Sökresultat:
2525 Uppsatser om Rättvist miljöutrymme - Sida 66 av 169
Bildundervisningens förÀndring i grundskolans senare Ärskurser : utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv
VÄrt samhÀlle ser idag inte ut som det gjorde för 15-20 Är sedan. Det har berikats av tillflyttade mÀnniskor som fört med sig olika kulturer och religioner. Detta avspeglar sig Àven i skolan som ju Àr en del av vÄrt samhÀlle. Jag vill med detta examensarbete undersöka hur bildundervisningen i grundskolornas senare Ärskurser, utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv har Àndrats under de senaste 15-20 Ären. För att undersöka detta har jag bl.a.
Genom tidningarnas ögon : En genusanalys av svenska tidningars portrÀttering av de svenska OS-deltagarna i Sotji 2014
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de svenska tidningarna portrÀtterade de svenska manliga respektive kvinnliga OS-deltagarna i Sotji 2014. Tidigare studier har visat att en olik portrÀttering görs mellan herr- och damidrottare. Materialet har jÀmförts mot tidigare framtagna diskursteman av Judit Bérczes. UtifrÄn detta har tre diskursteman tagits fram samt ett kort avsnitt som behandlar hur mycket utrymme herrarna respektive damerna fÄr i media. Det första diskurstemat heter ?den ambivalenta framstÀllningen? och behandlar tidningarnas givande av svaghetsegenskaper parallellt med styrkeegenskaper kring en idrottares prestation.
Ledarstilar i klassrummet : -en intervjustudie
Ledarskap i skolan Àr nÄgot som har givits litet utrymme i lÀrarutbildningen. En blivande lÀrare pÄ lÀrarutbildningen har i stort sett fÄtt bilda sig en egen uppfattning genom de praktikperioder som gavs. Under denna tid Àr det meningen att lÀrarstudenten ska visa pÄ, ett för situationen lÀmpligt ledarskap, samt sÀtta grÀnser och hantera eventuella konflikter med eleverna. Syftet med denna uppsats var att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever beskriver en bra pedagog. Vad hade de tillfrÄgade etablerade lÀrarna för uppfattning av en bra pedagog? Vad hade de tillfrÄgade eleverna i gymnasiet för uppfattning om vad ?en bra pedagog? Àr? Vad fanns det för likheter och skillnader mellan dem? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer anvÀnts.
JÀmförelse mellan olika kopplingstyper för betongkonstruktioner
SammanfattningTillsammans med SCF Betongelement AB har en studie genomförts i syfte attutvĂ€rdera totalkostnaden för tre olika kopplingstyper vid anslutning mellanprefabricerad betongbalk och pelare. En totalkostnad har sammanstĂ€llts för deolika lösningarna genom att undersöka,? tillkommande armering för varje lösning,? armeringsvinst i pelare pĂ„ grund av minskat moment vid en inflyttadbelastningspunkt,? arbetskostnader i fabrik och inköpskostnader av ingjutningsgods.Dessa kostnader har sedan analyserats och jĂ€mförts.De kopplingstyper som studerats Ă€r, tvĂ„ lösningar med dolda upplag, PCs-konsol frĂ„n Peikko och Invisible Connections BSF frĂ„n SB Produksjon AS. Samtden traditionella upplagskonsolen.De tre kopplingarna har jĂ€mförts genom dimensionerande berĂ€kningar pĂ„ enbyggnad belĂ€gen i Ăstersund. DĂ€r olika dimensioner och lĂ€ngder pĂ„ pelaresamt olika lastfall prövats.
Utveckling av ett verktyg för produktkataloggenerering
Produktkataloger publiceras och distribueras idag av mÄnga detaljhandelsföretag, stora somsmÄ. Dock har det pÄvisats att katalogproduktion kan vara bÄde tids- och resurskrÀvande. Dettaexamensarbete har dÀrför syftat till att finna en lösning pÄ problemet genom att undersökabehov och förutsÀttningar och dÀrpÄ utveckla ett verktyg som kan underlÀtta arbetet med attskapa produktkataloger. MÄlsÀttningen var att det resulterande verktyget per automatik skulleframstÀlla en produktkatalog i PDF-format utifrÄn ett befintligt artikelregister.En förstudie visade att trots olikheter i befintliga produktkatalogers utformning finnsÀndÄ vissa gemensamma element sÄsom produktbild och pris. Detta faktum utnyttjades vidutvecklingsarbetet dÀr det förutsattes att ett artikelregister, oavsett typ av datakÀlla, alltidinnehÄller vissa informationselement som kan publiceras.
Pedagogers talsprÄksutvecklande arbete i samlingen med 1-3-Äringar
Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolans yngre Äldrar (1-3 Är) arbetar talsprÄksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts sÄ mycket forskning pÄ smÄ barns talsprÄksutveckling; sÄdan forskning har snarare handlat om de Àldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har anvÀnt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i tvÄ delstudier, för att dÀrigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, pÄ tvÄ olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollÀrare var. Den intervjuade förskollÀraren var ocksÄ den som observerades i samlingarna.
