Sök:

Sökresultat:

1105 Uppsatser om Rädsla för brott - Sida 51 av 74

Det Àr skandal! En experimentell studie om vÀljares könsstereotyper i samband med politiska skandaler

DÄ politikens korridorer historiskt sÀtt framförallt befolkats av mÀn efter manliga normer Àr sannolikheten stor att de kvinnliga politiker som Àr inblandade i politiska skandaler döms hÄrdare Àn manliga. Detta för att de inkrÀktar pÄ det manliga reviret samt att kvinnor normalt sÀtt bedöms efter andra etiska ramar Àn sina manliga kollegor. Detta kan resultera i att media Àr mer dömande i tonen i bevakningen av kvinnliga politiker vilket borde pÄverka i vilken grad de döms av allmÀnheten. Syftet med denna studie Àr att genom en experimentell studie bevisa att kvinnliga politiker i döms hÄrdare av allmÀnheten om hon Àr inblandad i en politisk skandal men i synnerhet i de fall media Àr mer dömande i tonen. Genom att anvÀnda sig av fyra olika experimentgrupper dÀr deltagarna fÄtt ta del av fiktiva tidningsartiklar dÀr en politiker Ätalas för ett brott dÀr endast variablerna ?kön pÄ politiker? och ?medias vinkling? varierar kan man uttala sig om orsak och verkan.

Trafficking : Samverkan mellan polis och ideella organisationer

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med mÀnniskohandelns kvinnliga offer. Trafficking Àr vÀrldens tredje största orga-niserade brottslighet och Àr mycket tidskrÀvande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lÀmnar sina hemlÀnder Àr att det utlovas ar-bete med goda förtjÀnstmöjligheter i andra lÀnder, dÄ dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lÀtt offer för mÀnniskohandeln. För att kunna utröna omstÀndighe-terna betrÀffande samverkan har vi anvÀnt oss av Ärs/lÀgesrapporter frÄn polisen, artiklar, förelÀsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbÀttra arbetet mot mÀnniskohandel dÀr de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nÀtverk - Samverkan mot Trafficking.

KĂ€rlek, sjukdom eller brott? : Vetenskapliga och sexliberala diskurser kring pedofili och barns sexualitet 1950-1980

Denna uppsats undersöker hur uppfattningar om pedofili artikuleras och omformas under perioden 1950?1980. TvÄ delundersökningar genomförs. Den ena studerar uppfattningar och förhÄllningssÀtt kring barns sexualitet, sexuella avvikelser och sexualupplysning bland nÄgra av de professioner som verkade inom omrÄdena, som exempelvis psykiatriker, pedagoger och lÀkare. Den andra delundersökningen fokuserar pÄ nÄgra av de radikala idéströmningar som artikuleras inom den sexuella frigörelserörelse som vÀxer fram under 1960- och 1970- talen.

Vad Àr acceptabelt för en elev att sÀga i klassrummet? : En intervjustudie om paradoxerna i gymnasieskolans vÀrdegrund

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur fyra samhĂ€llskunskapslĂ€rare agerar i situationer dĂ€r Ă„sikter som gĂ„r i strid med vĂ€rdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lĂ€rare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgĂ„ngspunkt, vilket innebĂ€r att vi inte gör ansprĂ„k pĂ„ att fĂ„ fram nĂ„gra generella resultat i det hĂ€r arbetet. De teorier som Ă€r centrala i arbetet Ă€r Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstĂ„, kan och vill. Dessa begrepp anvĂ€nds för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lĂ€rarna. Även Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgĂ„ng av vĂ€rden i vĂ€rdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.

Blocklista : Ger den polisen ett sundare liv?

Syftet med denna rapport Àr att belysa problemen med att jobba skift, frÀmst nattpassen. Utryckningsavdelningen krÀver bemanning dygnet runt och stÀndig beredskap för att rycka ut nÀr nÄgot brott begÄs eller nÀr polisens hjÀlp behövs. Det Àr frÀmst skiftarbete, som innefattar nattjÀnstgöring, som inkrÀktar pÄ fritid. Enligt Arbetstidslagen ska man ha minst elva timmars sammanhÀngande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Dygnsvilan ska vara mellan midnatt och 05.00.

