Sök:

Sökresultat:

1659 Uppsatser om Rćdgivning och oberoende - Sida 18 av 111

Specialister för speciella ? en studie om revisorers (o)likabehandling vid rÄdgivning

Det har lÀnge debatterats huruvida det Àr lÀmpligt att revisorer arbetar med bÄde revision ochfristÄende rÄdgivning. Vid granskande revision ingÄr rÄdgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad frÄn fristÄende rÄdgivning som görs pÄ klientens förfrÄgan. FrÄgorna kan ofta beröraomrÄden som Àr komplexa dÀr revisorns kunskaper inte Àr tillrÀckliga. I sÄdana situationer skarevisorn rÄdfrÄga en specialist pÄ omrÄdet för att sÀkerstÀlla att det svar som lÀmnas Àr adekvat.Revisorers anvÀndning av specialister Àr ett omrÄde som Ànnu inte har utforskats i nÄgon störreutstrÀckning. Framförallt gÀllande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet Àr att granska och beskriva revisorers anvÀndning av specialister med fokus pÄ tvÄparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek.

PÄverkar graden av judisk religiositet hÀlsan? : En studie av judar i Sverige.

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet pÄverkar hÀlsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion frÄn en annan. HÀlsa definieras med hjÀlp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hÀlsa Àr psykiskt och socialt vÀlbefinnande och inte blott frÄnvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstÄnd av fullstÀndigt fysiskt,Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett mÄttligt samband med bÀttre hÀlsa dÀr religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ pÄverkan pÄ hÀlsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem.

Den svenska asylrÀtten

Idag Àr diskussionen om revisorers oberoende och analysmodellen mycket aktuell. OberoendefrÄgorna har förts fram i rampljuset efter tÀtt duggade skandaler, bÄde internationellt och nationellt, dÀr bland annat Enron ? skandalen pÄtrÀffats. Lagen om analysmodellen infördes i Ärsskiftet 2001/2002, dÀr syftet med införandet av analysmodellen Àr att eliminera hotet mot att revisorn kan genomföra en objektiv revision.Nu nÀr det har gÄtt ett par Är sedan analysmodellen infördes, Àr vÄrt syfte med denna uppsats att undersöka hur analysmodellen upplevs idag. För att kunna uppfylla vÄrt syfte har vi byggt vÄr undersökning pÄ bÄde en kvalitativ och kvantitativ studie, dÀr den kvalitativa delen bestÄr av byrÄernas Äsikter genom att de fÄr besvara vÄr enkÀt med egna ord.

En studie av IT-företagens mÄluppfyllelse

Sammanfattning BakgrundI dagens lÀge med en IT-bransch i kris med mÄnga besvikna aktieÀgare och ett förÄldrat regelverk gÀllande vilseledande information vid börsintroduktioner Àr det av intresse att studera omrÄdet nÀrmare samt se vilka företag som lyckades respektive misslyckades med de mÄl som stÀlldes upp. SyfteAtt genomföra en undersökning för att se vilka företag som höll vad de lovade. Vidare att söka samvarierande faktorer mellan företagens framgÄng, gÀllande uppfyllande av uppstÀllda mÄl i prospektet, och faktorer hos företaget vid noteringstidpunkten. FrÄgestÀllningVilka parametrar, hos företag, angivna i noteringsprospekt visar pÄ, att de har skrivit ett seriösare prospekt gÀllande framtidsutsikter/mÄl, alternativt bÀttre lyckats prognostisera framtiden. MetodGenomförande av en statistisk surveyundersökning för att studera vilka företag som levde upp till mÄlen.

En revisors tvÄ roller : en studie av skillnader mellan professionella normer som granskare och rÄdgivare

En revisor kan inta tvÄ roller som granskare och som rÄdgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lÀmnar en slutgiltig bedömning av företaget. DÀrutöver finns ytterligare en roll dÄ revisorn Àr engagerad i klientföretaget och bistÄr med tillÀggstjÀnster i form av rÄdgivning gÀllande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhÀllet Àr dess oberoende och förtroende tvÄ viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyrÄns storlek anses ha en viss inverkan pÄ detta. En revisors tvÄ roller kan beskrivas som en balansgÄng mellan dennes granskningsroll respektive rÄdgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kÀrnan för revisorsprofessionen samt dess grund.

