Introduktion: Den fysiska miljön är ständigt närvarande och kan påverka kroppen både fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom våra sinnen. Vårdmiljön skallfrämja handlingar av omsorg. Det är sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vårdmiljö samtvärna om de estetiska aspekterna i vårdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vårdmiljön på avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjälp av innehållsanalys för att se på skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vårdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vårdmiljön påverkar patienternas trivsel, integritet,bekvämlighet och den sociala interaktionen med andra människor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivå, färg och ljus samt konst och växter påverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras välbefinnande.Slutsats: Den fysiska vårdmiljön påverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepå hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vårdmiljön är subjektivoch varierar från individ till individ även om vissa likheter finns.

Bakgrund: Traditionellt kännetecknas sjukhusmiljön av sterila och avidentifierade miljöer därdet biomedicinska synsättet på patienten som ett objekt har påverkat utformningen av dessamiljöer. Den fysiska vårdmiljön på sjukhusen kan antas påverka patientens välbefinnande ochhälsa. Då vårdmiljön utgör ett av sjuksköterskans kompetensområden åligger det denna attskaffa sig kunskaper kring hur vårdmiljön påverkar patientens välbefinnande. Detta för attkunna reflektera över, motivera samt medverka till att utveckla en god vårdmiljö och värna omde estetiska aspekterna i vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 17vetenskapliga artiklar som grund.

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av världen. Svåra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vårdpersonal och de personer som vårdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frågor och dilemman. För att utveckla omvårdnaden av personer med demenssjukdom är det viktigt att kartlägga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.

Syftet med denna C-uppsats var att implementera ett visualiseringskoncept för att presentera data i ett tidslinjegränssnitt med hjälp av Font Awesome-ikoner inom A4Cloud-projektet. Den huvudsakliga målgruppen utgör personer som främst arbetar inom A4Cloud-projektet.För att kunna belysa brister i visualiseringskonceptet genomfördes användartester där testpersonerna fick använda sig av det upprättade tidslinjegränssnittet samt en konstruerad plattform för att besvara ikoners betydelse. Både kvalitativa intervjuer samt statistiska framställningar genomfördes under studien.De slutsatser som kan dras från denna studie är att några element var svåruppfattade som interaktiva element och svåra att åtskilja från resten av gränssnittet. Testpersoner, blev under studien, tillfrågade under intervjun om de kunde tänka sig använda tidslinjegränssnittet i sin vardag. Orosfaktorn verkar inte ha spelat någon roll när testpersonerna besvarade tidigare nämnda intervjufråga, utan behovet att vilja ha koll på sina delningar med diverse tjänster verkar vara det som avgör..

Förtroende har sitt ursprung i trygghet och säkerhet. För att lämna ifrån sig personlig information krävs att man känner förtroende och således även trygghet och säkerhet. Tillgång till personlig information är en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom många kunder känner en oro att lämna ifrån sig denna. Oron beror på osäkerhet om vad som kan hända med den information man lämnar, denna oro kan i sin tur leda till brist på förtroende.

Hösten 2006 lanserade företaget Ratsit en ny tjänst på Internet. Tjänsten innebar att personer gratis och anonymt kunde kontrollera vad deras grannar, kollegor och bekanta tjänade. Uppgifterna lämnades dessutom ut utan att de berörda någonsin fick vetskap om att en kreditupplysning hade lämnats ut. De första dagarna var intresset så stort att servrarna inte klarade av trycket. Mellan 600 000- 800 000 personer besökte sajten varje dag.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att bli inlagt i en flerbäddssal kan få patienterna att få uppleva olika upplevelseroch deras upplevelser är påverkade av sjukhusmiljö, exempelvis avdelningensatmosfär, avsaknad av utrymme och kommunikation. Värdigheten kan blipåverkad och kränkt på olika sätt beroende på de olika patienternasuppfattningar om värdigheten.Syfte: Syftet var att belysa patienters vistelse i en flerbäddssal.Metod: En litteraturöversikt som har baserats på 14 artiklar, varav 13 kvalitativ och enkvantitativ studie som hämtats från CINAHL, Medline och PubMed. Resultatetsammanställdes i en matris, där likheterna identifierats och nya tema skapades.Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fem olika teman. De är följande:patienters upplevelser av att vara oberoende, patientens privatsfär, patientensdelaktighet i att bli placerad i en flerbäddssal, patienters upplevelser av att varamed andra och sjukvårdpersonalens bemötande som påverkar patientersupplevelser. Det beskrivs hur patienters upplevelser blir påverkade både positivtoch negativt.Diskussion: Författarna diskuterar resultatet utifrån Nordenfelts värdighetsbegrepp, där denmoraliska resningens värdighet, människovärdighet och den personligaidentitetens värdighet berörs.Nyckelord: Flerbäddssal, patienters upplevelser, värdighet, integritet.

