Sökresultat:
530 Uppsatser om Rättfärdigande grunder - Sida 5 av 36
UtvÀrdering av digital fotografering som kostregistreringsmetod vid kartlÀggning av protein- och energiintag : En pilotstudie pÄ geriatriska patienter
Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning Àr att juridiska personer Àr obegrÀnsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begrÀnsa inkomstskattskyldigheten och för detta krÀvs att man lever upp till vissa förutbestÀmda kriterier som innebÀr att man genomför verksamhet av allmÀnnyttig karaktÀr.De skattesubjekt som i första hand kommer ifrÄga för skattebefrielse Àr stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrÄn lite olika grunder och vid sidan om de generella bestÀmmelserna som gÀller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmÀnnyttig verksamhet kan skattebefrielse ocksÄ beviljas med tillÀmpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen.
Ursprungslandsprincipen i tjÀnstedirektivet
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
Reformeringen av Försvarsmakten - pÄ vilka grunder? : En fallstudie av Sveriges försvars- och sÀkerhetspolitiska utveckling under Ären 1999 - 2009
Undersökningen Àr en fallstudie av de uttalade motiven för reformeringen av den svenska Försvarsmakten under Ären 1999-2009, med nedslag i tre försvarspropositioner.Syftet med denna undersökning har varit att analysera de svenska regeringarnas argumentation för den försvarsreform som successivt genomförts under 2000-talet.Detta har studerats med fokus pÄ en förÀndrad hotbild och förÀndrad instÀllning till multilateralt försvarssamarbete genom tvÄ olika teorier, det vidgade sÀkerhetsbegreppet och Pooling and Sharing.Resultatet visar att influenserna av teorierna har ökat, vilket kan förklara delar av reformeringen av försvarspolitiken..
Redovisning vs. Beskattning : En utredning kring hur en total implementering av IFRS/IAS kan komma att pÄverka redovisningen i svenska noterade bolag, med avseende pÄ kopplingen mellan redovisning och beskattning.
Sedan Ă„r 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillĂ€mpas vid bokslut pĂ„ koncernnivĂ„ i Sverige. DĂ„ det Ă€r den juridiska personen, och inte koncernen, som Ă€r skatteobjektet inom den svenska beskattningsrĂ€tten innebar övergĂ„ngen att noterade, juridiska personer ska tillĂ€mpa IFRS/IAS Ă€ven i det enskilda bolagets redovisning. Detta stĂ€llde, och stĂ€ller fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns hĂ€r i Sverige.Sambandet innebĂ€r att redovisningen styr berĂ€kningen av det skattemĂ€ssiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde kan endast sambanÂdet mellan redovisning och beskattning bestĂ„ om marknadsvĂ€rde, verkligt vĂ€rde, accepteras som grund för beskattning.TvĂ„ ekonomiskt relaterade problem framtrĂ€der tydligt nĂ€r sambandet stĂ€lls mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att vĂ€rderas pĂ„ mer osĂ€kra grunder, till följd av de mĂ„nga vĂ€rderingsmetoderna som Ă€r baserade pĂ„ bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning pĂ„ utdelning.Syftet med uppsatsen Ă€r att jĂ€mföra de principiella utgĂ„ngspunkterna i de tvĂ„ aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Ă
rsredovisningslagen (Ă
RL), samt studera och förklara eventuella implementeÂringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS.
MeritvÀrdering vid tjÀnstetillsÀttning : otillrÀckliga meriter eller diskriminering
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
Skattefrihet vid drivande av fristÄende skola i ideell föreningsform
Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning Àr att juridiska personer Àr obegrÀnsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begrÀnsa inkomstskattskyldigheten och för detta krÀvs att man lever upp till vissa förutbestÀmda kriterier som innebÀr att man genomför verksamhet av allmÀnnyttig karaktÀr.De skattesubjekt som i första hand kommer ifrÄga för skattebefrielse Àr stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrÄn lite olika grunder och vid sidan om de generella bestÀmmelserna som gÀller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmÀnnyttig verksamhet kan skattebefrielse ocksÄ beviljas med tillÀmpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen.
