Syftet med denna uppsats var att försöka förstÄ hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lÀrande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i Äk 4 har kring Àmnet bild samt vad de i sÄ fall tycker att de lÀr sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild Àr nÄgot som hjÀlper elever i deras lÀrande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod dÀr empirin samlades in genom intervjuer. NÀr vi analyserade resultatet anvÀnde vi oss av tidigare forskning kring Àmnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus pÄ den proximala utvecklingszonen.

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvÀrldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrÄgasattes och krav pÄ ökade upplysningar stÀlldes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers Ärsredovisningar har förÀndrats under 2008 jÀm­fört med 2007. Det undersöks ocksÄ om det finns nÄgra skillnader i omfattning av lÀmnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter Är 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats dÀr 2007 och 2008 Ärs Ärsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. UtifrÄn studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers Ärsredovisningar har ökat i omfattning mellan Är 2007 och 2008.

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess pĂ„ dotterföretagsnivĂ„. Studien avser att göra en mer djupgĂ„ende undersökning av dotterföretag i tvĂ„ svenska koncerner verksamma inom tvĂ„ olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger pĂ„ en intervjustudie med redovisningsekonomer för tvĂ„ koncerner samt ekonomiansvariga pĂ„ utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstĂ„ende revisor har utförts för att fĂ„ en ytterligare infallsvinkel. FrĂ„gor har stĂ€llts kring upprĂ€ttandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning.

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, frÄn införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till förestÀllningsramens begrepp. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som Àr ansvarig för redovisningen pÄ sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har Àndrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

FrÄn och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag anvÀnda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta Àr ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den hÀr uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvÀrv och IAS 38 som innehÄller regler om immateriella tillgÄngar. Efter en genomgÄng av teori och regelverk ser vi nÀrmare pÄ nÄgra stora svenska företag som gjort förvÀrv efter att de nya reglerna införts, och se hur förÀndringarna pÄverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens Ärsredovisningar samt i nÄgra fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gÄtt igenom artiklar dÀr bland annat revisorer uttalar sig angÄende tillÀmpandet av i första hand IFRS 3..

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att pÄverka studenternas instÀllning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sÀtta studenternas instÀllning i fokus Àr för att vi anser att den gruppen inte tillrÀckligt uppmÀrksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten .Metod: Studien grundar sig pÄ en kvantitativ angreppsÀtt dÀr vi enbart riktat oss mot studenterna som lÀser andra, tredje och fjÀrde Äret och valt att lÀsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rÀttvisande bild pÄ instÀllningen av avskaffandet av revisionsplikten. VÄr fallstudie gjorde vi i nÀrbelÀgna lÀrosÀten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vÄr data med hjÀlp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förstÄelse kring utfallen.Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fÄtt fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas instÀllning till revisoryrket inte förÀndrats, att de Àr minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer.Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jÀmförelse kring vad forskningen ansÄg innan avskaffandet och hur det sÄg ut efter.Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyrÄer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu nÀr det fÄr vetskap om hur studenternas förhÄllning till yrket kommer att förÀndras..

Mitt arbete beskriver hur man kan arbeta Àmnesövergripande med bild och text i kombination. Jag vill i mitt arbete genom exempel visa vikten av att bild och text vÀvs samman i undervisningen. Mitt val av arbete grundar sig pÄ att mina elever saknade förstÄelse av bildsprÄket. Orden och texterna kom dÀrför in som ett naturligt moment i undervisningen. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur text och bild i kombination kan ge en djupare förstÄelse för bildsprÄket.

Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utstrÀckning svenska tillverkningsföretag anvÀnder verklighetsrelaterad intern redovisning som metod att minska kortsiktigheten inom organisationen samt om denna anpassning ocksÄ leder till de önskvÀrda resultaten. Detta har gjorts genom en kvalitativ fallstudie utförd pÄ fyra svenska tillverkningsföretag. Den frÀmsta informationskÀllan var primÀrdata i form av skriftliga och muntliga intervjuer. De undersökta företagen var NIBE Industrier AB, SCA Packaging Sweden AB, Trelleborg Engineered Systems Group AB och Vin & Sprit AB. Kontaktpersonerna var högt uppsatta chefer eller controllers.

