The overall purpose of this master essay is to investigate whether there is an interest among people near retirement to contribute with their knowledge and experience after they reach the defined retirement age. Furthermore, I would like to investigate if they want to continue with their old jobs, full time/part time or to do something else, which is beneficial to the society. I also want to find out how the older people view themselves to continuing to work. Also which types of social and structural barriers that might exist for them and why. The aim is also to investigate what types of knowledge and experience they believe could be used in the future community.

BakgrundPå grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser.

Under de senaste decennierna har förhållandet mellan organisation och enskild medarbetare förändrats drastiskt då man numer menar att individen är organisationens viktigaste resurs. En fråga som ökar i relevans i förhållande till detta ställningstagande är hur man ska gå till väga för att motivera den enskilde medarbetaren till prestationer som får organisationen att nå sina mål. Ett sätt är att skapa en stark företagskultur som ökar både prestation och samhörighet bland de anställda. Tele2 är och har alltid varit ett värderingsstyrt företag vilket ursprungligen kan koppas till dess grundare och ledstjärna Jan Stenbeck. När han gick bort år 2002 uppstod en problematik inom företaget då de flesta värderingar och hela företagskulturen var kopplad till Jan som person.

Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvärden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet.Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms kommun och därför ska en naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlägga och visa den natur som finns inom kommunen.

Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhållandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras på enkätsvar från 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Stockholms, Skånes och Västerbottens län. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsområdet samtidigt som flera studie- och yrkesvägledare säger sig vilja inta en ledande funktion för detta.

Vi lever längre, är friskare och både kan och vill jobba längre. Företagen och organisationer står inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja äldre medarbetare för att täcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa på goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glädje av.Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel från olika företag som beskrivits på olika sätt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete än vad vi hade föreställt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till ålder.Vi har funnit att ålder förstärks genom attityder, att "bli gammal" upptäcks inte automatiskt av en enskild person, ofta är det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 år som gör en person uppmärksam på att denne nu betraktas som "äldre".

För att organisationer ska kunna generera ett bra resultat är medarbetarna en viktig resurs. Hur väl medarbetarna utför sitt arbete beror till stor del på hur motiverade de är. Olika anställda motiveras av olika faktorer, vilket innebär att ledningen måste ta det i beaktande när organisationens ekonomistyrning utformas, för att därmed kunna påverka medarbetarnas handlande och då indirekt deras motivation. Motivationen förekommer i olika former; inre och yttre motivation. Utifrån detta resonemang utgår uppsatsen från frågeställningen ?Hur kan ekonomistyrningens utformning påverka motivationen hos medarbetarna i ett företag??Syftet med denna undersökning är att kartlägga sambandet mellan motivation och ekonomistyrning i ett företag.

Övergången från CATIA V4 till CATIA V5 innebär nya möjligheter för konstruktörerna på Scania att arbeta med Knowledge Based Engineering, KBE, för att effektivisera och kvalitets-säkra sitt arbete. Då CATIA V5 är en ny plattform som innehåller verktyg med samlingsnamnet knowledgware, för att bygga in kunskap i modeller ville Scania undersöka potentialen i att arbeta med KBE, och hur detta skulle kunna ske på Scania. Vid traditionell produktutveckling tas en helt ny artikel fram vid behov och ofta innebär detta att arbete som tidigare utförts, görs om igen. Syftet med arbetet är därför att undersöka huruvida KBE i CATIA V5 kan erbjuda möjligheter att återanvända kunskap från tidigare arbete och samtidigt kvalitetssäkra denna, samt utreda vilka knowledgewarelicenser som i så fall kan vara lämpliga för Scania.För att göra detta har en litteraturstudie genomförts för att undersöka vad som har gjorts inom området, och även en intervjustudie har utförts inom R&D på Scania. Vidare har sakkunniga på Linköpings Universitet och Tekniska Högskolan i Jönköping intervjuats.

Det är ingen självklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav på specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som är i behov av särskilt stöd ska få det, men det beskrivs inte någonstans hur hjälpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förväntningar på specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut. Som teoretisk ram använde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade på att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero på styrdokumentens otydliga formuleringar.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan finna det svårt att vårda och bemöta unga vuxna som är obotligt sjuka. För att öka förståelsen och förbättra den palliativa vården för dessa personer är det viktigt att sjuksköterskan får ta del av patientens upplevelser av sin situation. Sjuksköterskans uppgift är att bland annat tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och spirituella behov. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom från diagnos till bortgång. Metod: Denna studie skrevs utifrån en kvalitativ ansats med en narrativ design.

SammanfattningEftersom människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha friska och hälsosamma medarbetare. Hälsa är en förutsättning för ett sunt arbetsliv. En god hälsa och välmående ökar prestationen och bör därmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hälsofrämjande arbete på arbetsplatser.

Denna studie syftar till att ge en fördjupning inom redovisning av immateriella tillgångar. Genom litteraturstudier samt intervjuer med revisorer kartläggs de problem som finns i nuvarande redovisningsregler och rekommendationer. En jämförelse med IAS 38 görs för att se om införandet av dessa regler minskat problemen. Alternativa lösningar diskuteras. Vid analys av ett företag är det viktigt att utomstående intressenter får information om de tillgångar, såväl materiella som immateriella eller finansiella, som finns i företaget.

Olika former av allianser har numera börjat utvecklas och bli allt mer vanliga. Eftersom det kan vara svårt att höras och synas försöker företag i allt större utsträckning göra det i nya sammanhang. Den mättade marknaden driver företag till att särskilja sig, vilket ofta med enklaste medel görs med deras varumärken. Varumärken är en stor resurs som används i detta syfte, och de får en allt större attraktionskraft. Företag som är mer varumärkesinriktade har också visat sig vara mer framgångsrika.Den här undersökningen avser behandla co-branding, som uppstår när två företag med distinkta varumärken inom samma eller olika branscher väljer att samarbeta.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Högskolan har en krävande arbetsmiljö. Doktorander och lärare är utsatta för stora krav från olika håll. Ledningen, studenter, relationer, interindividuell stresskänslighet och privatlivet kan ställa olika typer av krav och kan även utgöra stressfaktorer. Fjorton individer, doktorander och lärare, kontaktade under 2007 dr AAV på företagshälsovården i Skövde på grund av stressrelaterade symptom. De flesta angav för hög arbetsbelastning som huvudorsak.