Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.

Arbetet behandlar rumslighet i trÀdgÄrden och utgÄr ifrÄn Norberg-Schulz (2003) essÀ om fenomenet plats. EssÀn beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsÀttet ofta avspeglas i trÀdgÄrdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fÄnga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara mÀnniskans upplevelse av fenomenet. Det Àr sÄ vi ocksÄ gÀrna beskriver trÀdgÄrd, genom att dela med oss av vÄr upplevelse av trÀdgÄrden. Platsens struktur delas upp i rum, som Àr den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktÀr, som Àr den allmÀnna atmosfÀren hos platsen.

Fenomenet motivation och sÀrskolan ur ett inifrÄnperspektiv d.v.s. ur ett elevperspektiv Àr ett tÀmligen outforskat omrÄde. Den hÀr undersökningen försöker belysa vad ungdomar pÄ ett nationellt program pÄ gymnasiesÀrskolan berÀttar om sin skolgÄng, hur de upplever kÀnslan av motivation samt vad de upplevelser som motiverande. Empirin utgörs av 4 kvalitativa intervjuer med elever, dÀr informanterna berÀttat om sina upplevelser av motivation och sÀrskolan. Med hjÀlp av livsvÀrldsfenomenologin och hermeneutiken har resultaten tolkats och analyserats.

De flesta industrier har nÄgon typ av kylsystem som betjÀnar industriella processer och komfortkyla. Funktion och effektivitet pÄ systemen varierar och nÀr kylproblematik uppstÄr pÄ anlÀggningen kan anledningarna vara flera. Kylproblematiken kan bero pÄ bristande kylkapacitet, felaktigt injusterade köldbÀrarflöden eller underdimensionering av distributionssystem samt cirkulationspump.Detta examensarbete har utförts i samarbete med Stora Enso Skoghall och syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera deras kylsystems kapacitet, bÄde sett till producerad kyleffekt och möjligheter till distribution pÄ anlÀggningen. Genom en ökad kÀnnedom av systemets funktion kan optimeringsförslag arbetas fram för att minska risken för kylproblematik och kostsam produktionsbegrÀnsning. DÄ distributionssystemet Àr Àldre och pÄbyggt i etapper finns misstankar om att det Àven finns möjligheter att med modern teknik fÄ systemet att bli mer energieffektivt.

I de flesta yrken anses ergonomi vara en sjÀlvklarhet för att skapaen vÀl anpassad arbetsmiljö och minska riskerna för arbetsskadorhos anstÀllda. Som yrkestatuerare utsetts man stÀndigt av fysiskapÄfrestningar, som onaturliga sittpositioner och tunga ohÀndigamaskiner. Tatueringsmaskinerna de anvÀnder i genomsnitt 4-5 timmarom dagen Àr dÄligt balanserade och vibrerar. Vibrationerna som uppstÄrfortplantar sig ut i hela maskinen och i slutet ut i musklerna pÄ tatueraren.En konsekvens av detta kan vara att man fÄr karpaltunnelsyndrom.I samarbete med Mats JadeskÀr, som bygger egna maskiner undervarumÀrket ?Dize tecniques? och Àr vÀldigt kunnig inom omrÄdet, ska enny tatueringsmaskin tas fram.

Syftet med studien var att fÄ ta del av förskollÀrarens syn pÄ vÀrdegrundsarbetet i förskolan, men Àven att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var Àven att ta reda pÄ vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskollÀraren i arbetet med att visa respekt för barnets/mÀnniskans egenomrÄde. För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att tvÄ av förskollÀrarna arbetade aktivt med att konkretisera vÀrdegrunden. Jag blev Àven medveten om de problem som kan uppstÄ i arbetet med de demokratiska vÀrdena och vikten av att förskolÀrarna fÄr stöd i detta arbete.

