Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmÀssiga frÄn romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som pÄ nÄgot sÀtt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kÀrlekens och tidens ideal. Det handlar Àven om de nya starka kvinnobilderna frÄn perioden kring sekelskiftet: MÀrta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okÀnda kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon hÄller emot den orÀttvisa könsrelationerna och samtidigt Àlskar sin man för kÀrlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt Àktenskap i egna hÀnder och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tÀvlar pÄ samma villkor som mÀnnen, som Àr i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan lÀnge innan hade varit vigt Ät mÀnnen. Detta Àr vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn pÄ Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

Det finns en stor mÀngd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningarvilka syftar till att frÀmja ledarskapsutveckling. Forskning visar pÄvikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov.Föreliggande studie Àr en pilotstudie som bygger pÄ tvÄ genomfördafokusgrupper. Syftet Àr att samla data om vilka utmaningar dagensledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hanteradessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framtrÀdde:utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarnaför ledarskapet 2008 kan nÀmnas hanterandet av olika typer avgenerationsaspekter, implementeringen av organisationsförÀndringaroch behovet av att kombinera olika typer av ledarskap.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra elever i Ärskurs 2, 5 och 9 sÀger om sin lust att lÀra i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, dÀr fokus ligger pÄ lÀrande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, dÀr 4 elever i varje Ärskurs, dvs. 12 elever ingÄr i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

Detta examensarbete hade som syfte att undersöka hur förmedlingen av förvÀntningar ser ut i en nÀra relation. FrÄgestÀllningarna handlade om huruvida olika kommunikationsstilar hade nÄgon pÄverkan och om det fanns skillnader mellan mÀn och kvinnor, eller beroende pÄ hur lÀnge paren hade varit tillsammans, nÀr det gÀllde förmedlingen av förvÀntningar i en relation. Social Exchange Theory (Thibaut & Kelley, 1959) har anvÀnts som grund för undersökningen eftersom den ger en tydlig förklaringsmodell över förvÀntningars inverkan pÄ en relations tillfredstÀllelsegrad. Metoden som anvÀndes var av kvantitativ art dÀr enkÀter var det instrument som tillÀmpades. EnkÀterna fylldes i av 13 par som hade varit tillsammans i minst 6 mÄnader.

Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur vuxna mÀn gÄr tillvÀga för att inleda en kontakt med ett barn eller en ungdom i sexuellt syfte pÄ Internet samt att ta reda pÄ vad svensk polis kan göra Ät detta. I teorikapitlet tar vi upp tvÄ teorier som kan förklara varför en person vill begÄ ett sexuellt övergrepp pÄ ett barn och dÀr vi Àven förklarar vad en pedofil Àr. VÄrat resultat visar att det Àr barn och ungdomar i varierande Älder som blir utsatta för grooming, frÀmst av Àldre mÀn. Det vanligaste tillvÀgagÄngssÀttet Àr att kontakta barnen via olika communitys för att skapa en god relation för att sedan fÄ till en trÀff i verkliga livet. TvÄ av intervjupersonerna vi talat med jobbar pÄ varsin polismyndighet, en i VÀsterbottens lÀn och en annan i VÀsternorrlands lÀn.

Det svenska bistÄndet till utvecklingslÀnder har förÀndrats sedan det officiellt inleddes för drygt 60 Är sedan. FrÄn att ha varit nÄgot som regeringen inledningsvis mest fnyste Ät Àr bistÄndet idag en viktig del av den svenska ekonomin. De svenska bistÄndsorganisationerna arbetar för att förbÀttra omstÀndigheterna i utvecklingslÀnder, men de gör det pÄ olika sÀtt. Teorier som varit centrala i denna studie Àr Alf Hornborgs teori om utveckling och Edward Saids teori om ?The other?. Denna uppsats bygger pÄ en litteraturstudie dÀr jag avgrÀnsat mig till att undersöka det svenska bistÄndet till Afrika.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmÀssiga frÄn romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som pÄ nÄgot sÀtt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kÀrlekens och tidens ideal. Det handlar Àven om de nya starka kvinnobilderna frÄn perioden kring sekelskiftet: MÀrta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okÀnda kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon hÄller emot den orÀttvisa könsrelationerna och samtidigt Àlskar sin man för kÀrlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt Àktenskap i egna hÀnder och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tÀvlar pÄ samma villkor som mÀnnen, som Àr i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan lÀnge innan hade varit vigt Ät mÀnnen. Detta Àr vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn pÄ Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

A recent development in the field of accounting has been an increasing use of fair values in financial reporting. In 2005, this development was reinforced in Sweden by the adoption of the International Financial Reporting Standards. The aim of this thesis is to discuss the problems related to the use of fair values, through a case study of the Swedish investment bank Carnegie. In May 2007, Carnegie announced that the result had been overly stated by 630 MSEK, due to the valuation of derivatives within the trading department. The empirical material consists of documents produced in the legal process between Carnegie and the Swedish Financial Supervisory Authority.