Sista Bossen

VÄr produktion bestÄr av en speltidning, i bÄde digital och tryckt form, som kretsar runt ett community av skribenter och forumiter. MÄlet var att skapa en oberoende tidning med fokus pÄ Äsikter och upplevelser, dÀr majoriteten av det redaktionella materialet var skrivet av lÀsare. VÄrt arbete gick ut pÄ att formge, illustrera och distribuera denna tidning, men Àven att söka annonser, utforma en webblösning för kommunikation mellan anvÀndarna samt bedriva övrig företagsverksamhet (sÄ som externa bestÀllningsjobb inom media) för att ro i land projektet..

Har revisionsuppdragens lÀngd nÄgon pÄverkan pÄ revisionskvaliteten?

Europeiska kommissionen Àr pÄ vÀg att implementera en ny lag som kommer innefatta obligatorisk byrÄrotation för börsnoterade bolag. Tanken Àr att detta ska leda till ökad revisionskvalitet dÄ ett antagande görs om att kortare revisionsuppdrag kommer öka revisorernas oberoende. Detta för att revisorer kan komma att bli mer kritiska i förhÄllande till sina klienters rÀkenskaper. Inom akademisk forskning Àr detta antagandet omtvistat vilket skapat en debatt kring huruvida lagregleringen Àr gynnsam för revisionskvaliteten. Syftet med denna uppsats Àr att bidra med vidare forskning kring huruvida det kan rÄda ett samband mellan revisionsuppdragens varaktighet och revisionskvalitet, vilket i sÄ fall skulle rÀttfÀrdiga regleringarna frÄn EU:s sida.

Reglering av redovisningsjÀv - Ett mÄste eller onödig byrÄkrati?

Efter revisionspliktens slopande Är 2010 har fler förenklingar för smÄföretag blivit föreslagna angÄende revision och redovisning. En av dessa Àr slopandet av de jÀvsbestÀmmelser som Àr relaterade till revision för smÄföretag, nÀmligen redovisnings-, medelsförvaltnings- och byrÄjÀvet. Förslaget avsÄg att förenkla för smÄföretag samt att öka möjligheterna för revisionsbyrÄers sÄ kallade kombiuppdrag. Denna debatt har lett till ett lagförslag om ett slopande av dessa jÀvsregler vilket sedermera blivit avslaget med motiveringen att det skulle Àventyra revisionens oberoende. Vi vill med denna studie undersöka vilka positiva och negativa aspekter som ett slopande av redovisningsjÀvsreglerna skulle resultera i samt vilka som skulle gagnas mest av en sÄdan förÀndring. De teorier som anvÀnds som grund för denna kvalitativa studie Àr Principal-agent teorin, Oberoende, Legitimitetsteorin samt Intressentmodellen, inom Principal-agent teorin finns en delteori som heter Informationsasymmetrier.

RevisionsberÀttelsen :  en mötespunkt mellan ett företags intressenter och dess revisorer

En av de mest fundamentala grunderna i redovisningsteorin Àr fortlevnadsprincipen going concern som belyser antagandet om att företaget ska förutsÀttas fortsÀtta sin verksamhet. Finns det betydande osÀkerhet kring huruvida fortlevnad kan antas krÀvs upplysning av revisorn i form av en anmÀrkning i revisionsberÀttelsen. En going concern anmÀrkning Àr ett mycket komplext beslut som Àr svÄrt att hÄlla objektiv dÄ det handlar om framtidsbedömningar. AnmÀrkningen följs ofta av förödande konsekvenser dÄ investerare och kreditgivare anser att det Àr allt för riskabelt med nytt eller vidare intresse i företaget. Bedömningen om fortsatt drift sÀtter Àven revisorn i en knivig situation dÄ denne ska göra en bedömning som tillfredstÀller bÄde intressenterna och klienten, vilket ofta Àr oförenligt. SamhÀllets ifrÄgasÀttande av revisorernas oberoende Äterspeglar sig Àven i den dubbla roll som revisorn ofta besitter bÄde som granskare och rÄdgivare.

