Introduktion: Erosionsskador Àr ett vÀxande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som bestÄr av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador pÄ tÀnderna ökar kan bero pÄ den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion pÄ grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men Àven till följd av pÄverkat salivflöde. FÄ studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck.Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och mÀn.FrÄgestÀllningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande mÀn om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck?Metod: Studien Àr en kvantitativ, empirisk, tvÀrsnittsstudie.Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 mÀn.

I dag Àr det inte lÀngre resurser som till exempel kapital, mark, maskiner och teknologi som Àr de viktigaste tillgÄngarna för organisationer, utan snarare individers intellektuella resurser sÄ som kunskap. Detta har blivit en av de viktigaste ingredienserna i konkurrensen mellan organisationer. Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur organisationer kan arbeta med att underlÀtta överföringen av den tysta kunskapen vid omsÀttning av personal. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har vi gjort en studie inom en svensk kommunal förvaltning. Resultatet visar fyra olika tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds för att behÄlla den tysta kunskapen inom förvaltningen; överlappning, öppen stÀmning, utvecklingsgrupp och mentorskap..

I media diskuteras ofta bristen pÄ kapital till smÄ och nystartade företag. Banker anses försiktiga eller ovilliga att lÄna ut kapital till företag som befinner sig i ett tidigt skede eftersom det innebÀr ett högre risktagande. SmÄföretagande Àr det vanligaste sÀttet att bedriva nÀringsverksamhet i Sverige vilket gör att bankerna inte kan bortse frÄn denna viktiga kundgrupp.Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar bankers kreditgivning och uppföljning till smÄ nystartade företag.Uppsatsen bygger pÄ en deduktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empirin har samlats in genom intervjuer med representanter frÄn fyra olika banker. Anledningen till att intervjuerna genomfördes med olika banker var att kunna pÄvisa vilka faktorer som pÄverkar deras kreditgivnings- och uppföljningsprocess.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ungdomarna med utlÀndsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten pÄverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nÀtverket har pÄ deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad pÄ ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i Äldern 20 till 30 Är. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingÄende detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet pÄverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhÄllanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund pÄverkade deras förmÄga att komma in pÄ arbetsmarknaden, och vilka förvÀntningar respondenterna hade om framtiden pÄ den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt samt mina teoretiska teorier som har sin utgÄng i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar idrottare med en frÀmre korsbandsskada till rehabilitering. Ytterligare ett delsyfte var att undersöka vad som motiverar dessa idrottare till fysisk aktivitet.Hur ser skillnaderna ut mellan inre och yttre motivation för rehabilitering, fysisk aktivitet och totalt (rehabilitering + fysisk aktivitet)?Hur ser sambanden ut mellan rehabilitering och fysisk aktivitet för inre och yttre motivation?Hur ser förekomsten av amotivation ut?Metod: För insamling av data valdes en kvantitativ metod i form av en enkÀt. EnkÀten konstruerades efter befintliga motivations- och rehabiliteringsenkÀter. Inre och yttre motivation samt amotivation undersöktes.

Syftet med denna studie var att identifiera problem och behov som byggare i Sverige stöter pÄ i sin vardag samt anordna en workshop dÀr produktutveckling utifrÄn dessa behov diskuteras, samt hur denna information kan anvÀndas i produktutvecklingen. Studien grundar sig i teorier om innovation, behov och kvalitet, behovsidentifiering, innovationsspridning, produktlivscykel och metoden NABC: Need, Approach, Benefit, Competition. Grunden till arbetet Àr en förestÀllning att produktanvÀndare har behov som dem sjÀlva inte Àr medveten om. Genom att utgÄ frÄn dessa omedvetna behov kan en bÀttre produkt utformas. Empatisk design (deltagande observation) anvÀndes för att kunna upptÀcka outtalade behov samt skapa en god förstÄelse för byggarnas naturliga arbetsmiljö.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrarnas instÀllning ser uttill populÀrkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utstrÀckning samt pÄvilket sÀtt populÀrkulturen anvÀnds av förskollÀrarna i verksamheten. Syftet Àrdessutom att undersöka om det finns nÄgot samband mellan instÀllningen ochanvÀndandet.METOD Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ forskningsmetod och Àr gjord genomen enkÀtstudie. Totalt Ätta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkÀtundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollÀrare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vÄr undersökning att populÀrkulturen Àr en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad frÄn tidigare forskning visar vÄr undersökning att förskollÀrare Àrmer positiva och benÀgna till att anvÀnda populÀrkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar ocksÄ att förskollÀrare som anvÀnder populÀrkulturengör det framför det egna intresset pÄ grund av vetskap om populÀrkulturenspÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollÀrares instÀllning till och anvÀndande avpopulÀrkulturen i förskolan dÄ fler har en positiv bild av populÀrkulturen iförskolan och dess inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande bland de sommedvetet anvÀnder populÀrkulturen Àn de som inte anvÀnder Àmnet..