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av världen. Svåra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vårdpersonal och de personer som vårdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frågor och dilemman. För att utveckla omvårdnaden av personer med demenssjukdom är det viktigt att kartlägga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.

Introduktion:Inför en kirurgisk operation spelar den preoperativa informationen till patienten en mycket viktig roll för att patienten skall känna sig trygg i en annars maktlös situation. Detta lägger stort ansvar på den person som genomför det preoperativa samtalet.Syfte:Syftet med detta kvalitetssäkringsarbete var att beskriva patienters upplevelser av den perioperativa processen samt upplevelser av den preoperativt givna informationen.Metod:Arbetet har en kvalitativ ansats där åtta patienter som opererats med colorektal kirurgi vid kirurgisk klinik ingick. Semistrukturerade intervjuer gjordes där alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat:Analysen resulterade i fyra kategorier och nio subkategorier. Dessa redovisas dels i en tabell samt i en berättande text med citat från intervjuerna.

Sammanfattning Syfte: Denna selektiva kunskapsöversikts syfte var att upptäcka vilken betydelse miljö och bemötande kan ha i omsorgen gällande personer med demenssjukdom. Metod: Kunskapsöversikten innehåller tio stycken forskningsdokument publicerade mellan år 2000-2011 som söktes i samlingsdatabasen EbscoDiscoveryService (EDS). Vid studerandet av de valda forskningsdokumenten utgicks det från två valda teman: bemötande och miljö. Materialet behandlades utifrån den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Resultatet tolkades sedan genom de valda teorierna, KASAM (Känsla av Sammanhang) och personcentrerad omvårdnadsteori.

Bakgrund: Den palliativa vårdens främsta syfte är att främja patienters välbefinnande och den ska utmärkas av integritet och värdighet. Tack vare den allt mer avancerade hemsjukvården finns möjligheten för fler palliativa patienter att vårdas i hemmet. Detta ställer krav på sjuksköterskors och närståendes kompetens. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser samt behov av stöd i palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie utfördes där tretton kvalitativa studier granskades och analyserades enligt Friberg (2006).

Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen för personer i Sverige är tio liter starksprit perår och har ökat drastiskt de senaste tio åren. Den stora alkoholförtäringen leder till att flersjukdomar och olycksfall orsakade av alkohol påträffa hos patienterna i sjukvården. Idenna litteraturstudie belyses hur en vårdande relation kan skapas till patienter som liderav alkoholberoende eller missbruk i sjukvården. Fördjupningsarbete utgår frånomvårdnadsbegreppen; Den vårdande relationen, Det etiska kravet och värdighet. Dessabegrepp valdes då de omfattar: integritet, trygghet, respekt och delaktighet som är viktigabyggstenar när en relation till patienten skapas.

Brottsligheten är ett stort problem för många människor i vårat samhälle. I dagens moderna samhälle satsas mer och mer resurser på brottsförebyggande åtgärder. Detta har gjort att kameraövervakning blivit alltmer vanlig på allmänna platser. Det stora hindret för kameraövervakningens utveckling har varit skyddandet av den enskilda personens integritet. Syftet med denna rapport är att dels ta reda på i vilken utsträckning kameraövervakning kan användas brottsförebyggande och dels ta reda på hur kameraövervakning kan användas ur bevissynpunkt.

Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande - en hälsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Annvir, Désirée. Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande, - en hälsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Examensarbete i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, 2005. Medfinansieringslagen (lag 2004:1237 om särskild sjukförsäkringsavgift) trädde ikraft den 1 januari 2005. Lagen innebär att arbetsgivaren är skyldig att betala 15 procent av sjukpenningen.

Det har i media riktats kritik mot journalsystemet Profdocs utformning och hantering av patientinformation. Exempelvis menar vissa slutanvändare av systemet att det inte är lika användarvänligt och överskådligt vilket kan medföra ökade risker vid hanteringen av patientdata. Därför är det intressant att på ett objektivt sätt inom ett avgränsat område undersöka vad detta kan bero på. De säkerhetsmekanismer som undersökts i denna studie är kontohantering, informationssäkerhet och gränssnitt.Syftet med undersökningen är att kartlägga utvalda existerande säkerhetsmekanismer som tillämpas för att hantera patientintegriteten i Capios Journalsystem Profdoc Journal 3. Målet är att kunna redovisa, analysera och ge förbättringsförslag på de undersökta säkerhetsmekanismerna.Metoderna som använts för att samla in data till studien är e-postintervjuer och en deltagande observation som genomfördes på Capios vårdcentral i Hovås/Billdal.Resultatet av studien är att bland annat behörighetshantering och utbildning har förbättringspotentialer.