Bakgrund och problem: Vad den samtida konsten är kan vara svårt att definiera. En definition är att konsten är vad konstvärlden säger är konst. Det finns ett antal idéer om vad konst skall vara, samt kulturpolitiska mål som syftar till att sprida kulturen till allmänheten. Konstnären Lars Vilks menar att det finns en idé inom konstvärlden att det finns en avgörande extern faktor som påverkar konstvärlden. Han menar även att det finns en syn som ser konsten som en institution.

Studenter har ofta som ma?l att fa? ett arbete efter avslutade studier och med ho?g konkurrens pa? arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varuma?rkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hja?lpmedel fo?r att fa? ett arbete. Men hur ma?nga utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte a?r att belysa denna kombination. Fra?gesta?llningen handlar om hur studenter inom olika yrkesomra?den upplever och hanterar presentationen av sig sja?lva i sociala medier.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Internet användes när personuppgiftslagen skrevs och hur dagens teknik möjliggjort spridning av allmänna handlingar på Internet. Vi har även undersökt när behandling av personuppgifter är förbjudet och de undantag som finns i lagen som särskilt har kunnat innebära en integritetskränkning för den enskilde. Personuppgiftslagen antogs under samma period som Internet hade en explosionsartad utveckling. Detta medförde en svårighet för lagstiftaren att förutse på vilket sätt information i framtiden skulle kunna komma att behandlas. Personuppgiftslagen förbjuder all behandling av personuppgifter men är subsidiär och innehåller ett flertal undantag som har gjort det svårt att angripa kränkande behandling av personuppgifter som spridits på Internet.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka kunskaper rektorer, klasslärare och specialpedagoger har om stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi vill även undersöka om det förekommer skillnader i kunskap mellan de olika yrkesgrupperna. Utifrån intervjuer har vi fått insikt i vad yrkesgrupperna känner till angående hjälpmedel, anpassningar och styrdokumentens innehåll vid stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. En av slutsatserna vi har dragit är att kunskapen skiljer sig mellan yrkesgrupperna. Rektorn är den som har mest kunskap om handlingsplan och andra teoretiska handlingar medan specialpedagoger och klasslärare har en mer omfattande kunskap om den dagliga verksamheten och dess problematik.

Människors transportvanor skapar idag tillsammans med andra faktorer ohållbara transportsystem. Jordens befolkning använder färdmedel som förbrukar icke förnybar energi i allt större utsträckning, vilket skapar transportsystem som inte är hållbara. Dessa faktorer medför en stor miljöpåverkan på vår jord och om vi fortsätter på samma sätt som de senaste 60 åren belastas jordens kretslopp allt mer, för att slutligen upphöra att fungera.Infrastrukturen idag motsvarar de behov och krav människor har på sin transportmiljö och dessa vanor bygger till stor del på vår historiska tradition av transport. Denna historiska tradition motsvarar inte ett långsiktigt tänkande. De beteenden och levnadsvanor vi har idag påverkar kommande generationers livsmiljö, vilken kommer att äventyras om vi fortsätter på samma sätt.

Världen blir allt mindre och fler människors levnadsstandard runt om i välden blir allt mer påtaglig.Samtidigt lever vi i västvärlden i ett samhälle som strävar efter att bli individualistiskt. Vi i väst haraldrig tidigare varit så medvetna, kritiska och utbildade som nu, vilket även borde betyda en ökadsympati för våra medmänniskor. Men forskare säger annat. Våra handlingar bygger allt mer på vadsom kommer att se bra ut i våra CV.Detta projekt försöker gestalta människans behov av medmänniskor och hennes behov av attkänna sig behövd.Projektet producerade en artefakt i form av en golvlampa som ska förmedla projektets budskap.Projektet skiljer sig något från en konventionell designprocess då budskapet och berättelsen ärbeställaren. Processen bygger på ett förhållningssätt som har kommit att kallas konceptdesign..

Att polisen i sitt arbete aktivt ska ha rätt att provocera personer att begå brott har länge varit en infekterad fråga. Eftersom en polis har möjligheten att beivra andras handlingar, blir också frågan om polisens möjlighet att själv få provocera andra till att begå brott intressant. Detta arbete behandlar primärt om vilken ställning brottsprovokation har i Sverige idag. Arbetet har som utgångspunkt två perspektiv. Dels den provocerandes, där framförallt tillåtligheten av brottsprovokation i stort berörs. Dels i situationen för den som blivit utsatt för en provokation.

