Sammanfattning___________________________________________________________________________Titel: Fastighetsbolagens internationaliseringFörfattare: Anna Bobjer och Jennie ThorslundFakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och ITHandledare: Tommy Bood___________________________________________________________________________Uppsatsen fokuserar pÄ sju stycken frÄgestÀllningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begrÀnsas till det indirekta Àgandet av utlÀndska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgÄngspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa Àr Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege.FrÄgan vi stÀllt oss i vÄr problemformulering Àr huruvida ett ökat utlÀndskt Àgande kan, eller kanske redan har, pÄverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan pÄ verksamheten. Vi vill vidare ta reda pÄ hur dagens fastighetsbolag ser pÄ dessa investerare.Fastigheter Àr ett unikt tillgÄngsslag men har inte samma effektiva prissÀttning och likviditet som aktier och obligationer.

SammanfattningSyftet med den hÀr studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal Àldreomsorg ser pÄ sin profession med tyngdpunkt pÄ eget yrkesval, vad som fÄr dem att stanna kvar, synen pÄ yrkesrollen och vad som förvÀntas befrÀmjaStudien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet visade att yttre omstÀndigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med Àldreomsorg..

Josefs Gitarrum Àr ett IT-stöd i gitarrundervisningen vid Sundsvalls Kulturskola. Det Àr utformat som en Internetkonferens dÀr gitarrlÀraren och gitarrelever kan kommunicera med varandra. Syftet med denna studie var att undersöka hur internetkonferensen Josefs Gitarrum uppfattas av gitarreleverna och andra instrumentpedagoger. Syftet var ocksÄ att undersöka hur gitarreleverna anvÀnder sig av Josefs Gitarrum samt om kommunikationen mellan lÀrare och elev pÄverkas genom konferensen. Sex elever med stor erfarenhet av Josefs Gitarrum intervjuades och fyra lÀrare vid Sundsvalls Kulturskola gruppintervjuades.

Utvecklingen i det svenska jordbruket har de senaste Ären gÄtt mot en allt mer kapitalintensiv produktion. Företagen blir större och för att finansiera tillvÀxten krÀvs externt kapital. UtlÄningen till lantbruket har under de senaste Ätta Ären fördubblats. VÀrdet pÄ en modern anlÀggning för mjölkproduktion Àr beroende av att den anvÀnds för mjölkproduktion och Àr knuten till den plats dÀr den uppförs. Detta innebÀr att andrahandsvÀrdet för investeringen Àr lÄgt och det blir svÄrt att avveckla i förtid för lantbrukaren som belÄnat sin fastighet för att erhÄlla nödvÀndigt kapital.

Det har under en lÄng tid i Sverige funnits ett intresse av att minska pÄ lagernivÄerna. I samband med den ekonomiska krisen pÄ 1970-talet riktades allt mer fokus mot det kostsamma bundna kapitalet i lagret. Under 1980-talet började Just-In-Time introduceras i Sverige, senare Àven LEAN production. Dessa filosofier spÀdde pÄ intresset för att minska pÄ lagernivÄerna ytterligare. Sedan dess kan vi se att en förÀndring har skett, exempelvis har leveransernas ledtid blivit kortare samt orderkvantiteterna mindre.Synen pÄ lager skiljer sig dock Ät mellan olika forskare.

Den reviderade versionen av IAS 1, utformning av finansiella rapporter, trÀdde i kraft 1 januari Är 2009. IAS 1 Àr en internationell redovisningsstandard utgiven av IASB, vilken skall tillÀmpas av svensknoterade bolag vid upprÀttande av koncernredovisning sedan Är 2005. Revideringen innebÀr att orealiserade vÀrdeförÀndringar som inte Àr Àgarrelaterade och som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu skall redovisas över totalresultatet, under rubriken övrigt totalresultat. Utformningen av de finansiella rapporterna har dÀrmed förÀndrats vilket har pÄverkat hur företag presenterar bÄde sitt resultat och sin finansiella stÀllning. Valmöjligheter gÀllande sÄvÀl uppstÀllningsform som val av rubriker pÄ de finansiella rapporterna ges till företagen i och med nya IAS 1.

Den sydsvenska regionbildningen Àr en förening som tillsammans stÄr bakom en avsiktsförklaring för att slÄ samman Blekinge, Kalmar, Kronoberg och SkÄne till en region med eget utvecklingsansvar. Förslag pÄ att Sverige borde införa regioner med eget utvecklingsansvar lade den statliga utredningen, kallad Ansvarskommittén, fram efter att utförligt undersökt hur Sveriges samhÀllsorganisation kan förbÀttras. Efter Ansvarskommittén lade fram sitt förslag diskuterades det kring regionbildningar runt om i Sverige, men dessa diskussioner har en efter en lagts ner, förutom den sydsvenska regionbildningen och denna uppsats vill försöka ta reda pÄ varför. Syftet med denna uppsats utgÄr ifrÄn att ta reda pÄ om argumentationen för att bilda region som presenteras i Ansvarskommitténs utredning Àr drivkraften bakom den sydsvenska regionbildningen. För att ha underlag för att besvara detta syfte utgick jag frÄn följande frÄgestÀllning Vilka huvudargument lade Ansvarskommittén i sin utredning fram för regionalisering i Sverige?, Vilka likheter och skillnader finns det i huvudargumenten för regionalisering frÄn Ansvarskommittén i förhÄllande till den sydsvenska regionbildningens sÀtt att resonera kring en regionalisering? och Mot bakgrund av forskningslitteratur om regionalism, nyregionalism och regionalisering, i vilken utstrÀckning kan dessa begrepp kopplas samman med Ansvarskommitténs utredning? För att besvara syftet utgick jag frÄn Ansvarskommitténs utredningsdokument och dokument frÄn den sydsvenska regionbildningen.

