Byggföretagen står idag inför nya utmaningar på en växande marknad och med allt kräsnare kunder som kräver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero på många saker. En orsak kan var undermålig eller ofullständig planering och då inte främst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbättra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden från anbud till överlämnande. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur totalplaneringen fungerar på Skanska idag, samt att utifrån detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom väg och anläggning.

Byggföretagen står idag inför nya utmaningar på en växande marknad och med allt kräsnare kunder som kräver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero på många saker. En orsak kan var undermålig eller ofullständig planering och då inte främst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbättra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden från anbud till överlämnande. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur totalplaneringen fungerar på Skanska idag, samt att utifrån detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom väg och anläggning.

SAMMANFATTNINGEnergianvändning under produktion av nya byggnader är en aspekt på den angelägna miljöfrågan, men än saknas både regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jämförelse av energianvändning och utsläpp vid byggnation och transport av byggmaterial för två nybyggda hus ägda av Gavlegårdarna AB på Sjåaregatan 19 och Maskinistgatan 19: Gävle. Strand Etapp 2 kallas projektet på Sjåaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet på Maskinistgatan 19 i denna undersökning. Målet för studien har varit att fastställa vilket av dessa två projekt som har haft lägst energianvändning samt utsläpp av växthusgaser vid resningstillfället, dvs. under projektens produktionsskeden.

Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anställda på Hyresgästföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt Uppdrag M som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte även undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de såg stå i vägen för en framgångsrik projektutveckling.Resultatet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv från organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhållningssätt till projektet och dess målsättningar. De såg positivt på att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig både skeptiska och ifrågasättande.

Mitt examensarbete handlar om hur grundskoleelever ser på sitt lärande och sin motivation i ett musikalprojekt. Syftet är att beskriva detta, sätta det i samband med skolans värdegrund och få en förståelse för relationen mellan lärandet och motivationen. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med tio elever från två olika skolklasser i skolår åtta. Metoden har även stöd av observationer. Intervjusvaren är strukturerade efter teman.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

Projektet ?Radio i skolan? riktade sig till elever inom det individuella programmet på en gymnasieskola. Det pågick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssätt där fokus låg på innehåll, att berätta om ett ämne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram.

Kunskapsöverföring har ansetts vara av vikt inom företag och organisationer för att bevara kunskapen, informationen och för att kunna förmedla den vidare till andra medlemmar. Studiens primära syfte var att genom forskningsteorier och intervjuer effektivisera Rädda barnens Ellen och Allan projekt i deras kunskapsöverföring. 5 aktiva medlemmar inom Ellen och Allan projektet intervjuades samt 1 kontrollintervju genomfördes med en rutinerad projektledare från Svenska kyrkan, för att få fram dennes syn på projektets nuvarande situation gällande kunskapsöverföring.     Resultatet visade att det finns en viss otrygghet i rollerna och framförallt hos projektledarna, som inte har någon specifik roll- eller uppdragsbeskrivning. Genom resultatet kunde vi även se att kunskapsöverföringen bör vara ett ingående moment i organisationens projektbeskrivning för att det ska fungera på bästa sätt. Fysiska möten och god kommunikation mellan deltagarna bör även prioriteras för att effektivisera kunskapsöverföringen inom projektet..

Målet med detta examensarbete är att få en inblick i hur de olika processerna i arbetet med ljud till film fungerar. Jag vill kunna utröna hur man bäst tar sig an de olika processerna samt vilka fallgropar som kan bli aktuella..

Projektet kretsar kring idén om en lagringsform, utformad som en tabell, som inte är bunden till en specifik plattform eller ett specifikt filsystem och som kan fungera som en molntjänst. Denna lagringsform är dessutom mer avancerad än en vanlig tabell då den innehåller tre dimensioner.Idén kom till under en föreläsning om molntjänsten google app engine då det kort förklarades att de använder ett, av dem själva skapat, system som kallas för BigTable. Detta projekt liknar BigTable men skiljer sig då detta projekt är något enklare, öppen källkod samt att det är baserat på java vilket gör det plattformsoberoende.Syftet med projektet är skapa en enkel plattform för datalagring som kan användas som molntjänst där den underliggande tekniken lämpar sig för användning på vitt skilda system och hårdvara.Tanken med ett sådant system är att man med små medel ska kunna skapa en egen datalagring där den traditionella filservern suddas ut och det mer moderna molnkonceptet används. Genom att parkoppla servrar kan man i teorin skapa ett världsomspännande lagringsnätverk med enormt stor lagringskapacitet men är i praktiken mer inriktad på privata moln. Det spelar dock ingen roll om man enbart har en maskin eller flera hundra, för användaren kommer det alltid fungera likadant.Problemet som detta projekt tar sig an är det om datalagring och hur den kan lösas på ett sätt som bidrar till ökad ekonomisk vinst utan att minska på skalbarhet och användbarhet.Projektet löser även en annan viktig aspekt med datalagring vilket är versionshantering, något som andra tjänster inte erbjuder, tar bra betalt för eller som enbart finns i begränsad form..

Syftet med denna studie är att identifiera ett antal kritiska framgångsfaktorer för implementering av ett nytt affärssystem, samt att utifrån dessa faktorer skapa en modell. Utgångspunkten för dessa parametrar är med fokus på användarna.I litteraturdelen redovisas ett antal olika projektmodeller och faktorer. För att kunna belysa de styrkor och svagheter som dessa modeller påvisar har jag granskat, analyserat och kritiserat dem, samt ställt dem emot varandra. Det som de flesta har gemensamt är att de saknar ett användarfokus. I den empiriska delen beskrivs två stycken fallstudier på Fagersta Stainless AB. Den första granskar en implementering av affärssystemet Movex som genomfördes 1999.

Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna.

I det här arbetet har GastroNovums projekt Smakskolan som bygger på sapere-metoden utvärderats. Projektet sträckte sig över två terminer där två klasser på en skola i Hässleholms kommun deltog. Projektet startade när eleverna gick vårterminen i skolår ett och avslutades när de gick höstterminen i skolår två. Ordet sapere betyder att smaka och att kunna. Att hitta rätt ord för att beskriva hur något smakar, luktar eller känns är inte lätt, det är bland annat detta som sapere-metoden handlar om och vill lära ut.

Detta projekt drevs på uppdrag av Flex Datasystem som behövde en vidareutveckling av deras aktuella hemsida. Här finns bland annat möjlighet att direkt ladda ner uppdateringar för kundernas program. Problemet var att hemsidan inte innehöll någon information om uppdateringarna. Kunderna måste då vända sig direkt till supporten för att få information om vad som har åtgärdats. Det här projektet gick ut på att utveckla en funktionalitet som, med automatik, publicerar information om varje uppdatering.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.