I den här studien har vi undersökt hur vårdnadshavarnas och pedagogernas bemötande gentemot barnen påverkar deras identitet, samt om förskolans miljö har en inverkan på dem. I läroplanen för förskolan är jämställdhet ett skrivet mål som skall genomsyra verksamheten. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden där vi genom observationer, frågeformulär och intervjuer har fått fram ett underlag till vår studie. Resultatet visar generellt att pedagogernas och vårdnadshavarnas förhållningssätt och handlingar påverkar barnens möjligheter och hur de ser på sig själva som pojke eller flicka. Även förskolans miljö har en inverkan på barns val av aktiviteter.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av eventuella rasistiska attityder hos skolpersonal och i skolorganisationen då inte mycket tidigare forskning utförts på detta område. Som metod för att undersöka detta utfördes intervjuer med fem olika lärare som definierar sig som normkritiska och har kunskap om rasism. Intervjuerna fokuserades på dessa lärares upplevelser av kollegors och skolorganisations attityder och handlingar som kan förstås som olika former av rasism. Dessa svar delades in i olika teman och analyserades sedan utifrån teorier och forskning, som bland annat postkolonialism, intersektionalitet och kulturrasism. Studien visar att både lärare och skolorganisation utövar rasism på olika sätt.

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstår då kommuneranvänder sig av det sociala nätverket Facebook. Arbetet är riktat ur ettkommunalrättsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnärvarande finns på ämnet. Arbetet ställer Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundläggande rättsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ämnesområdet genom en fallstudie av Luleåkommun, som använder Facebook för att kommunicera med allmänheten. Slutsatsersom dras i arbetet är bl.a.

Vår rapport bygger på några invandrarungdomars syn på kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i åldern 18-23, om deras erfarenheter. Vår förförståelse var att invandrarungdomar som lever i segregerade områden oftare ses som kriminella än svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stämplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dålig anknytning till föräldrar och andra vuxna är faktorer som kan leda till att invandrarungdomar begår kriminella handlingar. I vår slutdiskussion uppmärksammar vi kopplingen som ungdomarna känner att det finns mellan segregation och kriminalitet.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Skanska som påbörjat en implementering av arbetsmetoden visuell projektering. Syftet är att utvärdera hur den nya arbetsmetoden hittills har fungerat och ge förslag på eventuella förbättringar. Projektering innebär att ta fram ritningar och handlingar på hur den färdiga byggnaden ska se ut. Skanska har uttryckt ett behov av att effektivisera projekteringsfasen så att handlingarna blir färdiga i tid. Samtidigt är det av stor vikt att alla handlingar håller bra kvalitet då fel i dessa innebär stora kostnader.För att effektivisera projekteringen och tillfredsställa hög kvalitet på handlingarna har Skanska börjat använda sig av en i byggbranschen relativt ny arbetsmetod; visuell projektering.

Deontic Action Logic Multi Agent System (DALMAS) är en typ avmultiagentsystem där agenternas handlingar regleras av ett normativt system. Teorinför DALMAS bygger på deontisk logik, och normer i det normativa systemetuttrycks i termer av Kanger-Lindahls teori om normativa positioner. Syftet meddetta arbete är att försöka reda ut vilka eventuella fördelar ett normativt system kange samt hur man ska kunna skapa effektivt sådant. Går det att skapa ett normsystemsom kan lösa samma problem som ett konventionellt MAS löser? För att kunnajämföra de olika normsystemen har kriterier för hög effektivitet tagits fram.Testresultaten visar bl.a.

Under 1990-talet accelererade avvecklingen av det fasta kustartilleriet. Det skedde samtidigt med implementeringen av Revolution in Military Affairs(RMA)-konceptet i Sverige, snabb militärteknisk utvecklingen och Försvarsmaktens omställning från en stor organisation med lång mobilisering till insatsförsvar med hög beredskap. Syftet med studien är att med hjälp av argumentationsanalys och kvalitativ textanalys, studera relationen mellan RMA och avvecklingen av fasta kustartilleriet, genom analys av Kungliga Krigsvetenskaps Akademiens Handlingar och Tidskrifter. Resultatet visar att fast kustartilleri spelar en viktig roll även i en värld präglad av RMA och modern teknologi. Det fasta kustartilleriet ersattes av rörligt.

Uppsatsen syfte är att studera hur naturturism har förmedlats under nittonhundratalet och därmed få en djupare förståelse för hur och varför den har förändrats. Inom ämnesområdet landsbygdsutveckling är det angeläget att förstå vilken typ av naturturism som efterfrågas och varför. Detta eftersom turism är en av Sveriges nya basnäringar och turism på glesbygden i många fall anses vara ett möjligt framgångsrecept för en livskraftig lokalekonomi. Forskningsmaterialet består av Svenska Turistföreningens (STF) årsskrifter där turisters reseberättelser har publicerats sedan slutet av 1800-talet. En litteraturgenomgång med fokus på utsagor om turismens aktörer, rum och handlingar har gjorts och sedan diskuterats med hjälp av diskursanalytiska verktyg.