BAKGRUND: I världen råder oroligheter, människor tvingas fly från sina hemland och under år 2007 var det 67 miljoner människor som flytt sitt land. Att tvingas fly från sitt hemland kan vara en tillräcklig orsak till att utveckla psykisk ohälsa. Dessa människor behöver stöd från hälso- och sjukvården. Omvårdnadsteoretikern Leininger beskriver transkulturell omvårdnad som att med respekt för varje individs kultur anpassa omvårdnaden. SYFTE: Att belysa stödfaktorer av betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa.

Vi har undersökt studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete och huruvida de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv dvs. gör saker på sin betalda arbetstid som de inte är tillsagda att göra och/eller sånt som inte ingår i deras arbetsuppgifter. Om så är fallet har vi undersökt hur de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv och vad anledningen till att de gör det är. Tidsbaserat arbete innebär att man måste vara på sin arbetsplats under vissa givna tider.Att göra andra saker än det man är tillsagd att göra på sin betalda arbetstid kan ses som ett slags motstånd, dvs. handlingar som kan vara öppna eller dolda.

Syftet med denna undersökning var dels att undersöka kopplingar mellan olika kunskaper och handlingar som kan kopplas till utnyttjandet av jordens ekologiska kapacitet. Dels att undersöka om det fanns ett naturvetenskapligt ämnesfokus då det gäller undervisning för hållbar utveckling. Målgruppen var verksamma gymnasielärare inom ämneskategorierna naturorienterade ämnen, samhällsorienterade ämnen och språk.I undersökningen användes enkäter med flervals frågor rörande matvanor, boende och transporter dessa utgjorde underlag till ett ekologiskt fotavtryck. I enkäten undersöktes också var läraren upplevde att undervisning för hållbar utveckling hade sitt fokus på skolan. Resultaten pekar mot att det fanns ett tydligt fokus på naturvetenskapliga ämnen då det gäller undervisning för hållbar utveckling på de två skolorna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats utifrån chefers perspektiv och att ta reda på vad de gör för att skapa en framgångsrik arbetsplatskultur. Med en attraktiv arbetsplats avses en arbetsplats där medarbetare vill arbeta, stanna kvar och engagera sig. För att få svar på frågeställningarna, uppfylla syftet och gå på djupet genomförs en kvalitativ studie där tre chefer på olika arbetsplatser som enligt medarbetarna anses som attraktiva intervjuas. Resultatet visar vad cheferna anser vara betydelsefulla faktorer och fyra teman presenteras - värdegrund, ledarskap, utvecklingsmöjligheter samt arbetsmiljö och hälsa. Dessa villkor behöver vara uppfyllda för att medarbetare ska uppfatta sin arbetsplats som tilltalande och för att få igång utvecklande och lärande processer inom organisationen som leder till attraktivare arbetsplatser med trivsel och en väl förankrad kultur.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur metoden Aggression Replacement Training (ART) används i arbetet med ungdomar. I ART tränas den unge i att förändra sitt aggressiva beteende och sina värderingar och ersätta dessa med positiva tankar och handlingar. Metoden är multimodal vilket innebär att den kombinerar olika delar i en och samma metod för att genom strukturerade övningar komma fram till bäst resultat. I vår undersökning har vi gjort fem kvalitativa intervjuer som vi sedan har jämfört med varandra och tidigare forskning. Vi fann att killar var överrepresenterade på ART träningen, att killar tenderar vara mer aggressiva och utåtagerande än tjejer.

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.

I den här uppsatsen har vi undersökt och behandlat låneförbudet som återfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant är att en ny ABL träder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgått från lagstiftningen och sedan följt upp med rättspraxis och doktrin.Under arbetets gång upptäckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rätt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgå låneförbudet med tämligen enkla metoder.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

This thesis, titled ?Change, choice and conditions?, is written by Lina Skantze and Bianca Zandén. The study explores the process in which individuals? attempt to end their criminal career, focusing on the interplay between path of life, choices, and conditions. The method is qualitative, and the empirical material consists of interviews with four young adults that all have experience of criminality.

Studiens syfte är att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans värld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningar är: Hur beskriver och motiverar några pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien är kvalitativa intervjuer där pedagoger från såväl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn på det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det är av yttersta vikt att utgångspunkt hela tiden ska tas utifrån barnet.

Trafikledare arbetar dygnet runt, året runt för att planera tågtrafiken i Sverige.  De ser till att tågen förs fram säkert på ett riskfritt sätt men även att det är säkert för de som arbetar längs spåren (Roth m.fl., 1999; Trafikledare, 2012). Det är ett komplext arbete med höga krav på trafikledarna. Denna studie undersöker vilka yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarna, på driftledningscentralen i Hallsberg, främst i störda lägen. Studien har sin grund i teoriramverket resilience, där man undersöker hur operatörer arbetar under normala förhållanden i säkerhetskritiska system.

Syftet med denna studie är att belysa attityder som finns hos lärare i svenska för invandrare (SFI) och svenska som andraspråk (SVA) till integreringen av värdegrundsuppdraget i vuxenutbildningen och i det sammanhanget även uppmärksamma deras berättelser om yrkesetiska konflikter som de upplevt i värdegrundsarbetet. Studien söker att svara på följande frågeställningar: Hur definierar SFI- och SVA-lärarna vuxenutbildningens värdegrund? Hur förhåller sig lärarna till integreringen av värdegrundsfrågor i undervisningen? På vilket sätt integrerar SFI- och SVA-lärarna värdegrundensmålen i sin dagliga verksamhet? Vilka svårigheter möter lärarna och vilka yrkesetiska konflikter uppstår i deras arbete med värdegrundsfrågor? och Vad styrs lärarna av när de löser yrkesetiska konflikter som uppstår i värdegrundsarbetet? Metoden som används i undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med totalt sex SFI- och SVA-lärare. Intervjuerna kompletteras med en enkätundersökning som genomförts med samma lärare.Studiens resultat diskuteras utifrån en teori om sociala attityder och dess antagande att individers kunskaper om, och positiva känslor till, en social företeelse kommer att manifesteras i deras handlingar. Resultatanalysen visar att SFI- och SVA-lärarna förknippar skolans värdegrund med demokrati, jämställdhet mellan kvinnor och män, alla människors lika värde och trygg inlärningsmiljö och har ett positivt förhållningssätt till värdegrundsarbetet, som de medvetet integrerar i språkundervisningen..

När ett barn drabbas av cancer berör det både barnet och föräldrarna. Föräldrarnamåste hantera sina egna känslor och funderingar och samtidigt finnas där för detdrabbade barnet. Känslorna kan vara överväldigande och kommer att påverka bådebarnets men framförallt föräldrarnas vardagsliv. Syftet var därför att belysa föräldrarscopingstrategier när deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisklitteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar.

All nyanställning av militär personal sker på absolut lägsta nivå, d.v.s. genom rekrytering ur innevarande ellertidigare värnpliktsomgångar. Vad innebär detta faktum för ytstridssystemet, ett system i snabb teknikutveckling ochdärmed med ett kraftigt reducerat behov av värnpliktig personal? Uppsatsens huvudsyfte är att identifiera ochanalysera de konsekvenser detta minskade värnpliktsunderlag har på ytstridssystemets utveckling och fortlevnad.För att undersöka denna problematik på bästa sätt bygger uppsatsen på en tredelad empiri. Inledningsvis görs engenomgång av befintlig statistik rörande värnpliktsvolymer samt ansökningar och antagningar tillYrkesofficersprogrammet.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.