Sök:

Sökresultat:

1467 Uppsatser om Rätten till staden - Sida 59 av 98

Urban Symbios - stadsbyggnadsstrategi för King i Helsingborg

Examensarbetet behandlar det s.k. KingomrÄdet i södra Helsingborg. PlanomrÄdet benÀmns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstÄnd till innerstaden pÄ ca i kilometer. OmrÄdet bestÄr idag frÀmst av bangÄrd och verksamheter av olika karaktÀr. Under en kommande 20-Ärsperiod kan stora förÀndringar förvÀntas ske i dessa delar av staden och det Àr i denna utveckling som arbetet tagit sin utgÄngspunkt.

Livsmedelsentusiasterna : en studie av fem gÄrdsföretag inom livsmedel

Denna kandidatuppsats pÄ 15 högskolepoÀng Àr skriven inom Àmnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen diskuterar vad olika livsmedelsföretagare pÄ landsbygden anser om att vara just detta. I uppsatsen vÀgs för- och nackdelar med etableringar pÄ landsbygden och det tas Àven upp vilka formella förÀndringar som skulle underlÀtta för dem som bedriver verksamheter utanför staden. UtifrÄn marknadsförings-teorier och rationalitets-teorier diskuterar jag material som jag samlat in genom intervjuer och observation hos olika verksamhetsÀgare som antingen har gÄrdsbutik, lantcafé eller restaurang. Jag diskuterar hur samarbeten och marknadsföring fungerar i företagen och jag tar Àven upp företagarnas syn pÄ landskapsidyllen. Uppsatsen bygger pÄ vad fem olika verksamhetsÀgare anser om dessa frÄgor och inga konsumenter eller myndigheter har kontaktats i denna fÀltstudie. VerksamhetsÀgarna var eniga om att deras företag bidrog till att de som inte Àr bosatta pÄ landsbygden kommer ut i naturen. De öppnar upp för de mÀnniskor som inte Àr bekanta med bygden att hitta en sysselsÀttning sÄ som att fika eller handla i gÄrdsbutiker.

Planeringens möjligheter - hur tÀnker planerare i Göteborg om möjligheterna att pÄverka segregationen i staden genom fysisk planering?

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

PĂ„ promenad genom Prag med pennan som verktyg - en landskapsarkitekts bilddagbok

Denna uppsats Ă€r en sammanstĂ€llning i dagboksform som berĂ€ttar om hur jag lĂ€r kĂ€nna Prag med hjĂ€lp av teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet Ă€r ett skapande arbete, men det syftar hĂ€r inte till att formge och skapa nya platser, istĂ€llet blir det ett sĂ€tt att nĂ€rma sig staden och aktivt betrakta den. Dagboken Ă€r det som hĂ„ller samman arbetet och beskriver kronologiskt, i bĂ„de ord bild, den utveckling som sker under arbetets gĂ„ng. Teoretiska referenser, och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken för att ge en djupare förstĂ„else av processen och de frĂ„gor som dyker upp under arbetets gĂ„ng. Den första delen Ă€gnas Ă„t att hitta och orientera sig i en okĂ€nd stad. Jag promenerar, men istĂ€llet för att ta hjĂ€lp av befintliga kartor försöker jag skapa min egen genom att efter varje promenad rita smĂ„ minneskartor. Även om minnet Ă€r diffust stĂ€mmer dessa smĂ„ minneskartor trots allt relativt vĂ€l överens med verkligheten, Ă€ven om vinklar och avstĂ„nd inte alltid Ă€r korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov av att orientera mig och skapa sammanhang, men snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska bra.

Elevers hÀlsosituation och reflektioner kring hÀlsa : En studie som belyser elevernas fysiska levnadsvanor

SammanfattningSyftet med undersökningen var att kartlÀgga elevernas fysiska levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet och sömn) Àven fÄ svar pÄ varifrÄn de har fÄtt sina kunskaper om hÀlsa. Undersökningen Àgde rum i en mellanstor stad i Sverige. I studien deltog tvÄ skolor med tvÄ klasser vardera i Ärskurs fem, det var totalt 100 deltagare som genomförde en enkÀt. Tre deltagare genomförde en intervju. Jag valde att anvÀnda mig av enkÀt som metod och genomförde den i tvÄ olika skolor.

Biologisk mÄngfald i staden och dess nÀrhet : möjligheter att som landskapsarkitekt frÀmja biologisk mÄngfald

In a time of increasing urbanization the human tenure effects on the land has lead to a decrease and fragmentation of areas that are valuable to urban wildlife. These actions have had a detrimental effect on the species and habitats that exist in cities and towns.This paper investigates, through the study of relevant literature and the undertaking of interviews and field visits, the role that biodiversity plays in our society. The current attitude towards urban biodiversity and the responsibility for its promotion within the landscape architect profession has been explored.This paper includes three English case studies and a design proposal investigating how one can work to promote biodiversity on a smaller scale.This paper concludes that urban biodiversity is multi-functional ? being of ecological, social and cultural significance. The landscape architecture profession must be aware of the need to combine a variety of different factors such as economical, social and environmental aspects.

HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm

Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.