Sjukhussammanslagningar - VĂ€rdens problem
Den svenska sjukvÄrden Àr i stÀdig förÀndring. För att möta de ekonomiska och tekniska krav som stÀlls pÄ verksamheten har sammanslagningar och storsjukhus blivit en vanlig företeelse. NÄgot som har resulterat i en debatt angÄende huruvida detta Àr en lÀmplig organisering av sjukvÄrd. I vÄr undersökning analyserar vi denna debatt och dess aktörer genom att belysa tvÄ genomförda sammanslagningar samt den debatt som förts kring en eventuell omstrukturering av sjukvÄrden inom Region SkÄne. Med hjÀlp av en argumentationsanalys undersöker vi de vÀrdemÀssiga grunder pÄ vilka argumenten Àr baserade.
Vilka faktorer bör undersökas vid beslut om projektnedlÀggning? : En fallstudie av Scanias utvecklingsprojekt
Forsknings- och utvecklingsprojekts syfte Àr att tillföra nÄgot till företaget vare sig det Àr ny teknik, en produkt eller tjÀnst. NÀr ett projekt riskerar att inte resultera i uppsatta mÄl bör en utvÀrdering av projektet ligga till grund för beslut om fortsatt arbete eller nedlÀggning. Syftet med, i rapporten beskrivet arbete, var att belysa de faktorer som bör beaktas inför ett beslut om eventuell nedlÀggning av ett projekt. För att undersöka frÄgestÀllningen har en litteraturstudie samt en intervju genomförts med inköpsansvarige Roberth Harju angÄende Scanias forsknings- och utvecklingsprojekt. Litteraturstudien har genomförts med avsikt att undersöka vilka faktorer som bör utvÀrderas i samband med en projektnedlÀggning.
Intelligenser i matematiken : en studie om grunder till variation av undervisningen
Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklÀrare stÀllde sig till Gardners intelligenskategorier som inlÀrningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrÄn elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den frÀmsta informationskÀllan för att besvara mina tre frÄgestÀllningar. Slutsatsen blev att elever Àr olika och mÄste fÄ vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrÄgade lÀrarna. Intelligensteorier Àr inget som majoriteten intresserar sig för i nÄgon större utstrÀckning, utan de litar till sin erfarenhet och anvÀnder snarare sina egna beprövade teorier nÀr de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmÄgans plats i matematikundervisningen, nÄgot som vÀcker tankar kring den egentliga kunskapen om Àmnet. .
BestÀllningsklient i surfplattor för restauranger
De flesta har vi nog varit pÄ en fullservicerestaurang, en sÄdan som har serveringspersonal som kommer med menyer nÀr man anlÀnder, som tar bestÀllningen vid borden, som serverar mat och dryck, som kommer med notan vid betalning. I sÄdana restauranger mÄste serveringspersonalen traditionellt sett springa mÄnga vÀndor mellan gÀster, kök, bar och kassaterminal.Under projektet har en lösning utvecklats som gör det möjligt för serveringspersonalen att ta gÀsternas bestÀllningar redan vid borden och dÀrmed spara ett par vÀndor till kassan. Lösningen bestÄr av maskinvara i form av en surfplatta och ett program som fungerar som kassaklient. Programmet förmedlar automatiskt bestÀllningarna till kassasystemet via en trÄdlös nÀtverksförbindelse. AnvÀndargrÀnssnittet har anpassats sÀrskilt för att anvÀndas med pekskÀrm.Denna uppsats beskriver pÄ vilka grunder valet av maskinvara gjordes och hur utvecklingen av programmet gick till..