NAVAL ARCHITECTURE.
Arbetet syftar till att oversiktligt beskriva varldens sjofart, studera bladelementteorii en propellerstudie, forprojektera ett handelsfartyg som skafrakta 12 000 TEU (Twenty{Foot Equivalent Unit) mellan Rotterdam ochSingapore pa 40 dagar, samt att utreda regelverket EEDI (Energy EciencyDesign Index) som ska leda till energieektivisering av sjofarten.Undersokning av sjofarten visar att kostnadseektiva sjotransporter har drivitpa utvecklingen mot en globaliserad varld. Tack vare sjofarten har industrierkunnat etablera sig pa nya omraden, men negativ miljopaverkan ar fortfarandeett problem.Under projekteringen visas att containerfartygets huvuddimensioner uppfyllerkrav pa lastutrymme och begransningar i Suez{kanalen. Djupgaendeoch fribord kan andras, men fribord liksom antal vattentata sektioner borundersokas vidare. Fartyget ar nagot kursinstabilt. Tyngpunkten i vertikalledhar en felmarignal pa knappt fyra meter.
Hur tolkar pedagoger barns inflytande över förskolans miljö?
Förskolans miljö Àr en viktig del i förskolans verksamhet och vÄr studie undersöker hur pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö. Fokus under undersökningen Àr vÄrt antagande om att pedagogernas sociala representationer pÄverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. VÄr uppfattning Àr att förskolans lÀroplan ger utrymme för olika tolkningar av hur pedagoger bör strÀva mot mÄlen i förskolans lÀroplan och dÀrmed spelar de sociala representationerna en stor roll i hur dessa tolkas. Vi menar att pedagogernas sociala representationer formar verksamheten i förskolan och dÀrmed Àven barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö.
Undersökningen Àr baserad pÄ tre olika fokusgruppsintervjuer med pedagoger i förskolan som deltagare och syftet var att diskussionerna skulle synliggöra pedagogernas olika tolkningar av barns inflytande över förskolans miljö. VÄr studie visar att pedagogerna anser att de arbetar medvetet med att barnen ska ha inflytande över förskolans miljö, samt att de sociala representationerna skiljer sig mellan de olika förskolorna.
?Finns inga sÄdana typer pÄ denna skolan?Heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- och lÀrarperspektiv
Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.
?Finns inga sÄdana typer pÄ denna skolan? - Heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- och lÀrarperspektiv
Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.
Konsolidering av SPE - en jÀmförelse mellan FASB/EITFs och IASBs regelverk
Syfte: Syftet Àr att undersöka hur redovisningsreglerna gÀllande konsolidering av SPE ser ut i de av FASB/EITF och IASB utformade regelverken samt om det finns nÄgra skillnader mellan dem. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om eventuella skillnader kan förklaras med hjÀlp av olika företagsteorier. Metod: Vi har gjort en deskriptiv studie som varken Àr deduktiv eller induktiv. Perspektivet Àr makroinriktat, dvs. vi har utgÄtt ifrÄn fasta förhÄllanden i hur regelsystemen Àr uppbyggda och inte granskat företags anvÀndning av reglerna.
Flytande vÄgbrytarkraftverk - Ett examensarbete i tvÄ delar
Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
Datormodell över Kymmens pumpkraftverk
Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
Maximering av försÀljning i en klÀdbutik: En fallstudie pÄ Carlings i LuleÄ
Att gÄ runt och shoppa Àr lika mycket en fysisk aktivitet som det Àr en upplevelse. Det Àr en upplevelse dÀr kunden anvÀnder sina sinnen som hjÀlpmedel för att guida sig till att genomföra de önskade köpen. PÄ en marknad dÀr konkurrensen hÄrdnar Àr det viktigt för en klÀdbutik att stÀndigt förnya sig och hitta ett sÀtt att differentiera sig frÄn mÀngden. En butik har som mÄl att utveckla en strategi som gör att kunderna vÀljer just den butiken före andra. Om kunden vÀljer butiken Àr det viktigt att erbjuda en bra helhetsupplevelse för att göra kunden till en Äterkommande besökare.För denna uppsats har en fallstudie valts dÀr syftet Àr att beskriva hur en butik ska vara utformad för att maximera sin försÀljning.
FörskollÀrares uppfattningar om rörelse för barn
VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om rörelse för barn i förskola och förskoleklass. Vi har valt att anvÀnda följande frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar förskollÀrarna betydelsen av rörelse för barn i förskola och förskoleklass?? Hur uppmuntras barnen i förskola och i förskoleklass till rörelse av förskollÀrarna?Vi anvÀnde oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och kommer utifrÄn dessa skildra deras uppfattningar i olika beskrivningskategorier. Uljens (1989) skriver att beskrivningskategorier anvÀnds i fenomenografi för att beteckna och sammanföra kvalitativt skilda uppfattningar som en grupp individer har av samma fenomen. De kategorier som framkom kring hur förskollÀrarna uppfattar rörelse för barn var utförande, hinder och pÄverkan.