Syftet med detta arbete är att utifrån intervju- och enkätsvar från pedagoger i förskola och skola få kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de använder sig av dessa i skolan respektive förskolan. Vi vill ta reda på vilka önskningar och visioner våra informanter har om att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musik för dessa pedagoger? Vår metod är att genomföra kvantitativa enkätundersökningar för att sedan gå vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vårt arbete har vi utifrån litteratur och teorier kommit fram till att det kan finnas en rädsla hos pedagoger i att arbeta på nya sätt som man inte behärskar eller är van vid.

Syftet med uppsatsen var att granska svenska läromedel från 1960 talet fram till 2004 ur ett skånskt perspektiv. Jag ville veta hur mycket utrymme skånsk historia har under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna. Samt ta reda på hur man kan använda böckernas eventuella material i ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv (historiemedvetande). Dessutom har jag tagit fram en grovplanering om hur man kan arbeta med lokalhistoria i skolan och följa Lpo 94. Uppgiften kan både tillämpas i grundskolan och gymnasiet med en viss modifikation. Metoden vilar på Christer Karlegärds, Staffan Selanders och Niklas Ammerts teorier för en läromedelsundersökning samt historiedidaktiskt arbetssätt inom skolan.

På senare år har intresset för Norden och nordiska varor exploderat i Japan och allt fler nordiska företag väljer att introducera sig på den japanska marknaden. Den här tvecklingen har kallats ?en nordisk boom? i japansk media. Syftet med uppsatsen var att undersöka Japans bild av de nordiska länderna genom frågeställningarna ?vad är den nordiska boomen?? och ?kan man se någonpåverkan från den när det gäller Norden som resmål??.

Studien handlar om att få en inblick om hur värnplikten påverkat vårt samhällsklimat, det kollektiva, den sociala sammanhållningen. Fokus har varit att se på sociala fakta som kan ha påverkat samhället. Det är en kvalitativ studie som baseras på semistrukturerade intervjuer, där informanterna har givits utrymme, att reflektera och berätta hur det var under värnpliktstiden, hur de såg på sina värnpliktsvänner och förhållningssättet gentemot varandra. Hur man kunde mötas som individ och grupp. Värnplikten var under en lång tid en övergripande del i samhället och hade en tydlig folkförankring.

Vårt syfte är att studera hur pojklagskulturen i ett ishockeylag ser ut och hur dess normalitet upprätthålls genom positiva och negativa sanktioner med särskilt fokus på maskulinitet, manligt fostrande, konfomitet, interaktionsritualer och sociala band.Studien genomfördes genom deltagande observation där vi följde ishockeylaget Pucksta under två veckor. Vi följde dem på alla deras schemalagda träningspass under denna tid och även i omklädningsrummet där vi förde informella samtal med spelarna men också tränare och ledare. Resultatet visar att det är viktigare att vara en central deltagare i pojklagskulturen än att prestera idrottsligt. Spelarna visar upp traditionella manliga attribut och använder sanktioner för att upprätthålla en normalitet. Konformitet är ett verktyg för att skaffa sig ett centralt deltagande vilket samtidigt stärker de sociala banden. Det finns utrymme för ett avvikande mot pojklagskulturens normalitet men ett överdrivet avvikande sanktioneras negativt.

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKAB´s utbildningsenhet främja kompetensutveckling. Studien baseras främst på djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess är viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se närmare på guppens ledning, mål, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmässiga faktorer har vi förklarat det aktuella läget. Därav framgår att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de ständigt kommer in i en återvändsgränd.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

För att ge föräldrarna i den svenska barnhälsovården ett bra och individuellt stöd är det viktigt att det skapas en god vårdrelation mellan föräldrar och sjuksköterska. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som är betydelsefulla för vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården i Sverige. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades avseende vetenskaplig kvalité och analyserades därefter. I resultatet framkom fyra kategorier av faktorer som påverkar vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården.

Detta examensarbete utfördes på BAE Systems Hägglunds AB, som utvecklar och tillverkar stridsfordon. Målsättningen med projektet var att minska värmeavgivningen i höger bandhylla på produktserien CV90. Det förutsatte lösningar för både isolering och öka luftgenomströmningen i bandhyllan. Resultatet består av konceptlösningar för de givna problemen utan fokus på detaljutveckling.Inledningsvis skedde en förstudie som innebar insamling av data och information. Sedan definierades kravspecifikation och målsättning, utifrån detta gjordes en analys för att identifiera problemen med den nuvarande utformningen.

Manöverkrigsföring är ett tillvägagångssätt för att undvika motståndarens starkare sida och angripa dess svaga, för att jämna ut styrkeförhållandena på slagfältet. B H Liddell Hart har sammanfattat detta i sin teori om den indirekta och direkta anfallet. I detta arbete har författaren prövat denna teori på IT-krigsföringen. Genom en kvalitativ textanalys har en teoriprövande undersökning genomförts med syftet att granska den svenska militärstrategiska doktrinen. Undersökningen har använt sig av tre olika analysenheter att pröva teorin på.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan klassrumsmiljö och lärares undervisningsstil, med hänsyn till aspekter som genus och elevers inflytande. Att undersöka om lärarnas sätt att lära ut på påverkas av eller påverkar miljön de jobbar i. Ser det olika ut i klassrum där män respektive kvinnor arbetar och i så fall varför? Har de olika stilar att lära ut på? Som metod valde jag att göra både intervjuer och observationer. Jag gjorde halvstrukturerade intervjuer för att få rikare svar.

Syfte med uppsatsen är att få förståelse för hur barnbokserien om Pettson och Findus kan användas för lärande för hållbar utveckling. Texten i böckerna om Pettson och Findus analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Det ekokritiska perspektivet innebär att man undersöker relationer mellan det mänskliga och det icke-mänskliga i bl a litterära texter. Ett speciellt fokus har legat på den natursyn som förmedlas i böckerna samt djurbeskrivningar och djurrelationer med människan.Uppsatsen visar att alla natursynerna, nämligen den antropocentriska, den biocentriska samt den ekocentriska förmedlas i böckerna. Den antropocentriska natursynen ges dock betydligt mer utrymme i den analyserade texten.Djurbeskrivningar skiljer sig beroende om man beskriver tama respektive vilda djur.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Vi har i vår uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet kan se ut. I en rapport från Skolverket (2000) framkommer det att förskoleklassen ofta ryms i klassrumsliknande miljöer som kan begränsa utrymmet för lek och rörelse. Detta, i relation till vad som betonas i läroplanen för förskoleklassens verksamhet; lek och lustfyllt lärande, gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vilka förutsättningar det finns för lek i förskoleklassens inomhusmiljö, vilken betydelse pedagogen anser att leken har i verksamheten samt vilket syfte de anser att verksamheten har. Vi har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur sju pedagoger i olika förskoleklasser ser på ovanstående och som komplement till intervjuerna gjorde vi observationer i samtliga förskoleklassers inomhusmiljöer. Vårt insamlade datamaterial analyserades med hjälp av vår teoretiska bas; betydelsen av lek för 6-åringen samt inomhusmiljöns betydelse för lek och utveckling.

Sammandrag Det har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna på medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, observation och kvalitativ intervju.