AbstraktDenna studie handlar om förhållanden mellan femininitet/maskulinitet och lesbisk identitet med bakgrund av den heteronormativa genusordningen, vilken grundar sig i ett dualistiskt tänkande där kvinnor som feminina respektive män som maskulina attraherar och kompletterar varandra. Studien bygger på berättelseanalys av personliga berättelser skrivna av lesbiska kvinnor ur antologierna Tjejerna mot strömmen och Såna som oss, vilka tolkas utifrån en konstruktivistisk ansats och ett Queerteoretiskt perspektiv. På detta sätt synliggör och problematiserar jag konstruktioner av lesbiska självrepresentationer och identitetsskapanden samt de möjligheter och begränsningar som dessa identiteter omringas av med bakgrund av den heteronormativa genusordningen. Utifrån detta kommer jag fram till hur de lesbiska subjektpositionerna öppnar upp för alternativa identiteskonstruktioner och begärskonstruktioner i relation till aspekter av femininitet och maskulinitet. Vidare resulterar analysen i ett framhållande av den osynliggörande tolkningen av lesbisk femininitet i termer av heterosexualitet samt den osynliggörande förståelsen av lesbisk maskulinitet som ett kopierande av manlighet och manlig maskulinitet.

Arbetet försöker belysa och förstå hur några lärare i årskurs 4-6 i Malmö ser på frågor om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner (HBT) ur ett Queerperspektiv. Frågeställningarna handlar om hur lärarna anser att HBT-frågor hanteras bäst i mötet med eleverna i och utanför klassrummet, vilken syn de har på kollegor och föräldrar som är HBT samt grundsynen i HBT-frågor. Undersökningen genomfördes med enkäter som syftade till att ge kvalitativa svar och skickades ut till olika skolor i Malmö kommuns stadsdelar. Resultatet visar på att den allmänna synen bland lärarna är att heterosexualitet är viktigare att undervisa i än homo- och bisexualitet samt transsexualitet. Synen på HBT-personer är accepterande, men hamnar lätt i skymundan bakom heterosexuella normer..

In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a Queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender.

The Barbie doll is an icon filled with meanings; this thesis discusses the Barbie doll and herfeministic potentials and subject positions using a discourse analysis. The thesis analyzeswhat sort of femininity Barbie portraits in magazines, web series and films about her.Theories being used originate mainly from gender and Queer studies, where the focus is on theperformative constructions of gender and femininity. Since the material mostly consists ofmoving images some influence is taken from feminist film theorists and semiotic theory,which focuses on signs and their meaning. The thesis centres around the questions: how isBarbie?s femininity challenged, strengthened and constructed in different types of mediaabout her produced by Mattel? And is there any feminist potential in Barbie?s subjectpositions in these media forms?.

 Titel:                                   Rydaholmsmetoden ? förtjänster och kritiska punkter Engelsk titel :                     The Rydaholm Method ? benefits and critical points Författare:                         Anders Persson, Monica Aldrin Handledare:                      Christer Jacobson Antal sidor:                       58 Nyckelord:                         lästräning, motivation, ordavkodning,Rydaholmsmetoden, specialpedagogiskt perspektiv.Det här arbetet är en flermetodologisk studie med syfte att tydliggöra vilka förtjänster och kritiska punkter det pedagogiska arbetssättet Rydaholmsmetoden har. Arbetet innehåller två delstudier där den ena är intervjuer genomförda med pedagoger vilka i nuläget arbetar med metoden och den andra en intervention genomförd med fem elever i år två under fem veckors tid. Delstudiernas resultat redovisas var för sig. Metoden är framtagen av specialläraren Carl-Erik Pettersson som också har sammanställt det färdigproducerade arbetsmaterialet. Målet med Rydaholmsmetoden är att utveckla den del av läsningen som handlar om avkodning av skriven text.

The aim of this essay is to answer the question of how, and in what ways Martina Bigert?s and Maria Thulin?s picture Allt om min buske (literally, All about my bush) is Queer. Inspired by Judith Butler?s idea of the heterosexual matrix, and Michel Foucault?s discourse I attempt to investigate how sex and sexuality are described in relation to heteronormativity, and if Allt om min buske is either norm-breaking or norm-creating in a wider perspective. This study concludes that antinormativity and Queerness are evident within the framework of the picture.