Jag förutsÀtter att den mÀnskliga populationen kommer att minska pÄ mycket lÄng sikt, nÄgot som mÄnga populationsekonomer hÄller med om. De största hoten mot ekonomisk tillvÀxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förÀndringarna och fÀrre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillvÀxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillvÀxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital..

Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrÄn klass, har endast förÀndrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer Àr arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svÄrigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan hÀrledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgÄngspunkter och undersökningens upplÀggning: Jag har utgÄtt frÄn att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet pÄ högre utbildning Àr med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. DÀrför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att lÀsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjÀlp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenÀrer, frÀmst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstÀmmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

Bakgrund: : VÄrdrelaterade infektioner Àr kostsamma för vÄrden och orsakar lidande förpatienten. Operationspersonal har en viktig uppgift att förebygga smittspridning och följahygienrutiner. Dessa Àr bland andra att anvÀnda rÀtt arbetsklÀder, arbeta aseptiskt och enligtbasala hygienrutiner samt att bibehÄlla steriliteten. Syfte: Syftet med studien var att observeraföljsamheten till aseptik och basala hygienrutiner pÄ operationssal vid allmÀnkirurgiskt ingreppvid tvÄ sjukhus i Mellansverige. Metod: Studien var en observationsstudie med kvantitativansats.

Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar pÄ KRIS, Kriminellas Revansch i samhÀllet, under vÄrterminen 2006. Samtliga respondenter Àr mÀn som alla har missbrukat droger och dÀr fyra av fem har varit intagna pÄ anstalt vid ett flertal tillfÀllen. Studien Àr en uppföljning av min C-uppsats ?Att Ätererövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att Äterrehabiliteras till det Svenska samhÀllet?. C-uppsatsen pÄvisade bland annat ambivalensen klienterna kÀnde till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svÄrigheter att Ätererövra ett Svenssonliv.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka utvecklingen avseende tillvÀxt och finansieringunder en tio Ärs period för Gasellföretag, jÀmföra med utvecklingen för deras respektivebransch samt undersöka om det finns framtrÀdande skillnader pÄ branschnivÄ. Populationenutgjordes av 128 Gasellföretag frÄn Dagens Industris lista frÄn Är 2000 över de 250 frÀmstaGasellföretagen det Äret, vilka branschindelades i 7 branscher. För att undersöka utvecklingenför Gasellföretagen anvÀndes en jÀmförelsegrupp bestÄende av det totala antalet företag iSverige i dessa 7 branscher. JÀmförelser skedde pÄ bransch sÄvÀl som pÄ aggregerad nivÄ. Deredovisningar som lÄg till grund för utnÀmningarna Är 2000 Àr frÄn 1999 och de inledde vÄrmÀtperiod.

IT-branschen karakteriseras av snabb teknisk utveckling och krĂ€ver externt finansiellt kapital för att driva forsknings- och utvecklingsverksamheten. För att innovativa IT-företag ska lyckas fĂ„ tillgĂ„ng till extern finansiering Ă€r transparens angĂ„ende innovationsverksamheten i Ă„rsredovisningen av stor betydelse. PĂ„ grund av hög konkurrens pĂ„ marknaden uppstĂ„r dilemmat att hitta rĂ€tt balans mellan transparens och sekretess i Ă„rsredovisningen. Företaget behöver uppnĂ„ transparens för att minska informationsasymmetrin mellan företaget och dess investerare för att fĂ„ tillgĂ„ng till externt kapital, men samtidigt kan detta ocksĂ„ utnyttjas av konkurrenterna vilket kan försvaga företagens konkurrensfördelar. Årsredovisningen Ă€r en av de viktigaste kanalerna för kommunikation av innovationsinformation till investerare.Syftet med denna studie Ă€r att öka förstĂ„elsen för kommunikation av innovationer i extern redovisningsinformation avsedd att minska informationsasymmetri hos företag med hög- respektive lĂ„g barriĂ€r mot imitation genom att (1) beskriva kommunikation av signaler om innovation i börsnoterade innovativa företags Ă„rsredovisningar och (2) identifiera och analysera signaleringens betoning och karakteristik (3) samt att utveckla en modell för signalering av innovation förhantering av informationsasymmetri.

Denna studie har som mÄl att ta fram en teoretisk modell för hur smÄ- till medelstora företag i norra Sveriges inland pÄ ett enkelt sÀtt kan arbeta för att effektivisera sina logistikflöden kopplat till distribution och materialplanering. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur SMF och deras kapitalbindning pÄverkas av deras lokalisering och att utifrÄn det formulera en teoretisk modell som ska hjÀlpa denna typ av företag att förbÀttra anvÀndandet och utveckla sina resurser med avsikt att reducera bundet kapital. Modellen kommer att grundas pÄ de problem vi finner hos dessa företag samt pÄ befintliga teorier..

I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet Àven i icke-demokratiska lÀnder. Med teoretiska utgÄngspunkter i Putnams numera klassiska teori frÄn Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag frÄn Linz och Stepans ?fem arenor? frÄn Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset frÄn The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det gÄr att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet Àr demokratiskt eller ej..