Denna uppsats handlar om att anvÀnda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolÄr 1-6 anvÀnder bild som uttrycksform i Àmnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhÄllningssÀtt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma pÄ vÄr observationsskola. Uppsatsen bygger pÄ, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrÄn metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, dÀr bild och text jÀmstÀlls som betydelsebÀrande komponenter.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Sustainability redovisning ? en komparativ kvalitetsstudie. Seminariedatum: 2002-01-25 Kurs: FEK 591 Magisterseminarium ? Redovisning 10 poÀng. Författare: Markus HÄkansson, Martin Sehag och Mikael Ullman Handledare: Fredrik Ljungdahl Företag: ABB, AstraZeneca, Bristol-Myers Squibb, British Airways, BP, COOP, Föreningssparbanken, ITT Flygt, NCC och Shell.

I form av en utvÀrdering har Stiftelsen för Insamlingskontroll (nedan kallat SFI) granskats med avseende pÄ hur deras kontroll av 90-kontoinnehavare ser ut. Syftet med utvÀrderingen Àr att skapa en bild av granskningen i dagslÀget samt att kartlÀgga var eventuella brister finns. Informationen som ligger till grund för undersökningen har hÀmtats direkt frÄn SFI men kompletterande data har Àven inhÀmtats frÄn organisationer som innehar ett 90-konto. Till följd av att brister upptÀckts har jag försökt kartlÀgga hur kontrollen kan göras mer tillförlitlig. Huvudsakligen bottnar bristerna i otydlighet frÄn SFI:s sida samt för lÄgt stÀllda krav pÄ kontoinnehavarna.

Ur ett redovisningsperspektiv Àr en harmonisering av de redovisningsstandarder som finns vÀrlden över ett sÀtt att öka anvÀndbarheten av de finansiella rapporterna. IFRS Àr ett steg i rÀtt riktning och dÀr fler och fler lÀnder ansluter sig. Inom EU Àr dessa standarder lagstadgade för noterade bolag men möjligheten finns Àven för större onoterade koncerner att redovisa enligt IFRS.Denna uppsats grundar sig i IAS 17 som behandlar redovisning av leasing. Inom IAS 17 finns mÄnga olika frÄgestÀllningar men störst fokus för uppsatsen ligger i insamlandet av information om leasingavtal frÄn dotterbolag. I den frÄgan har ett samarbete skett med Tore Zetterberg pÄ O.F Ahlmark och dÀr vi fÄtt ta del av information om processen nÀr övergÄng till IFRS gjorts.

Regeringen gav Är 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gÀllande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet gÄr ut pÄ att sÀnka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av ÄtgÀrderna inom förenklingsarbetet; ?DelbetÀnkandet om Enklare redovisning ? SOU 2008:67?.NÄgra av de föreslagna förÀndringarna innebÀra att normgivande organ och i synnerhet BokföringsnÀmnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera Àndringar som kan pÄverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen.

Ekonomisk redovisning har funnits sedan 2300 Är f.Kr. Idag har alla nÄgon form av redovisning, vanligen externredovisning till yttre intressenter och internredovisning för företagets egen uppföljning. Redovisaren Àr ansvarig för att fÄnga företagets affÀrer och beskriva dem pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att mottagaren kan förstÄ och anvÀnda informationen. En av de mottagare som kan vara intresserade av ekonomisk information frÄn företaget Àr dess anstÀllda. För dem som inte dagligen arbetar med ekonomi kan det dock vara svÄrt att följa ekonomiska resonemang och att förstÄ ekonomiska rapporter.Denna uppsats tar upp bÄde teori och empiri kring Àmnet förmedlande av ekonomisk information till anstÀllda.