JÀmlikhet i text och bild : En kvantitativ innehÄllsanalys av genus och etnicitet i Kalmar kommuns trycksaker

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, dÄ företagets revisor hjÀlpte till att undangömma stora skulder frÄn dess aktieÀgare, blossade Àn en gÄng debatten om revisorers oberoende upp. NÄgra av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta pÄverkar revisorns oberoende Àr storleken pÄ arvodet, lÀngden pÄ revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vÄr studie kartlÀgger vi andelen utfÀrdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gÄngen erhÄllit en GC-varning Àr mer benÀgna att byta revisor Àn andra finansiellt stressade företag som inte erhÄllit nÄgon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag Àr mindre benÀgna att byta revisor om de haft sin revisor under en lÀngre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfÀrdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gÄtt i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode Àn de revisorer som inte utfÀrdar nÄgon varning.

FörvÀntningsgap mellan revisor och klient : I smÄ Àgarledda företag

NÀr det finns delade uppfattningar mellan revisor och allmÀnhet om vad en revisor gör och bör göra sÄ uppstÄr ett förvÀtningsgap. FörvÀntningsgap Àr inget nytt begrepp utan det har existerat under en lÄng tid. Dess uppkomst Àr dock nÄgot som flitigt diskuterats och forskats i och har troligtvis flera olika förklaringar. OmrÄden i hur förvÀntningsgap uppkommer enligt den tidigare forskningen Àr vitt skilda och det kan grundas i bristande oberoende hos revisor, för hög förvÀntan hos intressent eller en felaktig rapportering. FörvÀntingsgap kan se ut pÄ flera olika sÀtt och undersökas ur olika perspektiv.

Företagsportaler: en jÀmförelse mellan en standardlösning och egenutveckling

I den hÀr uppsatsen har jag valt att fokusera forskningen pÄ en jÀmförelse mellan tvÄ olika portallösningar, en standardlösning och en egenutvecklad portal. För att pÄ sÄ sÀtt undersöka om en standardlösning kan ersÀtta en egenutveckling vad gÀller företagsportaler. En företagsportal Àr verktyg som via ett webbaserat grÀnssnitt tillhandahÄller anvÀndaren eller en grupp av anvÀndare med den information och de applikationer, eller funktioner, som behövs för att deras arbete ska kunna utföras pÄ ett effektivt sÀtt. Portalen gör det möjligt för anvÀndaren att nÄ relevant information som kan vara bÄde intern och extern. AnvÀndaren kan nÄ portalen oberoende av vart denne befinner sig, och oberoende av vilken dator eller vilket operativsystem anvÀndaren anvÀnder sig av.

Den första petropolitiska lagen : en statistisk analys av ett högre rÄoljepris och demokratisk utveckling hos ett antal petropolitiska stater

Syftet med undersökningen var att med hjÀlp av lÀmpliga statistiska metoder testa det sÄ kallade ?Första petropolitiska lagen? med vilket menas en negativ korrelation mellan priset pÄ rÄolja och graden av friheten hos petropolitiska lÀnder. Med stöd av ett lÀmplig teoretisk referensram och diskussion över de kausala mekanismerna, har en hypotes över sambandet tagits fram. Trettio tre petropolitiska stater har identifierats vilket omfattar hela populationen. Demokratiska friheter och priset pÄ rÄolja har definierats och omvandlats till en kvantifierbar form och sedan testats statistiskt.

Samspelet mellan en ledares personliga varumÀrke och medarbetarnas syn pÄ organisationskulturen inom banksektorn

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Revision i den lokala sjÀlvstyrelsen

I vÄr studie har vi försökt att klargöra vilka roller de förtroendevalda revisorer och de sakkunniga har i den kommunala revisionen. Vi har funnit att det finns en del problem nÀr det gÀller de förtroendevaldas brist pÄ kompetens och oberoende. Dessutom Àr de sakkunnigas pÄverkan under revisionsprocessen vÀldigt stor, vilket kan leda till att revision genomförs enligt samma mallar i flera olika kommuner och kommunen inte fÄr den sÀrprÀglade granskning som den kommunala revisionen Àr tÀnkt att resultera i..

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->