SkattetillÀgg och skattebrott: att vara eller inte vara

Europakonventionen ger enskilda personer en rÀttighet att inte bli straffad eller lagförd tvÄ gÄnger för dom eller frikÀnnande som vunnit laga kraft. Det innebÀr i princip ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen Àven benÀmns, ne bis in idem. Principen har varit uppe för prövning ett antal gÄnger i sÄvÀl svenska instanser som Europadomstolen. MÄnga av Europadomstolens mÄl har gÀllt mÄnga andra brott och förseelser Àn skattetillÀgg och skattebrott, vilket Àr det som denna uppsats behandlar. I dagslÀget finns inget stöd för att underkÀnna Sveriges dubbla förfarande med skattetillÀgg och samtidigt Ätal för skattebrott.

Unga, arga och missnöjda : den autonoma vÀnsterrörelsen

Ett Àmne som idag tar mer och mer plats i media och som bÄde berör och upprör Àr den autonoma vÀnsterrörelsen. Arbetet belyser nÄgra av de mer framtrÀdande grupperingarna, vad de stÄr för samt vilka metoder de Àr villiga att anvÀnda för att framföra sina Äsikter. VÄr uppfattning Àr att vi i polisyrket mÄste kÀnna till grupperingarnas bakgrund för att kunna förstÄ och förutspÄ sammandrabbningar och vÄldsamheter. Under arbetets gÄng har vi valt att anvÀnda oss av insamling av fakta frÄn de berörda gruppernas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. FrÄn polishÄll har vi kunnat fÄ till stÄnd bÄde intervjuer och skriftlig information med foton.

Klotter, fÀrg som rinner mellan stolarna?

Lagen om unga lagövertrÀdare syftar till att ungdomar som begÄr brott skall hÄllas borta ifrÄn kriminalvÄrden för att kunna ges en andra chans i samhÀllet och för att belysa eventuella problem som kan finnas i ungdomens hemmiljö sÄ att ungdomar inte hamnar i ett mönster med allt grövre kriminalitet. Klottrarproblematiken Àr inget som bara dyker upp, utan det byggs upp under en lÄng tid. Oftast börjas det i vÀldigt tidig Älder som oskyldigt busstreck som enligt vÄr hypotes inte tas pÄ allvar av vare sig förÀldrar, skola, polis eller socialtjÀnst. Risken att bli dömd för skadegörelse kopplat till klotter Àr försvinnande liten. I Stockholm lÀn finns det idag omkring 200 storklottrare vilket innebÀr att de klottrar dagligen och har klottret som största intresse.

MÀnniskan bakom brottet : En kvalitativ studie om den individuella upplevelsen av att Äterfalla i brott

Despite the fact that society is investing substantial resources in individuals not to relapse into crime, then relapse is still a large percentage of new crimes. Crime is something that all societies are dealing with and at all social levels. By punishing individuals they are excluded from the society. This serves as a form of social control. It has been shown that there is no solution to the problem.

FrÄn allians till aktiv autonomi : En kvalitativ studie av förÀndringar i handledarstilen

Bakgrund: Trotts att handledningen anses vara en vital del av psykoterapeutisk utbildning, Àr inte utbildning av handledare en sjÀlvklarhet, och mera forskning behövs kring vad som utgör en bra handledarutbildning.Syfte: Den hÀr undersökningen hade för huvudsyfte att analysera eventuella förÀndringar i handledarstil hos en handledarkandidat under S:t Lukas utbildningsinstitutets handledarutbildning 2008-2009.Metod: Materialet bestod av transkriberingar av handledarens tre handledningstimmar med den handledde terapeuten frÄn början av handledarutbildningen, och tre frÄn slutet. Med hjÀlp av grundad teori togs fram kategorier som beskrev handledarstilen ur fyra aspekter: styrning, allians, inlÀrningsstil, och fokus.Resultat: JÀmförelse mellan handledarstilen i början och vid slutet av utbildningen visade pÄ en ökad aktivitet hos handledaren, fr.a. i undersökning och hÄllandet av fokus pÄ viktiga teman. Tydliggörande minskade. Mot slutet av utbildningen ökade ocksÄ handledarens tillit pÄ alliansen, som tÄlde mer brott.

Hur hatbrott framstÀlls i media: en medieanalys utifrÄn ett intersektionellt perspektiv

Normer och vÀrderingar samverkar för att forma mÀnniskorna i deras miljö. I socialisationsprocessen utvecklas identiteten som handlar om vad som Àr viktigt och meningsfullt. Bland de frÀmsta identitetskÀllorna kan nÀmnas kön, sexualitet, etnicitet och samhÀllsklass. Medierna pÄverkar hur vi förstÄr olika samhÀllsfenomen och vilket förhÄllningssÀtt vi har till personer och grupper som kallas till exempel flyktingar, invandrare, funktionshindrade eller homosexuella. Hatbrott anvÀnds som ett samlingsbegrepp för rasistiska, frÀmlingsfientliga och homofobiska brott.

