Bakgrund:Vårt intresse väcktes av att undersöka möjligheter för ungdomar som går på s.k. gymnasie-särskola, för att se vad de önskar för framtiden och vilka möjligheter som finns för dem. Vi tog del av regeringens och skolverkets lagstiftning och utredningar kring ämnet och fann att ambitionsnivån är hög och målsättningen är att samma villkor skall gälla för ungdomar med begåvningshandikapp och s.k. normalbegåvade ungdomar vad gäller möjligheter på arbets-marknaden och till vidare utbildning etc. Vår erfarenhet sa oss att det sällan ges likvärdiga möjligheter för dessa båda grupper och vi bestämde oss för att undersöka hur de begåv-ningshandikappade ungdomarna själva ser på saken.Syfte:Att ta reda på vad ungdomar med begåvningshandikapp/funktionshinder har för planer efter avslutad skolgång vad gäller arbete, familjebildande, resor, vidareutbildning och hur de jäm-för sig själva med ?normalbegåvade? ungdomar.Metod:Kvalitativ metod enligt livsberättelseansatsen, med intervju som verktyg.Resultat:Resultatet visar på de önskemål som dessa ungdomar hyser om sin framtid vad gäller arbete, familjebildning, resor och vidareutbildning.

Vi ansåg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet då vi båda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen såg vi som det rätta stället att göra vår uppsats på. Syftet vi har med vår uppsats är att titta närmare på två ungdomsmottagningars mål och riktlinjer för att främja sexuell och reproduktiv hälsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mål och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ?Rapporter? förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan säga något om vilken diskurs kring kön detta grundar sig på. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som är koncentrerad kring kön och betyg. Därefter gör jag en genomgång av tidigare och aktuell forskning inom området. Jag redogör för mina teoretiska utgångspunkter, som är genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism.

Abstract Järvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. Lärarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förändrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. Frågor som arbetet avser att besvara är: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gällande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framträder dessa diskurser? Den teoretiska utgångspunkten för det här arbetet är socialkonstruktivism, som anser att den sociala världen är socialt konstruerad.

I detta examensarbete har vi granskat Skellefte-Tekniken, som är en arbetsmetod inom NO-Teknik (åk1-6). Konceptet bygger på elevaktiva praktiska uppgifter inom NO-Teknik, främst inom kemi, fysik och teknik. Syftet med detta examensarbete, var att undersöka om Skellefte-Tekniken som arbetsmodell, sett ur ett genusperspektiv, bidrar till att väcka elevernas intresse för naturvetenskapliga studier. Syftet var även att ta reda på om skillnader i förståelse förelåg mellan elever som arbetar enligt modellen och sådana som inte gör det. Undersökningen genomfördes i två klasser som arbetar med Skellefte-Teknik och två klasser som arbetar på annat sätt, samtliga i årskurs 6.

RFSU är ett förbund som genom sexualrådgivning förändrar och befäster unga personers syn på kön och sexualitet. RFSU arbetar för jämställdhet och jämlikhet och för en öppen och bejakande sexual­rådgivning. Syftet med undersökningen är att studera huruvida RFSU når upp till målen för sin verksamhet vid utformningen av sexualrådgivningsbroschyren Sex ? på ditt sätt: om sex för unga. I undersökningen används kritisk diskursanalys (CDA) tillsammans med queerteori.

Studies of the information needs of library patrons are necessary in order for the library to serve the community. Alas, studies of non-heterosexual persons are rare in the field of Library and Information Science in Sweden. This study aims at examining the information situation of women in same-sexed parenthood by means of analysing their situation as norm-breaking. The study is done through examining the specific information needs of this group, how they seek and receive information, what barriers they encounter and what function the library has in this information situation. A queer theoretical approach to heteronormativity in combination with McKenzie?s two-dimensional model of information seeking is used to perform a qualitative analysis of the material.