LikvÀrdiga betyg i matematik : UtvÀrdering av mÀtmetod
Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan anvÀndas för att bedöma hur likvÀrdigt betyg sÀtts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvÀrdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning dÀr diagnosen jÀmförs med nationella prov skulle ge ett sÀkrare svar angÄende diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmÄga att förutsÀga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare Àn sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielÀrarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sÀtter betyg pÄ olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förÀndras över sommarlovet..
SvÄrigheter kring bedömning och betygsÀttning: nÄgra lÀrares
Äsikter om betyg och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om det finns svÄrigheter kring hur lÀrare bedömer och betygsÀtter inom Àmnet idrott och hÀlsa Är 9 för betyget godkÀnt. De delfrÄgor vi söker besvara Àr: Vilka kriterier anvÀnder sig lÀrarna av i sin bedömning? Hur medvetna Àr lÀrarna i sin bedömning? Vad bedömer lÀrarna och pÄ vilka grunder? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom intervjuer som transkriberas och tolkats genom den hermeneutiska modellen. Resultatet i denna undersökning visar att de rÄder brister i lÀrarnas utbildning och fortbildning, att de till viss del lever kvar i det relativa betygssystemet. Det framkom att nÀrvaro och prestation Àr viktigt för bedömning, Àven observation anvÀnds som bedömningsunderlag..
Soldaten i fokus : En studie om soldatens motivationsfaktorer och hur dessa belyses i delar av Försvarsmaktens ledarskapsutbildning
TÀnk dig att du plockar upp en tidning pÄ vÀgen hem, tidningen har slÄende rubriker vilka tilltalar dig och du vÀljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln.Det som den hÀr i studien uppmÀrksammar Àr att konjunkturer spelar roll, och synen pÄ konjunkturernas inverkan pÄ samhÀllet och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det Àr en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lÄgkonjunktur.LÄgkonjunkturen för med sig en samhÀllsförÀndring som uppmÀrksammas av media och genom att belysa denna samhÀllsförÀndring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgÄngspunkter om risksamhÀllet och om samhÀllet som socialt konstruerat vilka lyfter fram förestÀllningarna kring lÄgkonjunkturen i relation till samhÀllets utveckling..
Outsourcing ? pÄ vilka grunder? En fallstudie av underlagen vid outsourcingbeslut
Titel: Outsourcing ? pÄ vilka grunder, en fallstudie av underlagen vid outsourcingbeslut Författare: Carina Asplund Handledare: Eva Wittbom Sektion: Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap, Blekinge Tekniska högskola Course: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng Bakgrund och problemdiskussion: Ett outsourcingbeslut kan fattas pÄ mÄnga olika grunder och de vanligast förekommande motivatorerna i privat nÀringsliv Àr strategiska motivatorer som att renodla verksamheten och fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet eller kostnadsbesparande motivatorer. MÄnga företag lÀgger ut delar av sin verksamhet utan nÄgon grundligare förstudie, pÄ grund av högre chefers personliga erfarenheter, familjeband, kÀnslor eller lyckosamma anekdoter om andra företags framgÄngsrika outsourcingprojekt. Beslut som grundas pÄ trender eller kÀnsla kan ha en direkt negativ pÄverkan pÄ det lÄngsiktiga resultatet av outsourcingaktiviteten pÄ grund av bristande analys och förberedelse. För att kunna fatta lÄngsiktigt hÄllbara beslut Àr det viktigt att ta sig tid att utföra en grundlig förstudie för att kunna förutse vilka kostnader, utmaningar, möjligheter och aktiviteter outsourcingprojektet för med sig.
StÄ stilla, gÄ bakÄt eller framÄt : En analys av lÀrares utvecklingsdiskurs hos elever
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka den rÄdande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lÀrare pÄ en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet anvÀnds. Tillika ville vi ta reda pÄ vilka grunder elevers utveckling mÀts och bedöms. Den forskningsmetod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs dÀr begreppet anvÀnds ?automatiskt? och i förlÀngningen med positiva förtecken.