Detta Àr ett examenarbete pÄ grundnivÄ, 15 högskolepoÀng. Examensarbetet Àr en energikartlÀggning med rekommenderade energieffektiviseringsÄtgÀrder. EnergikartlÀggningen Àr baserad pÄ ett verkligt objekt vilket Àr en förskola i norra GÀvle. Denna skola förvaltas av Gavlefastigheter.I Sverige gÄr cirka 40 % av energianvÀndningen till bostÀder och service. DÀrför finns det stora mÀngder energi att spara inom denna sektor.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som pÄverkar dem till lÀrande. FrÄgestÀllningarna vi stÀllde oss var: Vilka motivationsformer pÄverkar elevers motivation? Hur pÄverkas elevers motivation av lÀrmiljön, undervisningen samt elevens egen sjÀlvbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÄ vi intervjuade 24 elever i Äldrarna 10-12 Är.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gÄ i skolan, dÄ de sÄg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att fÄ en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Informationsflödet Àr mycket stort inom universitet, högskolor och college runt om i vÀrlden och det Àr svÄrt bÄde internt och externt att förmedla allt till alla enligt Möller och Ström (2007). Simpson och Parrot (2008) pÄpekar att det finns 4000 högre utbildnings institutioner i USA som konkurrerar om bidragsgivarnas pengar och för att lyckas med att samla in pengar behövs ett koordinerat tillvÀgagÄngssÀtt och en koordinerad kommunikation. Syftet med detta arbete Àr att fÄ förstÄelse för hur ett college arbetar för att integrera och koordinera deras totala kommunikation sÄ att en enhetlig bild av varumÀrket skapas. För att ta reda detta har jag valt att göra en fallstudie dÀr jag kan fÄ förstÄelse för komplicerade företeelser och samtidigt bibehÄlla helheten och det djuptÀnkta i verkliga hÀndelser. Anledningen till att jag enbart valt ett college att undersöka Àr pÄ grund av att jag vill fÄ en djupare förstÄelse för hur komplicerade verkliga hÀndelser gÄr till och samtidigt ha möjligheten att intervjua sÄ mÄnga mÀnniskor inom ett och samma college sÄ att jag kan fÄ en heltÀckande bild.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin Ärsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning Àr att den framtida ekonomiska nyttan Àr svÄr att mÀta pÄ ett tillförlitligt sÀtt, detta kan skapa svÄrigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och stÀllning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fÄtt svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgÄngs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade dÀrefter egna tabeller och diagram som skulle vara lÀttöverskÄdliga för lÀsaren. Av de resultat vi funnit kan vi bÄde se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgÄngar Àven som dom Àr otydliga med hur det gÄtt tillvÀga nÀr hur de bedömt förmÄgan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sÀnka sina utslÀpp av nÀringsÀmnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfÀllen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmÄl planeras dÀrför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. TvÄ helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. TvÄ alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.

I den hÀr rapporten sÄ visas hur realtidsrendering av fÄgelfjÀder kan implementaras. Ett lindenmayersystem (L-system) anvÀnds för att skapa geometri med hjÀlp av ett fÄtal bézierkurvor. Naturliga variationer hos fjÀdrar modelleras genom att introducera externa krafter som ackumuleras slumpmÀssigt nÀr L-systemet genererar geometrin. Bidirectional texture functions (BTF) anvÀnds för fÀrgsÀttning och effektiv modellering av fjÀderns finstruktur. BTF Àr en sexdimensionell struktur som kan representera verkliga material genom att innehÄlla, förutom de tvÄ vanliga texturkoordinaterna, koordinater för betraktnings- och belysningsvinklar.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att visa vilka vÀrderingsmetoder fastighetsbranschen anvÀnder idag för att faststÀlla marknadsvÀrdet för förvaltningsfastigheter och visa hur vÀl dessa stÀmmer överens med vÀrderingsmetoderna i RR 24/IAS 40. Vidare har vi analyserat hur dessa vÀrderingsmetoder förhÄller sig till redovisningens krav pÄ tillförlitlighet och relevans. MetodmÀssigt bygger vÄrt arbete pÄ framförallt studier av vÀrderingsteorier inom redovisning, normer angÄende vÀrderingsregler för förvaltningsfastigheter samt teorier om redovisningens kvalitativa egenskaper. Dessutom har vi tagit del av tre noterade fastighetsbolags Ärsredovisningar och intervjuat tvÄ experter pÄ omrÄdet. VÄr slutsats Àr att de vÀrderingsmetoder som fastighetsbranschen anvÀnder idag stÀmmer vÀl överens med de metoder som finns angivna i RR 24/IAS 40.