Denna uppsats undersöker hur Malmös högstadieskolor arbetar mot homofobi och heteronormativitet. Uppsatsen utgår från ett Queerteoretiskt perspektiv och materialet består av två enkäter bland lärare och skolledare på sammanlagt tretton skolor. Resultaten tyder bl a på att kränkningar pga sexuell läggning och kön är vanliga på skolorna samt att lärarna nästan helt saknar utbildning och kompetensutveckling på området. Vidare saknas det sammanhållna strategier för likabehandlingsarbetet från skolledarnas sida, vilka i stället överlåter detta arbete på hugade lärare. Detta lämnar fältet öppet för de heteronormaliserande processerna upprätthållande av tystnader, patologisering av homosexualiteter och bevakning av genusgränser.

I denna uppsats undersöker jag hur det är att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte är att ur ett Queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.Jag undersöker på vilka sätt litauiska hbt-aktivister förhåller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material består av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.Resultatet visar att det litauiska samhällets i mångt och mycket negativa inställning till hbt-personer påverkar hur aktivisterna väljer att presentera sig själva som grupp. I presentationen av sig själva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensätta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebär detta en slags Anti-Pride, där iscensättningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare än att använda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden..

Studien undersöker hur äldre transpersoner förhållit sig till sin transidentitet genom livet med avstamp i deras unika livsberättelser. Syftet blir därför att med hjälp av narrativ metod undersöka hur äldre transpersoners livsvillkor ser ut idag. Det saknas ett tydligt HBTQ perspektiv och framförallt ett perspektiv på äldre transpersoners livsvillkor inom den gerontologiska forskningen . Enligt socialtjänstlagens femte kapitel om särskilda bestämmelser för olika grupper (SFS 2001:453) ska äldreomsorgen vara insats i äldre personers levnadsförhållanden för att tillgodose en god omsorg och studiens syfte är att ge en kvalitativ inblick i äldre transpersoners levnadsförhållanden med narrativ metod. Berättelsen är fokus och ses som skapad i en interpersonell kontext mellan författare och informant.

This is a discourse analysis of three WebPages which topic is sexual information. Our purpose is to examine the WebPages RFSL (The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights), RFSU (The Swedish Association for Sexuality Education) and UMO (Reception for young people) from a queer theoretical perspective and illustrate how they discuss the subjects? gender, sexual preference and sexual limits. Our questions are; what information about gender, sexual preference and sexual limits are presented on the WebPages RFSU, RFSL and UMO, and what similarities and differences can be identified and how can these be analyzed from a queer perspective? Our material was collected from the three WebPages and categorized according to three topics of interest; gender, sexual preference and sexual limits.

Uppsatsens syfte är att se hur homosexuella diskurser är framställda i utvalda japanska tecknade TV-serier för barn, samt hur dessa ändrats när dessa TV-serier importerats till USA.Med utgångspunkt från Norman Faircloughs diskursanalytiska modell har nyckelscener från de utvalda TV-serierna Cardcaptor Sakura och Sailor Moon analyserats från ett Queerteoretiskt perspektiv.I de anime jag analyserat är homosexuella respektfullt gestaltade och det är sällan fokuserat på homosexualiteten. Dock förekommer vissa heteronormativa mönster som att maskulint och feminint kompletterar varandra även i samkönade par. Homosexualitet är dessutom inte alltid så tydligt framställt vilket kan tyda på osynliggörande eller inkludering på samma villkor som heterosexualitet. I de amerikanska versionerna har homosexualitet helt censurerats genom klipp i scener och ändrade dialoger. I ett fall har en man gjorts om till kvinna så att förhållandet istället blivit heterosexuellt och i ett annat fall har ett kärlekspar gjorts om till kusiner..

Syftet med denna studie var att försöka få en inblick i hur det är att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) läggning och att vara kristen. Vi ville på individnivå försöka tolka och förstå genom ett Queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras på sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus på personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien är heteronormativitet, hbt och stigmatisering.

Detta är en uppsats baserad på fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benämna stad X för att säkerställa dess anonymitet. Syftet med denna uppsats är attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gällande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stängas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Syftet i denna uppsats är att få insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i årskurs 7-9 inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgångspunkten är ett Queerteoretiskt perspektiv.En av de två metoder som använts i uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Metoden har tillämpats för att se vilken syn skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har på sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrån kursplanen i biologi och SO. Skollagen, läroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.Den andra metoden som nyttjats är kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilärare och två SO-lärare som undervisar i sex och samlevnad på nio olika skolor.

The aim of this Masters thesis is to conduct an analysis of the Swedish classification system the SAB-system from a feminist and queer theoretical perspective. The theoretical framework of the study is feminist and queer theory as well as theories from Library and Information Science, mainly classification theory. The study takes its departure from the idea of classification systems as social constructs, reflecting their time, place and society. Paul Ricoeurs critical hermeneutics is used as methodological guidance. This gives room for a critical perspective in the interpretation.

Syftet med vår uppsats är att undersöka debatten om pornografi i den feministiska kulturtidskriften Bang mellan åren 1991 och 2011. Vår metod och teoretiska utgångspunkt är diskursanalysen med sin socialkonstruktivistiska grund. Med hjälp av denna har vi analyserat 25 artiklar som handlar om pornografi. Våra forskningsfrågor kretsar kring hur debatten förändrats över tid, och vilka teman som varit mestcentrala. De grundteman vi analyserar går under rubrikerna: Förtryck eller frigörelse,att vara feminist och konstruktionen av genus.Vi har kunnat urskilja två huvudsakliga läger: porrmotståndare och anti- porrmotståndare.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Detta är en uppsats baserad på fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benämna stad X för att säkerställa dess anonymitet. Syftet med denna uppsats är attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gällande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stängas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

År 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever på grund av bland annat sexuell läggning. Denna uppsats vill se om denna lag har fått något genomslag i historieläroböckerna. Här har därför fyra nya gymnasieläroböcker i historia undersökts utifrån ett queerteoretiskt förhållningssätt och sedan jämförts med en läroboksgranskning som skolverket gjorde 2006. Resultatet blev att alla de undersökta läroböckerna någon gång problematiserar heteronormativiteten och kan på så sätt ses som att de når upp till skolans värdegrund något bättre än vad de läroböcker som undersöktes i skolverkets läroboksgranskning bedömdes göra, även om resultaten i övrigt ändå var ganska likartade. Inget i de undersökta läroböckerna kunde heller uttryckligen ses som kränkande på grund av sexuell läggning, även om den heteronormativitet som ibland förutsätts och vissa texttolkningar skulle kunna tyda på detta..

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett Queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna.

This essay discusses the students? thoughts about the teacher's response to their gender identity. The students discuss their right to have an intergender identity which means that they don?t identify themselves in the traditional sexes, man and woman, and the gender role each category has. They want to be called with a neutral pronoun and not be seen like boys or girls.