Kommer den avskaffade revisionsplikten att pÄverka den ekonomiska brottsligheten?

SmÄ företag inom EU lÀgger mycket pengar pÄ administration, nÄgot som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och pÄ sÄ sÀtt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag Àr att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till Är 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för smÄ företag, som mÄl att sÀnka de administrativa kostnaderna med 25 % till Är 2010.Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ om ekonomiska brott sÄsom bokföringsbrott och skattebrott pÄverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill Àven ta reda pÄ vad berörda myndigheter har för Äsikter angÄende förslaget att avskaffa revisionsplikten i smÄ företag.Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslÄr att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger tvÄ av följande tre grÀnsvÀrden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsÀttning 83 miljoner kronor och antal anstÀllda 50 stycken.

Det rÀttsliga regelverket för skydd av skog: FjÀllnÀra skog i snÄlblÄst

Syftet med uppsatsen var frĂ€mst att beskriva gĂ€llande rĂ€tt i frĂ„ga om formellt skydd för skog genom miljöbalkens omrĂ„desbestĂ€mmelser och skogsvĂ„rdslagen. Det andra syftet med uppsatsen var att belysa rĂ€ttslĂ€get för skog ovan fjĂ€llnĂ€ra grĂ€nsen, framför allt genom 18 och 30 §§ i skogsvĂ„rdslagen (SVL) som avser tillstĂ„ndskrav pĂ„ avverkning samt hĂ€nsyn till natur- och kulturmiljövĂ„rdens intressen. Detta var sĂ€rskilt intressant dĂ„ den rĂ„dande uppfattningen varit att fjĂ€llnĂ€ra skog omfattas av ett relativt starkt formellt skydd. Jag valde Ă€ven att analysera ett beslut om avverkningstillstĂ„nd för tvĂ„ omrĂ„den med fjĂ€llnĂ€ra skog med höga naturvĂ€rden som ligger i Änokdeltat i Jokkmokks kommun för att ytterligare belysa rĂ€ttslĂ€get. Uppsatsen Ă€r en juridisk analys och ett antal grundlĂ€ggande problem upptĂ€cktes under arbetets gĂ„ng, bl.a.

?? baby, I'm the worrying kind? - En kvantitativ analys av TV-nyheters samband med oro för brott.

Title: ?...baby, IŽm the worrying kind.? - A quantitative analysis of the relation between TV news consumption and worry of crime.Authors: Maria Askerfjord Sundeby and Jennifer RochetteYear: Autumn 2014Level: Bachelor degreeDepartment: Department of Journalism, Media and Communication, Göteborgs universitet.Supervisor: Adam ShehataSummary: The aim of this thesis is to analyze the relations between worry of crime, both societal and personal, and consumption of news from the Swedish TV-channels SVT (public service) and TV4 (commercial). The cultivation theory claims that it is just the amount of TV that shows an effect on consumers and their perception of reality, like for example the mean world syndrome. But the theory has been criticized for not considering the possible effects that are actually related to other variables. These variables have weakened or totally eliminated the effects, previously explainedby TV, in later control studies of the cultivation theory.

Kvinnor som mördar : En kvalitativ studie i hur kvinnor som mördar sina mÀn framstÀlls i media

Vi har studerat tolv avsnitt av den amerikanska dokumentÀren Kvinnor som mördar. DokumentÀren presenterar tolv kvinnors bakgrunder och deras liv fram tills de begÄr mord och fÄr sitt straff i domstol. Vi har fokuserat pÄ att studera brottslingar av det kvinnliga könet, eftersom detta omrÄde inte Àr lika utforskat som brottslingar av det manliga könet. VÄrt syfte med studien Àr att studera hur dessa kvinnor som mördat sina mÀn/pojkvÀnner presenteras i dokumentÀrserien. DÄ det Àr ett ovanligt fenomen att kvinnor begÄr mord, fann vi det intressant att studera detta forskningsomrÄde.Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi studerade och analyserade avsnitten i dokumentÀrserien, enligt ett materialdrivet tillvÀgagÄngssÀtt.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->