I föreliggande undersökning Àr syftet att studera högstadieelevers upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara mÄlet med idrott och hÀlsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som gÄr i Ättonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjÀlp av hans teoretiska verktyg kartlÀggs vad eleverna upplever vara vÀrdefulla kunskaper och förmÄgor i Àmnet samt vilka kunskaper och förmÄgor de sjÀlva anser borde spela in i bedömningen.

Idag diskuteras det ofta om problematiken att glesbygden och Norrlands inland avbefolkas. En viktig förutsÀttning för att folket ska stanna Àr en fungerande arbetsmarknad. Ett gynnsamt företagsklimat skapar arbetstillfÀllen vilket i sin tur bromsar utflyttningen. Detta leder oss in pÄ frÄgan hur företagens finansieringssituation ser ut idag? Detta arbete visar pÄ vilket sÀtt företagen i Norrlands inland skaffar kapital.

De klassiska konkurrensmedlen sÄsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella vÀrden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumÀrke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner Àn blott kategoriledarskap. Mycket tyder pÄ att det Àr varumÀrkeskapitalet, med dess vÀrdeskapande egenskaper för sÄvÀl konsument som mÀrkesinnehavare, som bidrar med denna svÄrmÀtta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och dÀrefter hÄlla den, men trots denna tes sker det stÀndigt repositioneringar av starka varumÀrken till för mÀrket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumÀrkes styrkor och kapital kan hÄllas intakta genom en repositionering.Teorin innefattar i huvudsak varumÀrkesteori, positionering och varumÀrkeskapital, och uppsatsen Àr gjord med en kvalitativ ansats dÀr intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv pÄ varumÀrket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omstÀllning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta Är lÀmnade det vÀrdefulla varumÀrkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kÀrnvÀrde, kundorientering och konsistens.

Svensk ekonomi prÀglas idag av lÄg tillvÀxt, svag sysselsÀttningsutveckling i den privata sektorn och ett fortsatt stort beroende av de svenska storföretagen. En lösning pÄ detta problem anses vara tillvÀxt i nya, smÄ och medelstora företag, men dessa företag har ofta svÄrt att fÄ hjÀlp med finansiering. Venture capitalbolag anses kunna avhjÀlpa detta problem eftersom de finansierar unga lovande företag. De anses Àven tillföra mer Àn kapital till de portföljföretag de Àr involverade i, vilket kan vara till stor hjÀlp för unga företag. Syftet med denna undersökning Àr dÀrför att beskriva till vilken grad venture capitalbolag Àr involverade i portföljföretag och vad de kan bidra med till portföljföretag.

Dagens finanskris Àr nÄgot som berör alla parter i ett företag pÄ nÄgot sÀtt oavsett vilken nÀringsgren företaget Àr verksamt i. Den rÄdande ekonomiska situationen vÀckte ett intresse hos oss och vi stÀllde oss frÄgande till om företagen Àr sÄ drabbade som media framstÀller dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:Hur har finanskrisen pÄverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begrÀnsa riskerna?Studiens syfte Àr att förklara hur finanskrisen inverkat pÄ ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjÀlp av personliga intervjuer som ska visa pÄ hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Uppsatsen har som syfte att öka förstÄelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner pÄ tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats Àr att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap Àr att den operativa gruppen lyckas skapa en lÀrande organisation..

Bakgrund: Runt omkring oss i samhÀllet finns det organisationer av olika slag. De organisationer som pÄverkar oss mest i vÄrt dagliga liv Àr dock troligen de kommersiella. För sÄdana organisationer utgör Àgarna en stark intressentgrupp dÄ de tillför kapital till verksamheten och för detta krÀver ersÀttning i form av avkastning. För mÄnga kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav pÄ organisationen och dess verksamhet, till exempel mÄste industrier investera i reningsanlÀggningar för att inte slÀppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst tvÄ olika mÄldimensioner.

Tv-kanaler stÄr inför stora förÀndringar de nÀrmaste Ären. Digitaliseringen av tv kommer att innebÀra fler kanaler som i sin tur ökar konkurrensen om tittarna och sÀnker priserna pÄ reklamtid. För att inte stÄ alltför beroende av reklamintÀkter bör kanalerna dÀrför se sig om efter alternativa intÀktskÀllor, men Àven börja arbeta med att skapa starka varumÀrken för att synas i ett alltmer fragmenterat medialandskap. FrÀmst i USA arbetar kanaler med att kapitalisera pÄ varumÀrken genom licensiering. Licensiering innebÀr att innehavaren av ett varumÀrke hyr ut rÀtten att anvÀnda det till en licenstagare.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad förÀldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, dÄ den Àven befrÀmjade möjligheten att titta pÄ hur attityden gentemot delad förÀldraledighet inverkar pÄ synen av könsroller i ett hushÄll. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid UmeÄ universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och dÀrefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket dÀr begrepp sÄsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir pÄ senare hand studiens analytiska verktyg.

Denna uppsats handlar om hur den sÀrskilda tillÄtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillÀmpas vid tillstÄndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast fÄr bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten övervÀger de kostnader samt skador och olÀgenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen Àr att hindra vattenverksamheter som inte Àr samhÀllsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.Syftet med studien Àr undersöka hur denna paragraf tillÀmpas i praktiken ? bÄde i rÀttspraxis och i ansökningsförfarandet.

ABSTRACTSince Robert D. Putnam first wrote about the causes behind the regional differences in economic and political development in Italy, the theory of social capital has truly flourished in the fields of social science. This days you constantly hear politicians and scholars stressing the important role of the quality of the social fabric to a society?s wellbeing. There all looking at ways to construct policies and institutions that help the spread of social capital.

Denna studie undersökte hur heterogenitet i skogsbestÄnd samt omgivningsfaktorerna trÀddiameter, variation i trÀddiameter, död ved och lövinslag pÄverkar förekomsten av 18 skogsfÄgelarter i södra Sverige. FÄgelinventeringen utfördes med hjÀlp av linjetaxering lÀngs 100 meter lÄnga transekter. Omgivningsfaktorerna mÀttes i varje transekt i fem provcirklar med diametern 10 meter. Analysen av trÀddiameter visade att det frÀmst var diameter pÄ barrtrÀd, men inte pÄ lövtrÀd som inverkade pÄ förekomsten av fÄglarna. Sambanden mellan diameter pÄ barrtrÀd och totalt antal fÄgelarter var övervÀgande negativa vid 0-30 centimeter i diameter och övervÀgande positiva vid 30-80 centimeter i diameter.

Syfte: Syftet Àr att skapa ett verktyg som kan anvÀndas av riskkapitalister för att analysera, bedöma, jÀmföra och dokumentera entreprenörsföretag i avseendet att öka trÀffsÀkerheten av sÄddfasinvesteringar. Metod: Valet av metod i uppsatsen har genomgÄende varit kvalitativa djupintervjuer. Initialt intervjuades riskkapitalister för att belysa den problematik som finns vid bedömning och vÀrdering av entreprenörsföretag idag. Steg tvÄ genomfördes via ett pilottest med ett företag för att pröva det skapade verktyget och slutligen genomfördes sluttest pÄ tvÄ entreprenörsföretag för att sÀkerstÀlla legitimiteten av verktyget. Denna metodiska process har valts för att kunna sÀkerstÀlla att valda aspekter och faktorer gÄr att bedöma och mÀta i verkligheten.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.