With the new generation of smartphones the boundaries for what is a mobile phone and whatis a computer becomes more subtle. 2009 the shipment of smartphones with touchscreen morethan double the 2008 figure and the total amount of smartphones is now over 10 % of the totalworldwide shipments of mobile phones. There?s still one problem to solve and that is the lackof web content specifically adapted for smartphones.The purpose of this paper is to identify and analyze from a user and usability perspective howto make a successful migration and design of a user interface for an existing web basedsystem so that it also fit smartphones.The paper starts with a theoretical reference material containing examples of differentapproaches for design and migration of an interface.A case study is performed and prototypes are designed with support from guidelines andrecommendations in the theory part.The conclusion stipulates that in the present situation there are no shortcuts when it comes tomigration of an existing web based system for the mobile web. The recommendation is aspecific interface for each different unit that are going to interact with the system.Research that analyzes differences between all mobile web browsers would be of greatinterest, a research that hopefully leads to guidelines for what level of mobile web standardthey should at least support.

Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilka förenklingar och begrĂ€nsningar som uppkommer för företagen som vĂ€ljer att tillĂ€mpa K2. Det kommer att göras genom att Ă€ven studera fördelar och nackdelar med K2 som uppkommer i och med förenklingarna och begrĂ€nsningarna.Metod: Studien har genomförts med hjĂ€lp av en kvalitativ metod. Uppsatsens primĂ€rdata har samlats in genom intervjuer med en revisor och en redovisningskonsult samt en jurist. Även BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag har varit en viktig primĂ€rkĂ€lla för uppsatsen.Slutsats: En hel del av förĂ€ndringarna mellan K2 och de tidigare reglerna Ă€r anpassningar till praxis som företag tidigare har tillĂ€mpat. SĂ„ledes Ă€r förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar dĂ€remot Ă€r begrĂ€nsningarna till större del nya.

Uppsatsens har till syfte att genom en litteraturstudie utreda den debatt som föregÄtt de olika stegen av avskaffandet av revisionsplikt för smÄ aktiebolag i Storbritannien. Vidare Àr syftet att undersöka olika intressenters stÄndpunkt inför ett avskaffande i Sverige för att möjliggöra en jÀmförelse av debatt och effekter mellan Storbritannien och Sverige. TillvÀgagÄngssÀttet Àr deduktivt dÄ utgÄngspunkten Àr existerande teorier inom revision och revisionsplikt samt gÀllande lagstiftning pÄ omrÄdet. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av intervjuer med tre revisionsbyrÄer: Ernst & Young, SET och BDO samt med tre intressenter, Handelsbanken, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Debatten och effekterna av ett avskaffande har analyserats med hjÀlp av empirin och valda teorier.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillĂ„tet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefĂ€r 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplĂ„tit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lĂ€mnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt nĂ„gra enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle fĂ„ möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bĂ€ttre ekonomi skulle ge bĂ€ttre sportsliga resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka motiv företag inom tre branscher redovisar och vilka strategier de anvÀnder vid downsizing. Vidare att utreda om det föreligger skillnader mellan branschernas redovisade motiv och strategier samt om de motiv företagen riktar mot sina intressenter skiljer sig Ät. Vi har gjort en kvalitativ studie över tolv svenska aktiebolag i tre branscher. Undersökningen har ett hermeneutiskt angreppssÀtt för förstÄelse och tolkning. Empirin har analyserats m.h.a.

Bakgrund: Sedan den 1 januari 1983 har alla aktiebolag i Sverige revisionsplikt. I dagslÀget rÄder en debatt sÄtillvida om Sverige borde utnyttja EG:s fjÀrde bolagsdirektiv och undanta vissa företag frÄn kravet pÄ revision. InlÀgg i debatten hÄller kostnaden som frÀmsta argument till ett avskaffande av revisionsplikten, andra menar att revisionspliktens brottsförebyggande verkan Àr stor och att den dÀrför bör behÄllas.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur smÄföretagare stÀller sig till ett eventuellt slopande av revisionsplikten. Vi vill Àven utreda vilka specifika faktorer som pÄverkar företagens syn pÄ revision. Med syn menar vi vilka för- och nackdelar företagen anser att revision medför.

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, tvÄ vanliga sÀtt att erhÄlla externt kapital Àr genom banklÄn och riskkapital. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, Är 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förÀndringar i finansieringsbeslut. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr ett hermeneutiskt synsÀtt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med tvÄ nystartade aktiebolag, tre banker samt tvÄ riskkapitalbolag.DÄ vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklÄn och riskkapital Àven har goda möjligheter att finansieras genom andra externa kÀllor, sÄsom statlig finansiering. Att beviljas banklÄn eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver.

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, pÄverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan pÄverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes pÄ 59 svenska publika aktiebolag dÀr samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mÀter hur företag klarat sig under krisÄret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgÄngar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgÄngar) och rörelsekapitalhantering Àr alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

Den svenska regeringen har bestĂ€mt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebĂ€r att alla aktiebolag idag mĂ„ste anlita en revisor som mer eller mindre godkĂ€nner företagets Ă„rsbokslut. I dagslĂ€get Ă€r det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemslĂ€nder. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland rĂ€kenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslĂ„s frĂ„n regeringens hĂ„ll att den Ă„terigen avskaffas och detta skulle i sĂ„ fall gĂ€lla företag upp till grĂ€nsvĂ€rden för antal anstĂ€llda pĂ„ 50 personer, balansomslutning pĂ„ 41,5 miljoner kronor och nettoomsĂ€ttning pĂ„ 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslĂ„s börja gĂ€lla frĂ„n den första juli Ă„r 2010.