SammanfattningI dagens förÀndringssamhÀlle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hÀnga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv instÀllning till tillvÀxt, de bör hela tiden tÀnka framÄt och se vad de kan göra för att, inte bara hÀnga med utan, ta ledningen och visa vÀgen in i framtiden. Företagarna (FR) i BollnÀs kom dÀrför pÄ idén att lÄta en student genomföra ett arbete om tillvÀxten bland smÄ företag.Det finns tvÄ syften med uppsatsen. Det ena Àr en övergripande bild för att se hur företag inom BollnÀs kommun ser pÄ tillvÀxt pÄ företag. Det andra Àr att se hur företag inom kommunen ser pÄ tillvÀxten för sitt företag.

Varje dag sluts en mÀngd olika affÀrsavtal. För jurister eller för juridiskt kunniga anses det finnas ett rÀtt svar pÄ frÄgan om vad som gÀller, nÀr samtliga omstÀndigheter blivit bekrÀftade. Emellertid Àr svaret inte lika enkelt som det först kanske verkar, eftersom att affÀrsvÀrlden har utvecklat ett eget regelsystem. Vi har dÀrför valt att skriva denna uppsats för att sjÀlva fÄ förstÄelse för varför det finns ett annat system utöver gÀllande rÀtt, pÄ vilket sÀtt det fungerar och problemen som kan uppstÄ i och med existensen av flera rÀttskÀllor..

Ett grönt hyresavtal bidrar till att anvÀndandet av fastigheten sker pÄ ett miljömedvetet sÀtt. Det gröna hyresavtalet inkluderar idag olika omrÄden dÀr hyresgÀsten och fastighetsÀgaren samarbetar för att uppnÄ energieffektivisering och ett brukande av lokalen som inte belastar miljön i för stor mÄn. En energieffektivisering kan göras genom att investera i mer energieffektiva tekniska system i fastigheten. Dessa ÄtgÀrder bör fastighetsÀgaren bekosta eftersom det Àr kostsamt samt för att den vanliga hyresgÀsten normalt inte har kÀnnedom kring dessa system. DÀremot bör hyresgÀsten bekosta de ÄtgÀrder som direkt leder till besparingar för hyresgÀsten, sÄ som exempelvis belysning som krÀver mindre energi eller nÀrvarostyrdbelysning.

Verksamheten som fotbollsföreningar bedriver pÄ landsbygden runtom i Sverige har stor betydelse för det sociala livet och sammanhÄllningen inom mÄnga bygder och dÀrmed en viktig roll för utvecklingen av landsbygden runtom i landet. Svenska Fotbollförbundets vision ?En förening i varje by ? Fotboll för alla? syftar till att alla ska kunna spela fotboll, var man Àn bor i Sverige. Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram som tar avstamp i visionen vill i sin tur göra sÄvÀl föreningar och bygder som fotbollen i sig mer attraktiv. Den hÀr uppsatsen Àr skriven för att utgöra en mindre del av den övergripande utvÀrderingen av Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram för Ären 2006-2011 som skrivs under 2012. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att utvÀrdera programmet genom att undersöka hur fotbollsföreningarna upplevt förbundets arbete.

Bakgrund: Företag som distribuerar varor till kund kan tillÀmpa antingen direkta eller indirekta försÀljningskanaler, sÄsom centralt styrda enheter och franchising. Fördelar med franchising Àr en ökad tillvÀxttakt sÄvÀl som att franchisetagaren genom att satsa eget kapital motiveras att driva butiken sÄ bra som möjligt vilket Àven gynnar franchisegivaren. Fördelar med centralt styrda enheter Ä andra sidan Àr standardisering, vilket lÀttare uppnÄs vid högre kontroll som kan Äterfinnas i centralt styrda organisationer dÀr beslutsvÀgarna Àr kortare. Att tillÀmpa en distribution genom centralt styrda enheter ger Àven stordriftsfördelar genom exempelvis gemensamma inköp. För att öka kunskapen om fördelar och nackdelar med olika distributionsstrategier anser vi att det Àr intressant att studera hur distributionen pÄverkar ett företags anstÀllda.

Detta examensarbete har karaktÀren av ett utvecklingsarbete, dÀr slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieÀmnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen Àr att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot medievÀrldens och samhÀllets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framstÀllningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras pÄ och anvÀnds i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna Àr utvalda med syftet att ifrÄgasÀtta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssÀtt med högstadieelever..

De senaste Ären har skett en stor förÀndring kring bÄde synen pÄ och tillgÄng till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta Àr en naturlig utveckling. Skolan ska Äterspegla samhÀllet och eleverna ska sjÀlvklart lÀra sig bÄde om och med datorer. Formellt sett Àr det rektorn pÄ en skola som ska se till att det finns tillgÄng till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska anvÀndas till.I den hÀr studien intervjuas fyra rektorer utifrÄn frÄgestÀllningen hur de tÀnker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus frÄn 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien Àr att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lÀrarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lÀrare anger nÄgra skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien Àr gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lÀrarnas utsagor beskrivs skillnader som ocksÄ framtrÀder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framtrÀder tydligast Àr att förskolan idag har en annan syn pÄ barnet.