Background: It is today common for companies to provide some sort of incentive for CEO's and senior management positions to motivate, retain and benefit employees within a company. This is in order to drive the goals of the CEO and management in the direction that is desired by the owner. Currently, the Swedish centre-right government has forbidden the use of such variable pay within state-owned companies. There are two different attitudes to variable pay, one that is in favour and one that rejects it. However most people agree on the fact that a well-functioning incentive scheme can be of great strategic importance for a company.Approach: has variable pay to CEO's had any effect on the company's profitability.Aim: the aim of the study is to compare companies who use variable pay to CEO's with companies that do not in relation to their profitability in terms of profit margins, yearly performance, returns on total capital and returns on equity.Method: the study uses a quantitative approach.

Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer frÄn Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation pÄverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkÀter delades dÀr ut.

I rapporten utreds villkoren för personlig navigering pÄ en aktuell mobilplattform (iPhone 4). I kapital 3 redogörs för geometriska, topologiska och probabilistiska metoder för map-matching. I kapital 4 diskuteras kvalitetsmÄtt för map-matchingalgoritmer. Implementerade algoritmer beskrivs ingÄende i kapitel 6 och en kombinerad GPS/DR-metod presenteras. Att positionera en gÄende person i ett digitalt gÄngvÀgnÀt i stadsmiljö givet enbart en smarttelefon med icke-differentierad GPS och ett antal lÄgkostnads MEMS- sensorer Àr vÀsentligt svÄrare Àn att positionera en bil som kör pÄ en vÀg.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor BrÀnnfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MÀkinenLÀrosÀte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen Àmnar ocksÄ kartlÀgga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrÄgas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehÄllsanalys av platsannonser tagna frÄn arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrÄn begreppen fÀlt, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrÄgade. Av dessa elva kompetenser Äterfanns formell kompetens gÀllande nÄgon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande Ätta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmÄga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, FÀlt, Lindelöw.

Den hÀr undersökningen fokuserar pÄ vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring att det finns en jÀmbördig smak bland musikkritiker. Syftet Àr att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tÀnker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet bestÄr av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer frÄn olika medier dÀr musikkritik bedrivs, dÀribland etermedia, lokal-/kvÀllstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgÄngspunkt ligger Bourdieus fÀltteorier med fokus pÄ habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför sÄ mÄnga musikkritiker tycker likadant.

DÄ det intellektuella kapitalet utgör en viktig del av ett företags totala tillgÄngar, har vi valt att undersöka hur hanteringen och styrningen av detta kapital ser ut i verkligheten. Dessutom ville vi se om vÄra undersökningsföretag skulle kunna förbÀttra sin hantering av IK genom att tillÀmpa de modeller som finns pÄ omrÄdet. De modeller vi valt att titta nÀrmare pÄ Àr Skandia Navigator, The Intangible Assets Monitor och IK Index modellen. Ingen av dessa modeller anvÀndes i dessa företag dÄ undersökningen gjordes. Vi har funnit att tvÄ av de fyra undersökta företagen har bÀttre förutsÀttningar för att tillgodogöra sig nÄgon av dessa modeller..

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trÀdde i kraft Är 2005. IAS 39 Àr en standard för redovisning och vÀrdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument vÀrderas till verkligt vÀrde och vÀrdeförÀndringar ska pÄverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssÀtt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestÄende av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rÀttvisande bild har skapats.

Via kulturskribenters sÀtt att hÀnvisa till andra kulturella fenomen kan allt frÄn kultursyn till lÀsartilltal utlÀsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten Àr att undersöka varför kulturskribenterna anvÀnder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur lÀsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriÀren mellan hög- och populÀrkultur anvÀnds. Detta kommer att granskas utifrÄn ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras pÄ frÄgestÀllningarna Àr Pierre Bourdieus teorier om habitus, fÀltet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite lÀsaren och den implicite författaren.

En kooperativ förening innebĂ€r att medlemmarna handlar med, Ă€ger och styr föreningen. Ägandet bestĂ„r i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan ocksĂ„ investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över frĂ„n föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande Ă„rs avkastning.

Uppsatsen behandlar böckerna och filmerna om Arn och undersöker genom berÀttelserna vilka representationer av makt, positivt kapital och livsmÄl som gestaltas. Uppsatsen baseras pÄ den teoretiska tanken att populÀrkultur innehÄller representationer med budskap, vÀrderingar, normer och förestÀllningar gÀllande vÄr verklighet och dÀrigenom pÄverkar vÄr uppfattning om vÀrlden, vÄr plats i samhÀllet, vÄr identitet och vÄr uppfattning om vad som Àr vÀrdefullt, viktigt och sant..

This essay points at the importance of public libraries as arenas of meetings between refugees and the local population, and by this - creating social kapital in the society as a whole. The researchers AabĂž, Audunson and VĂ„rheim have created theories about low-intensive meeting places, that means ? neutral, public places where accidential meetings with different strangers can happen, which can create social capital and trust among each other. To complement these theories I also use VĂ„rheim who have implementet social capital-theories to the sphere of public libraries. These two theories complement each other and can help me investigate two public libraries in a rural area in Sweden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. DÀrefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjÀlp av studiens teoretiska utgÄngspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen Àr att föreningarna har en vÀldigt central och betydande roll i mÀnniskors liv.

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera hur instÀllningen till matematik i förskolan skiljer sig Ät mellan förÀldrar med olika utbildningskapital. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av förÀldrars engagemang för barns skolresultat. De barn vars förÀldrar engagerar sig i barnens lÀrande inom ett Àmne fÄr ökade möjligheter att lyckas inom utbildningssystemet. Högutbildade förÀldrar besitter en större potential att ge barnen detta stöd. Som teoretiska utgÄngspunkter har vi frÀmst utgÄtt frÄn sociologen Pierre Bourdieus teorier om kapital och dÄ företrÀdesvis utbildningskapitalet.

We want in this paper, by using participant observation and qualitative interviews, comecloser to an understanding of what meaning a language café might have for the peoplewho go there. Many of the visitors are people who recently moved to Sweden and are inthe middle of a process of learning Swedish. We want to get a further insight into howthey feel about their situation and what the social encounters on the language café mightmean to them. The purpose is to examine how this can have significance for the identitydevelopment of the visitors.The result shows that the language café is an important place for the visitors because itis the only place they can go to in order to practice speaking Swedish, which isimportant for them to find their place in Sweden. The language café also fulfils animportant function of a place where the visitors can receive an understanding of theSwedish society and reflect about it, but also a place for self-reflection to see theopportunities in the situations they find themselves in.

I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 Är) sparande och vad dessahar för instÀllning till kapital. Det har Àven studerats om bankerna mÀrkt av nÄgonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BorÄsUniversity Finance Society) pÄ Högskolan i BorÄs under det senaste Äret, Är 2009, ochdÀrigenom stött pÄ flera banktjÀnstemÀn som bjudits in som talare pÄ Högskolan i BorÄs.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser vÀrda att satsa pÄ om man Àr i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre mÀnniskor (15-30 Är) stÀller sig till att spara harvÀckts.Intresset för detta omrÄde vÀxte ytterligare nÀr en intervju frÄn 2008 lÀstes (SvensktNÀringsliv, 2008-05-08) dÀr Linda Hedström, Svenskt NÀringslivs expert pÄ ungdomarskonsumtionsvanor, berÀttade att det Àr mÄnga nya aspekter att ta hÀnsyn till nÀr studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte pÄ sammasÀtt som förr, för 60 Är sedan dÄ vÄra far- och morförÀldrar vÀxte upp, och hon sÀger Àvenatt dagens ungdomar beskrivs som "den stÀndigt uppkopplade digitala generationen somsÀger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att fÄ veta mer om dagens ungdomar och deras instÀllning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), vÀldigt gÀrnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram frÄn SCB, Statistiska centralbyrÄn, ochsedan har en kvalitativ undersökning anvÀnts, vilket inneburit att fokus varit pÄ att fÄdjupare information ur ett mindre antal fall.