This paper examines the power producing dams along the Ume-river as an integral part of and a result from the urbanization process in Sweden during industrial capitalism. The aim of the paper is to contribute to the knowledge of the urbanization process in Sweden in general and of its traces along the Ume river in the county of VĂ€sterbotten in particular. The paper applies the theory of concentrated urbanization and extended urbanization put forward by Neil Brenner and Christian Schmid (2015) and argues that the building of power producing dams along the Ume-river is part of an extended urbanization process. This becomes particularly evident when examining the vast physical structures that is the dams, situated in an otherwise remote and sparsely populated area. These vast physical structures are also very well connected to a nation wide electric grid that has connections to bordering countries as well.

Bakgrund: I Sveriges kommuner har det uppmÀrksammats ekonomisk misskötsel ochoegentligheter som har kommit att leda till en utformning av riktlinjer för bolagsstyrning ikommun- och landstingsÀgda bolag. Revisionen har en viktig funktion dÄ de ska utvÀrdera,kontrollera och följa upp systemet för bolagsstyrning. Till en början omfattade den kommunalarevisionen endast rÀkenskapsgranskning, men i samband med att Sverige blev medlem i EUinfördes direktiv om att endast auktoriserade revisorer fick granska de ekonomiskarÀkenskaperna. DÀrmed fick de kommunala revisorerna en annan roll. De intog rollen somlekmannarevisorer och fick i uppgift att granska de kommunala bolagens verksamhet utifrÄnkommunens mÄl och intentioner.Syfte: Studiens syfte Àr att kartlÀgga hur revisionen yttrar sig i kommunala aktiebolag.

Problemformulering: Hur kommer lagÀndringen att beröra revisorer,redovisningskonsulter och mindre aktiebolag? Vilka kommer att vinna respektive förlora vid genomförandet?Syfte:Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera de valda intressenternas Äsikter om konsekvenserna av en slopad revisionsplikt. Med hjÀlp av detta ska vi försöka förutsÀga om och i sÄ fall vilka som kommer att vinna eller förlora vid avskaffande av revisionsplikten.Metod:För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ ansats me intervjuer som frÀmsta informationskÀlla.Slutsats:Informationsbrist om vad lagÀndringen innebÀr Àr hos alla företag, revisorer och redovisningskonsulter ett faktum. MÄnga beslut som kommer att tas inför avskaffandet kommer att grunda sig pÄ för lite information. Aktiebolagen Àr de egentliga vinnarna men Àven de kan förlora dÄ de kanske fattar fel beslut pÄ grund av kunskapsbrist. Konkurrensen mellan revisorerna och redovisningskonsulterna kommer att öka och detta krÀver vidareutbildningar och en anpassning av befintliga rutiner vilket mÄnga respondenter inte tÀnker pÄ.

SmÄ aktiebolag har ofta lite resurser och företagarna har dÄ sjÀlva ansvaret för deras bolags riskhantering. En enskild risk kan fÄ stora negativa konsekvenser för smÄ bolag och det Àr dÀrför viktigt att företagarna arbetar med riskhantering. En revisor kan vara vÀrdefull och exempelvis bidra med nya synvinklar gÀllande vilka risker bolaget stÄr inför. Att ett bolag anses legitimt Àr viktigt för att det ska kunna bedriva sin verksamhet framgÄngsrikt. Ett sÀtt att uppnÄ legitimitet mot kreditgivare Àr genom att skicka signaler till dem.

EU vill minska den administrativa bördan med 25 procent för företag inom EU, detta för att de skall bli mer konkurrenskraftiga i den allt mer globaliserade ekonomin. Ett led i detta arbete Àr att ta bort revisionsplikten för vissa aktiebolag. Svenska statens offentliga utredningar har tagit fram ett förslag om ett avskaffande av revisionsplikten för aktiebolag. Om de inte överskrider nÄgon utav nedanstÄende punkter, behöver inte företaget revideras utav en revisor.? Balansomslutning pÄ 41,5 miljoner kronor? NettoomsÀttning pÄ 83 miljoner kronor? Fler anstÀllda Àn 50(SOU 2008:32)Det mesta tyder pÄ att förslaget kommer att gÄ igenom vilket i sÄ fall skulle innebÀra att endast cirka fyra procent av aktiebolagen skulle vara tvungna att anlita en revisor.Syftet med studien Àr att studera hur företag noterade pÄ oreglerade handelsplatser kommer att agera om förslaget att avskaffa revisionsplikten blir verklighet.För att kunna göra vÄr studie har vi anvÀnt oss av sekundÀrdata sÄvÀl som primÀrdata.

Denna uppsats analyserar företagens förÀndrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrÄn tvÄ hypoteser dÀr den primÀra av de tvÄ hÀvdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundÀra hypotesen hÀvdar att reformen har pÄverkat större företags taxerade inkomst i större utstrÀckning Àn för mindre företag. Samtliga berÀkningar Àr inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjÀlp av en deflator.Med hjÀlp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen.