eleven som lÀrande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats frÄn observationen. TvÄ slutsatser som kan dras av undersökningen Àr att eleverna stimuleras till att bli oberoende lÀrande aktörer i undervisningen av traditionell skolmatematik samt att det i första hand Àr lÀraren som synliggör potentiella matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas anvÀndande av matematiska resurser skulle kunna pÄverka elevernas lÀrande genom att lÀraren synliggör matematiska resurser pÄ ett mer medvetet sÀtt..

Man med rörelsehinder - en intervjustudie om förhÄllningssÀtt till att uppfattas som rörelsehindrad.

Jag vill med min uppsats undersöka vilka handlingsutrymmen mÀn med rörelsehinder upplever sig ha i förhÄllande till samhÀlleliga förvÀntningar pÄ dem som mÀn och som rörelsehindrade. Med grund i kvalitativa intervjuer och lÀsning av framförallt feministisk handikappforskning försöker jag tolka och förstÄ mÀnnens berÀttelser och stÀllningstagande utifrÄn sin kontext. MÀnnen upplever alla negativa förestÀllningar om rörelsehindrade i olika sammanhang och mÄste utveckla strategier för att göra motstÄnd mot dessa. Genom att exempelvis hÀvda sig verbalt istÀllet för fysiskt och omdefiniera oberoende, försöker de bryta de stereotypa bildernas makt över deras liv, samtidigt som de i sitt motstÄnd ibland drar fördel av att vara mÀn. I direktkontakt med fördomar i sin vardag kan mÀnnen Àven vÀlja att ha överseende med folks fördomar.

Konflikt som vardag eller konflikt som kontrast till vardagen? : En diskursanalytisk jÀmförandestudie av medialt konstruerande av konflikt utifrÄn postkoloniala maktstrukturer

I denna jÀmförande fallstudie har medialt konstruerande av konflikt analyserats utifrÄn postkolonial teori. SÄledes har det ofta pÄstÄdda oberoendet i medierapportering granskats med avsikt att urskilja diskursiva mönster av postkolonialt inflytande. Studien har jÀmfört medialt konstruerande av tvÄ olika konflikter som antas influeras mer eller mindre utav postkoloniala maktstrukturer; ukrainakonflikten och konflikten i Syrien och Irak.I analysen urskildes tydliga tendenser till bÄde subjektskapande och gruppbildande processer, vilka sÄvÀl postkolonial teori som diskursteori argumenterar för. SÄledes har det mediala konstruerandet av förevarande studies konfliktsituationer bevisats vara influerade av ovan nÀmnda maktstrukturer. Resultatet medför praktiska implikationer för huruvida medierapportering bör fortsÀtta pÄstÄs vara oberoende, och vidare forskning kring medialt konstruerande av konflikt uppmuntras för att finna ytterligare belÀgg för studiens resultat..

OS i Kina, oberoende idrott eller politisk propaganda? : A Study of the Chinese Regime?s Political involvement, in the Beijing 2008 Olympic Games

The aim of this paper is to describe which view the Chinese government in connection with the Olympics wants to display for the natural world and analyze if this view coincide with China?s foreign-policy goals. A qualitative content analysis is used. By using the theory of rational choice and a model with three different political approaches I want to examine whether or not the foreign-policy goals of the Chinese regime comport with the view that displays in two major newspapers in China. Since the runoff voting in Moscow in 2001 for the 2008 Olympics the Chinese government has been able to act rational and to compose different strategies to use the Games in Beijing for political propaganda.

"Ofta tÀnker man nog inte logiskt nÀr det intrÀffar en krissituation" : En studie om förskolors förberedelser inför en krissituation

Studiens syfte Àr att undersöka om och hur olika förskolor förbereder sig inför en krissituation. Vidare syftar studien till att studera hur olika krisplaner Àr utformade. Metoden vi anvÀnt oss av Àr dels intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer, samt textanalyser av olika förskolors krisplaner. Det Àr inte respondenternas krisplaner vi analyserar utan dessa Àr helt oberoende av varandra.  Resultatet visar att olika förskolor har olika typer av förberedelse, vissa mer Àn andra.

PÄ systrars initiativ : Dalarnes sjuksköterskeförening 1920-1933

Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan Ären 1920-1933, vilket Àr en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring omrÄdet Falun/BorlÀnge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskÀrma sig frÄn de underordnade som bitrÀden och kÀmpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stÀrka kÄrandan men Àven arbeta för löne- och arbetsförhÄllandefrÄgor, vilket pÄ den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de Àven fÄ till stÄnd en platsbyrÄ för föreningens medlemmar.

Nyckeln till self-efficacy : Beslutsfrihet, stress frÄn förÀldrar och optimism under sena tonÄren

Enligt Bandura (1997) Àr self-efficacy tron pÄ den egna förmÄgan att slutföra uppgifter och nÄ mÄl. Denna studie undersökte sambandet mellan upplevd beslutsfrihet under sena tonÄren, upplevd stress frÄn förÀldrar under sena tonÄren, upplevd optimism under sena tonÄren och self-efficacy. Stickprovet pÄ 133 studenter, varav 35 mÀn och tvÄ av okÀnt kön skattade sina upplevelser och self-efficacy. En multipel hierarkisk regressionsanalys visade att self-efficacy korrelerade positivt med bÄde beslutsfrihet och optimism vilket gav stöd för hypotes 1 och 3. Variationen i de oberoende variablerna och kontrollvariablerna kunde förklara 12% av variationen i self-efficacy.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->