Detta examensarbete syftar till att utvĂ€rdera praoverksamheten (praktisk arbetslivsorientering) i en kommun som fortfarande har prao. Jag har Ă€ven undersökt hur kommunen följer AllmĂ€nna rĂ„d om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag har valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Datainsamlingen sker i form av enkĂ€ter till samtliga elever i klass 9 pĂ„ de tvĂ„ högstadieskolorna i kommunen samt intervjuer med fyra olika tjĂ€nstemĂ€n som arbetar med prao pĂ„ ett eller annat sĂ€tt i kommunen. Åsikterna om prao som jag under arbetets gĂ„ng har funnit hos elever och tjĂ€nstemĂ€n Ă€r mĂ„nga. Prao kan vara en insikt i det ?verkliga? livet, en möjlighet att fĂ„ se hur det faktiskt gĂ„r till pĂ„ en arbetsplats.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmÀssiga frÄn romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som pÄ nÄgot sÀtt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kÀrlekens och tidens ideal. Det handlar Àven om de nya starka kvinnobilderna frÄn perioden kring sekelskiftet: MÀrta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okÀnda kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon hÄller emot den orÀttvisa könsrelationerna och samtidigt Àlskar sin man för kÀrlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt Àktenskap i egna hÀnder och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tÀvlar pÄ samma villkor som mÀnnen, som Àr i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan lÀnge innan hade varit vigt Ät mÀnnen. Detta Àr vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn pÄ Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder. Hur nÀra den verkliga samtiden lÄg Söderbergs beskriving av kvinnorna? Det Àr en central frÄga för uppsatsen.

Den sprÄkliga medvetenheten börjar utvecklas sÄ snart en mÀnniska har förmÄga att ta intryck frÄn omvÀrlden och utvecklas genom samtal,sprÄklekar och sagor. SprÄklig medvetenhet Àr en förutsÀttning för att kunna lÀra sig lÀsa och skriva. LÀsutvecklingen sker i flera steg och startar lÄngt innan den verkliga lÀsningen. Jag ville genom mitt examensarbete fÄ veta mera om hur jag som lÀrare kan hjÀlpa barn att lÀra sig lÀsa och skriva. Det Àr en nödvÀndig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lÀrare.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt vÀrde och hur fastighetsbolag i VÀstra Götaland skulle gÄ tillvÀga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket Àr framtaget av bokföringsnÀmnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som Àr principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, dÀrför finns det en osÀkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvÀrde, K3 regelverket krÀver att fastighetsbolagen Àven skall redovisa verkliga vÀrdet i not.För att ta reda pÄ vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes bÄde en intervju- och enkÀtundersökning.

Att undersöka hur elever blir hjÀlpta av bilder för att förstÄ vÄr omvÀrld var utgÄngspunkten i denna undersökning. För att försöka fÄ fram det, valdes bland annat att lÄta eleverna rita egna bilder. Eleverna fick i uppdrag att med hjÀlp av bilder förklara vÀxthuseffekten samt intervjuades ett urval av elever. Bilderna analyserades och de transkriberade intervjuerna stÀlldes i förhÄllande till vad de ritat. En del av elevernas bilder kontrasterar mot deras egna uppfattningar om hur bilder bör ser ut för att pÄ ett bra sÀtt förklara olika ting och hÀndelseförlopp.

Anledningen till att jag valde att skriva om lÀrares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast fÄr höra att skolan Àr en egen institution och att lÀrarna inte vet vad som pÄgÄr utanför denna trygga vÀrld. Folk i allmÀnhet pratar mycket om att eleverna ej fÄr lÀra sig det som krÀvs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lÀrare inte kan ge dem dessa nödvÀndiga kunskaper eftersom de sjÀlva inte vet hur samhÀllet fungerar. Orsaken till att lÀrarna inte vet det Àr enligt mÄnga att de aldrig har haft ett annat arbete Àn som lÀrare. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀrare som har arbetat utanför skolan anvÀnder denna erfarenhet i skolvardagen och i sÄ fall pÄ vilket vis. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lÀrare? Anser de att erfarenheterna frÄn tidigare arbete tillför nÄgot i skolvardagen? Har kollegorna pÄ skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter frÄn andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt.

AbstraktTitel: Är Guldkunderna lönsamma?NivĂ„: C -uppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Patrik Sandberg & Fredrik ÖstmanHandledare: Ann Wetterlind DörnerDatum: 2011 ? MajSyfte: Uppsatsens syfte Ă€r att, pĂ„ uppdrag av LĂ€nsförsĂ€kringar Skaraborg, undersöka om företagets kundbonussystem Ă€r lönsamt för företaget i praktiken.Metod: Uppsatsen bygger i huvudsak pĂ„ en kvantitativ metod dĂ€r data som har behandlats erhĂ„llits frĂ„n uppdragsgivaren i form av ett Excel-dokument. X2- tester har gjorts i statistikprogrammet Minitab för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt undersöka den verkliga effekten av bonussystemets utformning.Resultat & slutsats: UtifrĂ„n de uppgifter och data som har erhĂ„llits visar resultaten pĂ„ att bonussystemet Ă€r lönsamt för företaget Ă€ven i praktiken.Förslag till fortsattforskning: I uppsatsen har hĂ€nsyn tagits till redan givna variabler. Ytterligare variabler skulle kunna vĂ€gas in i analysen för att pĂ„ ett kvantitativt plan öka trovĂ€rdigheten för resonemanget och pĂ„ ett kvalitativt plan öka förstĂ„elsen för kundernas agerande.Uppsatsens bidrag: Resultaten i den hĂ€r uppsatsen har visat att kundbonussystemet Ă€r lönsamt för företaget Ă€ven i praktiken. Ett resonemang har förts om var de största effekterna finns och detta kan eventuellt sedan anvĂ€ndas för att effektivisera verksamheten..