Det pedagogiska rummets betydelse

Detta examensarbete handlar om vad sex pedagoger har för syn pÄ och tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns lek i förskolan. Tre av pedagogerna arbetar pÄ tvÄ olika "traditionella" förskolor. TvÄ av förskolorna finns i en storstad, men Àr belÀgna i olika delar av staden och en förskola Àr belÀgen i ett mindre samhÀlle. Syftet med arbetet Àr att fÄnga pedagogernas tal om utformningen av den fysiska miljön pÄ deras förskola/avdelning. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt i frÄn under arbetets gÄng Àr följande: Hur utformar pedagogerna den fysiska miljön? Vad Àr de styrande faktorerna i utformningen av den fysiska miljön pÄ förskoleavdelningarna? Metoden som vi har anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har varit sÄ kallade kvalitativa intervjuer.

Bostadsplanering i centrala Monterrey, Mexico

VÄr planet har sedan lÀnge varit överbefolkad och fÄtt utstÄ mÀnniskors stÀndigabehov av att exploatera nya omrÄden. Vi blir hela tiden fler och stora stÀder behöverstÀndigt nya lösningar för bostÀder och trafik. Men hur ska man kunna planera ettomrÄde och ta hÀnsyn till naturen och dess naturliga former, för att skapa ett omrÄdedÀr bostÀder, trafik och natur samspelar?I denna rapport kan man följa hur ett arbete fortskridit med att planera ett omrÄde i Monterrey, Mexico. OmrÄdet kommer att planeras sÄ att det kan bidra till enförbÀttrad bostadssituation i staden eftersom bristen pÄ bostÀder Àr stor.

Utveckling av fastigheten Hydro : Framtagning av förslagshandlingar

Sölvesborg Àr en stad under expansion, dit lockas folk av en lantlig idyll nÀra havet. Sölvesborgs kommun har som mÄl att öka invÄnarantalet frÄn 16 000 till 20 000 fram till Är 2020. Kommunen Àger fastigheten Hydro vilken Àr centralt belÀgen i Sölvesborg i anslutning till tÄgstationen. Idag anvÀnds fastigheten Hydro till en parkeringsyta och kommunen vill att fastigheten ska planeras om för att bli en ny central knytpunkt i Sölvesborg som binder ihop tÄgstationen och förlÀnger centrumstrÄket. Detta examensarbete leder till fÀrdiga förslagshandlingar för fastigheten.

Koncept i planering -definierade kvaliteter

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig pÄ idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, pÄverkar hur det offentliga rummet anvÀnds och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag ocksÄ pÄ hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens nÀrhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men ocksÄ om att definiera vilka kvaliteter som Àr önskvÀrt, samt vad dessa begrepp egentligen stÄr för. Examensarbetet ger ingen heltÀckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte Àr att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel pÄ hur detta kan appliceras pÄ en specifik plats.

Dubai - ett framgÄngsrecept eller dÄrskap?

Det hÀr examensarbetet Àr en fallstudie som beskriverstadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.Examensarbetet syftar till att svara pÄ frÄgornaHur har Dubai stad utvecklats frÄn och med oljansupptÀckt fram till idag? och Hur ser den övergripandeplaneringen ut för Dubais framtida stadsutveckling?METOD;VÄr fallstudie Àr en sammanvÀvd redogörelse av enlitteraturstudie och egna upplevelser frÄn en studieresai Förenade arabemiraten.Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den förstadelen var syftet att fÄ grundlÀggande fakta och vi lÀstebland annat guideböcker och sÄg dokumentÀrer omDubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi pÄvad som fanns vetenskapligt publicerat om Dubaisstadsutveckling fram till idag. I den tredje delen söktevi information om Dubais framtida stadsutveckling,frÀmst dokument framtagna av Dubais myndigheter.I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar.

Att finna sig sjÀlv i Skattungbyn : en studie om alternativa sociala system i Skattungbyn

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga mÀnniskors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med Ätta personer som bott i byn under en lÀngre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gÄtt Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hÄllbar livsföring som hÄlls dÀr. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus pÄ begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstÄ de drivkrafter som ligger bakom valet att bosÀtta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna vÀsterlÀndska samhÀllet bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som Àr viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga mÀnniskors liv och slutligen vad det Àr som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosÀtta sig dÀr.

Urban Building vid Hornsbruksgatan : TvÄ Sidor av Hornsbruksgatan

Platsen för projektet Àr bergskanten mellan Hornsbruksgatan och Högalidsparken pÄ Södermalm i Stockholm. Platsen prÀglas av en stark tvÄsidighet, mellan gata och park, som jag valt att ta fasta pÄ i mitt projekt Àven i programmet. MÄnga vill bo i Stockholms innerstad men fÄ Àr priviligerade att faktiskt kunna göra det och dÀrför har det varit viktigt för mig att bygga effektiva bostÀder dÀr bostadsytan kan anvÀndas effektivt för att fler ska fÄ plats att bo i staden. Jag har ritat fyra hus dÀr studenter och familjer med förÀnderliga behov av bostadsyta kan leva i symbios. Detta tack vare sina olikheter med olika krav och önskningar pÄ bostaden.

"Problembarn kommer aldrig att bli omoderna" : En intervjustidie om lÀrares kunskap kring barn i behov av stöd

SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser pÄ specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, dÀr jag var pÄ en skola i staden Nakuru. DÀr genomförde jag intervjuer med lÀrare samt samlade pÄ mig material. Syftet med studien Àr att se hur man i Kenya bemöter elever i behov av stöd i undervisningen samt hur synen pÄ barn i behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lÀrare som undervisade i olika Ärskurser.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->