Idag är företags årsredovisningar ett viktigt instrument för att minska den osäkerhet och informationsasymmetri som existerar mellan företag och investerare. I denna studie ses därmed agent- och principalteorin som den överordnade teorin då studien utgår ifrån att företagsledningen i det valda tjänsteföretaget innehar mer information än investerarna. Till skillnad från tidigare, då innehållet i årsredovisningar till stor del endast innehöll finansiella redogörelser, så fungerar årsredovisningar idag som en viktig marknadsföringskanal för företag. Årsredovisningar ska informera investerare om företagets verksamhet samt därmed legitimera företaget. Denna kommunikation till investerarna via årsredovisningar är en svår och komplex uppgift, speciellt i tider som karakteriseras av ekonomisk kris.

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nå en kvalitativ reflektion angående skillnader i framställning av en konflikt i två mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsättningar under två tidsperioder. Material från dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien är analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten på Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrån Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrån Pierre Bourdieu, genom begreppen angående produktionen av tro, kapital och fält som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrån Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nåddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framställning av ett komplicerat skeende som konflikten på Sri Lanka tillhör. Det korta svaret är att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mångfacetterad och bredare bild av konflikten än Göteborgs-Posten.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme när det gäller vilken metod som ska tillämpas vid nedskrivning av anläggningstillgångar.

The business world of today is characterized by the fact that knowledge plays a far greater role than it did before in the companies? production. In many companies, the human resources constitute the main part of the total assets. It can for example be the employees? knowledge, competence or power of initiative.

Min uppsats behandlar frågan om det är möjligt och i sådana fall på vilket sätt en högutbildad frånvarande förälder kan bidra med främst kulturellt kapital som är av betydelse för barnets övergång till högre studier. Jag ställer mig även frågan på vilket sätt detta i sådana fall påverkar barnets habitus. Tidigare studier tar sällan hänsyn till den frånvarande högutbildade förälderns möjligheter att påverka sitt barn i dess eventuella övergång till högre studier när det gäller att förklara varför vissa barn och inte andra övergår till högre studier. För att närmare undersöka har jag utfört tre stycken semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna fått delge sina livsberättelser. Intervjuerna bygger på tre olika teman; uppväxtförhållanden, klasstillhörighet samt överskridanden av klassgränser.

I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen.Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet avsökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) ochförklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenskapingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om enperson skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält..

Examensarbetet sammanfattar de mekanismer som binder kapital i den speciella miljö som råder i företagets gasturbintillverkning. De pågående verksamhetsutvecklande åtgärderna recenseras ur ett kapitalbindningsperspektiv och rekommendationer inför det fortsatta kapitalbindningsarbetet hos företaget presenteras. Rapporten visar även hur gängse mätmetoder och nyckeltal behöver anpassas för de långa ledtiderna och den höga grad av kundanpassning som företagets produkter kännetecknas av..

Syfet är att belysa hur det intellektuella kapitalet påverkas av företags olika metoder när de knyter till sig kunskap geonom tillskott av talanger, bättre allokering av talangerna eller låter leverantör tillhandahålla talangerna. Metoden består av 2 fysiska och 6 telefonintervjuer med personer som har god insikt i respektive organisations personalpolitik. Företagen befinner sig inte i samma bransch men har den gemensamma nämnaren att vara humankapitalintensiva. Uppsatsen är baserad på en abduktiv forskningsprocess som till grunden är explorativ då belysandet utav talangtillgången inte varit given från början. Uppsatsens slutsatser utgörs av en förklaring till hur IK påverkas av företags metoder när de knyter till sig kunskap.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur AP-konvertibeln, mezzanine och säljarrevers fungerar i praktiken samt i förhållande till varandra. Det är även att skapa ett beslutsunderlag för förvärvaren och banken vid val av mellanfinansiering i samband med ett företagsförvärv. Intentionen är att bidra med en skriftlig jämförelse som kan vara till användning för finansiärer av mellanfinansiering. PROBLEM: När ett företagsförvärv ska genomföras uppkommer ett problem för köparen gällande hur förvärvet ska finansieras. Ett företagsförvärv är i allmänhet kapitalkrävande och det är därför vanligtvis inte tillräckligt med den finansiering som tillhandahållas från investerare av eget kapital.

Denna uppsats bygger på en utvärdering av leaderverksamheten i Blekinge, Halland och Skåne län, som jag genomförde tillsammans med Lina Brinte under hösten 2013. Utvärderingen var beställd av leaderområdena i Region Syd, som ville ta fram underlag för hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013 i syfte att använda resultatet till strategiframtagandet inför kommande leaderperiod. Leader är ett av EU:s verktyg för att skapa landsbygdsutveckling, där underifrånperspektivet beaktas. Leader, som metod, fungerar bra i Region Syd och projektägarna är överlag mycket nöjda med arbetssättet som Leader innebär. Leaders viktigaste resultat är kvalitativa mervärden av typen engagemang, stärkt socialt kapital, ökad stolthet och samverkan som skapas genom projekten. Dessa värden är svåra att sätta ett ekonomiskt värde på och det behövs därför nya system för att hävda dessa värden i slutrapporterna, likväl som ekonomiska värden. Genom att belysa dessa värden och framhålla den nytta dessa gör, som till exempel sänka ohälsotalet bland befolkningen, öka den lokala nyttan och effektiviseringen samt skapa samverkan inom och utanför leaderområdet, skulle värdena få högre ställning när man beräknar vad leaderarbetet tillfört.

Det har på senare tid uppstått en diskussion angående det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gäller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat på vilket inkomstslag carried interest är hänförligt till samt vem som är skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest är en prestationsbaserad ersättning och därför ska beskattas som en tjänsteinkomst.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trätt i kraft och denna har betytt att ett antal förändringar har skett i företagens redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Den del av revideringen som främst varit under debatt är borttagandet av den så kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, något som nu inte är möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och påverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband går att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgängliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande till dess pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19.

Bakgrund: Efter införandet av IAS 40 ska nu fastighetsbolagen värdera sina fastigheter till verkligt värde och visa de i sina årsredovisningar. Detta kan ge ett antal problem om inte företagen kan ta till sig nya regler i praktiken. Justeringarna som företagen blir tvungna att göra kommer att påverka deras eget kapital, resultaträkning och balansräkning. Några företag kommer att få stora justeringar och andra mindre.Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera vilka effekter redovisningsstandarden IAS 40 får på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar. Ett del syfte är att visa vad skillnaderna i redovisningen beror på.Metod: Vi använder oss av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik.

Syfte: Syftet med vår uppsats var att undersöka hur elever i år 9 i vår kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om området. Vi ville också ta reda på om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker är viktigast att ta hänsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir påverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville också studera hur de påverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vår studie utgår vi ifrån en sociokulturell teori där social samverkan är utgångspunkten för lärande och utveckling (Dysthe, 2003). Både social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling då den är beroende av vilken typ av miljö vi växer upp och lever i. Relationer till andra människor är förutsättning för förståelse och skapande av begrepp och kunskap.

För att företag ska kunna utvecklas krävs tillgång till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte är lika lätt för dessa att få tillgång till riskkapital och långfristiga lån som det är för större företag. På grund av detta måste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ är finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegränsningar och fungerar därmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan påverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie är att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva användningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan påverka användningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom små och stora städer och i så fall hur de påverkar.