In this study ? Just a girlfriend who lives far away? ? I interview fifteen girls about their experiences with computer mediated relationships. From a Queer theoretical perspective I examine how these girls do and talk about their relationships, in relation to norms about relationships and sexuality as well as notions about online and offline.My aim is to discuss in which ways the performing of these relationships both reproduce and challenge norms about relationships and sexuality. The girls I interview attempt in different ways to show that doing relationships online is just as ?normal? as doing them offline.

I uppsatsen analyseras de två karaktärerna Harry Haller och Hermine, från Hermann Hesses Der Steppenwolf, med hjälp av Judith Butlers Queerteori. Karaktärernas förhållande till varandra, köns- och genusroller samt heteronormativiteten undersöks och sätts i samband med bokens maskerad- och teatermotiv. Förutom att maskerad- och teatermotivet undersöks i relation till karaktärerna, analyseras det också i sig självt med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om det konstruerade könet och dragshowens subversiva funktion..

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur vi kan förstå oss själva som kvinnor och män utan att betrakta kön som något naturligt och inneboende.Kön är sociala och kulturella konstruktioner och vi lever i ett heteronormativt samhälle där könsskillnaden är genomgripande ? vi utgår från heterosexualitet som den normala sexualiteten och vi skiljer på människor i kvinnor och män.Genom att analysera mina egna minnen i ett minnesarbete undersöker jag mina erfarenheter av könsnormer. Hur har normer kring manlighet kommit till uttryck under min grundskoletid och hur har de påverkat mitt beteende och min självuppfattning?Minnesarbetets fokus ligger på egna erfarenheter och reflektioner, men i förlängningen är syftet att bygga kollektiva identiteter där traditionella förhållanden betraktas på nya sätt..

ABSTRACTThe purpose of this essay is to investigate possible questions generated by theperformance/installation Har hon inget vettigare att göra? Du då. Har du inget annat att hitta på än att ståoch glo på henne? by the artist Elin Wikström. The Constructed Situation invites the spectator to be apart of a continuing process of thought.The subjective feeling makes an important insight to the work through methods of the aestheticsand the performative., mainly from Margaretha Rossholm Lagerlöf.

This study demonstrates how norms and ideals about sexuality and gender expression are used in the TV-show The Walking Dead. An intermediate study is made on the comic books? two same sex couples as they are compared to how they are represented in the TV-show. Tara Chambler and Alisha, a same sex couple who only exist in the TV-show, not in the comic books, are also analysed. Queer theory and an intersectional perspective are used to discover how different power asymmetries are connected to each other through an active interplay.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrån en kontext som menaspåtala och kritisera heteronormativa antaganden - inträder i. Genom en ständigtnärvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremål för tal, och därmed föremålför diskurser. Utifrån villkor och antaganden om var och hur ?rätt? tal formuleras görsasexualitet till ett motsägelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet.Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska,psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkännanden ochmisskännanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstantoch stabil livshistoria.

Sweden has an active and growing culture of feminist comic book artists that use comedy as a mean of disseminating political ideas and critic. In this essay I do a reparative reading of Sara Granér?s comic book All I Want for Christmas is planekonomi in order to find out if it advocates alternative orders and/or ways of expression. By exploring what the comic book does to me as a reader and how, using the term ?skev? ? a hybrid of Queer that examines normativity not strictly tied to sexuality ? and gulesque theory ? a mix of feminism, cuteness, the grotesque and riot grrrl ?, I show that the comic book, through the use of comedy, works as a trojan My Little Pony, reclaiming the girly franchise, while challenging several so-called dichotomies, such as: femininity/masculinity; youth/adult; high art/kitsch.

In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a Queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender.

The aim of this paper is to compare and analyze Eugene O?Neill?s play Long Day?s Journey into Night with Lars Noréns Natten är dagens mor (Night is Mother to the Day). The gender and power structures, as well as the characters in the two plays are analyzed. The main focus of the analysis is on masculinities, and therefore on the brother to brother relationships in the dramas. The presence of ?Queer leakage? (as defined by prof.