Through discourse analysis of twelve Library and Information Science theses, covering the period between 1975 and 2007, this thesis examines representations of homosexuality and homosexual identities. By using queer theory as a point of reference aspects such as essence/construct, equality/difference, notions of gender and views on the historical and contemporary situation of homosexuals are brought to the fore in the analysis. It is shown how the material unequivocally posits the contemporary situation of homosexuals favourably in comparison to a past signified by prejudices and oppression. This can be seen as an implicit essentialism in the texts, though ambivalences open up the possibility that it in some cases may be only strategically used while explicitly adhering to constructionist views. In linking concepts of a homosexual difference to prejudices, frequently involving notions of inverted gender performances or sexual ?extremes?, the discourse of progression posits normalcy and assimilation as positive values.

Uppsatsens syfte är att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mäns våld mot kvinnor konstruerar en förståelse av våldet.De teoretiska perspektiv av mäns våld mot kvinnor som återfinns i materialet är det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet består av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjälp av ett systematiskt urval. Dess innehåll har analyserats med hjälp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i själva verket är en mängd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehåll och omfattning. De innehåller också ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mäns våld mot kvinnor förstås.

I dagens samhälle generellt och även inom forskningen framförs uppfattningen att individen själv är ansvarig för att skapa en stabil självkänsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten är av stor vikt. Tidigare forskning pekar på att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda självkänslan hos ungdomar.Syftet med denna studie är att från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga män och unga kvinnor i grupp konstruerar föreställningar om självkänsla, utifrån frågeställningarna ?Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga män pratar om självkänsla?? och ?Vilka faktorer kan generellt sett påverka självkänsla, enligt unga vuxna??. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla.

Sweden?s most trusted news distributor, Sveriges Radio (Swedish Public Service radio broadcaster), has high ambitions with the journalism it broadcasts ? especially when it comes to gender equality and diversity. This thesis examines how gender is constructed in Dagens Eko (Today?s Echo) to find if and how power structures are expressed language-wise. Queer theory is used to look at how gender is constructed and how one can look at, and question, gender and gender hierarchies.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever.

Cypernfrågan handlar om en etnisk konflikt mellan grek- och turkcyprioterna som uppstod direkt efter öns självständighet. Parterna hade väldigt svårt att samarbeta med varandra vilket ledde till att Cypern delades i två delar. Sedan dess har grupperna levt åtskilda med egna administrationer och strävan efter självbestämmande, den grekcypriotiska befolkningen strävade efter enosis, att hela ön införlivas med Grekland medan den turkcypriotiska befolkningen strävade efter taksim, att den norra delen av ön förenas med moderlandet Turkiet. FN har agerat som tredjepart för att försöka nå en fredslösning och lyckades lindra konflikten men många problem förblev olösta. I min uppsats har jag försökt komma fram till varför fredsförslaget Annanplanen, som upprättades av FN:s dåvarande generalsekreterare, blev avvisad av den grekcypriotiska befolkningen samt vad kan vara den största orsaken bakom den långvarige konflikten.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster.

Uppsatsen undersöker skildringen av den kvinnliga samkönade sexualiteten i Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen. Den utgår från den queerteoretiska tanken att identiteter är uppbyggda på motsatser och att heterosexualitet behöver homosexualitet för att definiera sig själv. Således är homosexualitetens funktion att vara allt det som heterosexualiteten inte är. Det finns en diskrepans mellan samkönat begär och den homosexuella identiteten, och den homosexuella identitetens uppgift är att hålla den heterosexuella identiteten ren.Jag fokuserar den gräns som Krusenstjerna drar mellan lärarinnan Bell von Wendens homosexuella identitet och hennes elev Angela von Pahlens samkönade begär, samt hur Angelas sexuella identitet, trots hennes samkönade begär, hålls ren genom skildringen av Bells homosexuella identitet.Den gräns som dras mellan Bells homosexuella identitet och Angelas samkönade begär är emellertid inte rigid. Därför är det inte alltid tydligt när Angelas samkönade relationer till Bell, Stanny Landborg och Agda af Sauss går från att vara vänskapsrelationer till att bli kärleksrelationer.