Genom regeringens satsning Matlandet Sverige har Sametinget fÄtt medel för att satsa pÄ den samiska maten. Satsningarna har bidragit till att placera den samiska maten pÄ den svenska matkartan, men en tydlig och gemensamt förankrad framtidsstrategi för den samiska maten har saknats. Denna examensuppsats för Agronomprogrammet med landsbygdsutveckling som inriktning Àmnar skapa en bild av vad den samiska maten Àr för samerna, samt hur samerna i framtiden ska marknadsföra och profilera maten. Samer Àr Europas enda ursprungsbefolkning och en stor del av deras identitet kretsar kring rennÀringen och den traditionella kulturen kring renen. Exploateringar och det instrumentella samhÀllet hotar rennÀringen och samernas traditionella leverne. Såpmi Àr en gastronomisk region med stark terroir i maten, vilket betyder att maten bÀr pÄ ursprung, historia, platsbundenhet och kultur.

Syftet med uppsatsen Àr att inom olika branscher undersöka sambandet mellan affÀrsrisk och kapitalstruktur, samt för att erhÄlla en djupare förklaring för detta samband, ge en utförlig analys av affÀrsrisken. Undersökningen utgÄr frÄn en kvantitativ metod i form av Spearmans rangkorrelation dÀr skuldsÀttningsgraden stÀlls i relation till variationen i rÀntabiliteten pÄ totalt kapital för att testa sambandet inom varje bransch. En kvalitativ analys av affÀrsrisken ligger sedan till grund för en granskning av det kvantitativa utfallet. UtifrÄn den kvantitativa undersökningen gÄr det att konstatera att inget signifikant samband mellan affÀrsrisken och kapitalstrukturen föreligger. Vi kan dock urskilja tydliga mönster dÀr skogsbranschen uppvisar ett negativt samband medan detaljhandeln samt IT visar tendenser till ett positivt, vilket motsÀtter sig den teoretiska utgÄngspunkten.

Uppsatsen behandlar Economic Value Added som ett vÀrderingsverktyg för företag. EVA Àr först och frÀmst ett internt styrmedel och prestationsmÄtt, framtagen av konsultfirman Stern & Stewart. Modellen har dock börjat nÀmnas mer och mer i vÀrderingssammanhang. Enkelt uttryckt bygger EVA pÄ att ge aktieÀgare och lÄngivare en skÀlig avkastning pÄ deras satsade kapital. RÀcker inte företagets avkastning till detta ÀndamÄl har ej en acceptabel prestationsnivÄ uppnÄtts.

Kooperativa företag har stÀndiga svÄrigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sÀllan erhÄller rÀnta pÄ sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar sÄsom företagsförvÀrv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) stÄr nu inför sÄdana problem, nÀr företaget mÄste stÀrka sin position pÄ marknaden för förÀdlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett mÄnga fusioner.

De svenska bankerna regleras av en speciell lagstiftning som styr bankaffÀrerna. Genom effektivare riskbedömning rÀknas bankerna som viktiga aktörer för att tillhandahÄlla effektiva betalningskanaler, omfördela kapital frÄn företag och hushÄll som har ett kapitalöverskott till dem som har ett underskott pÄ kapital. Syftet med denna studie Àr att jÀmföra arbetssÀttet hos fyra lokala bankkontor. Med denna utgÄngspunkt dra slutsatser om viktiga likheter och skillnader i hur företagskrediter bedöms. I denna fallstudie har fyra banker undersökts.

Denna studie Àr av kvalitativ art och syftar till att undersöka huruvida crowdfunding kan överbrygga ett eventuellt finansiellt gap för svenska företag och entreprenörer. Undersökningen fokuserar pÄ tre typer av respondenter, vilka Àr representerade av företag som brukar crowdfunding som finansieringsform, bolag som fungerar likt ombud för att förmedla kapital med hjÀlp av finansieringsformen samt respondenter vilka opererar likt investerare i projekten. Studien teoretiska referensram Àr uppdelad i tvÄ sektioner, varav den första avser att beskriva crowdfunding utifrÄn generiska teorier, vilka utgörs av the Pecking Order Theory samt the Agency Principal Theory. Den andra sektionen Àmnar mer specifikt beskriva crowdfunding samt belysa dess revenyer och brister och utgörs av tidigare forskning inom omrÄdet. Studien mynnar ut i en slutsats att crowdfunding, genom dess tre former, kan utgöra en lösning i form av att metoden kan fungera likt ett komplement för att Äter balansera det finansiella vakuum nyföretagare upplever i samband med erhÄllande av kapital..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka förÀldrars erfarenheter kring sin egen pÄverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gÀllande förÀldrapÄverkan. Vi vill Àven undersöka om det finns andra bakomliggande pÄverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden bestÄende av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansÄg att denna metod var mest lÀmplig för vÄr undersökning dÄ vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville fÄ en djupare förstÄelse och kunskap inom det valda omrÄdet. Urvalet bestod av sju förÀldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.

I denna uppsats undersöks vad det svenska samhÀlleliga byggprojektet, som i folkmun kallas miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös Ären 1960-1980. PrimÀrkÀllan som anvÀnds Àr byggnadsfirmans egna Ärsredovisningar Ären 1952-1979. De data som extraheras frÄn Ärsredovisningarna och presenteras i uppsatsen Àr: totalt antal producerade lÀgenheter, totalt antal anstÀllda, omsÀttning och resultat.Miljonprogrammets inverkan pÄ Byggnadsfirman Anders Diös gÄr att se pÄ flera sÀtt. Produktionen av lÀgenheter, antal anstÀllda, omsÀttning och resultat gÄr upp tydligt under Ären för miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att miljonprogrammet Àr med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsÄren och expandera kraftigt..

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Sammandrag Syftet med det hÀr arbetet Àr att utifrÄn begreppen ?kulturarv? och ?kulturell mÄngfald? undersöka lÀrares val av texter som anvÀnds i undervisningen och hur dessa texter anvÀnds i undervisningen. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad olika lÀrare anser att eleverna behöver för ?kulturellt kapital? med sig i livet. För att undersöka detta genomförde jag en undersökning pÄ tvÄ skolor i en medelstor sydsvensk stad.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlÀgga hur könsfördelningen ser ut pÄ socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminÀr bild av dess manliga studenter utifrÄn deras attityder gentemot yrket och att söka svaret pÄ frÄgan: Vad Àr det som karaktÀriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrÄgestÀllning valde vi: Varför vÀljer mÀn att lÀsa till socionom? Och följdfrÄgorna till huvudfrÄgestÀllningen var: Hur pÄverkar det kulturella kapital man bÀr med sig detta val? samt Hur pÄverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara pÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter pÄ MAH. Intresset för detta Àmne kom till i mötet med arbetslivet, dÀr det samtidigt rÄder brist pÄ mÀn och en önskan om ett ökat antal mÀn. Dessutom syns den skeva könsfördelningen Àven tydligt inom skolan dÀr endast ca 15 % av studenterna Àr mÀn.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.