Sök:

Sökresultat:

24 Uppsatser om Putin - Sida 1 av 2

"Alla Ryssars Putin?" : En studie om nationalism, ideologi och pragmatism i Putins retorik.

This essay seeks, by applying to theories of nationalism, to explain the reasoning behind the Russian annexation of Crimea and to understand the ideology and nationalistic influences in Russian foreign policy in the case of the Ukraine crisis and the annexation of Crimea. The argumental analysis exemplifies the nationalistic tendencies of Vladimir Vladimirovitj Putin and the Russian foreign actions and attempts to specify a nationalistic motif in the case of Crimea and in Russian foreign policy. The study seeks to illustrate tendencies in Russian foreign policy and to show what can be expected of Russia in the near future..

Rysk Politisk Retorik - En deskriptiv analys av politiska tal av Putin och Zjirinovskij

Målet med uppsatsen har varit att analysera tal av de framstående ryska politikerna Putin ochZjirinovskij. Det är en deskriptiv uppsats som observerar och analyserar de lexikala, syntaktiska, stilistiska och pragmatiska aspekterna hos dessa två politikers tal, med särskild hänsyn till det persuasiva, bedrägliga och manipulativa. En stor del av detta har varit att titta på de retoriska grepp de använder sig av, och klassificera dem. I andra kapitlet tar jag upp materialval och metod, med en kort redogörelse för grunderna till valen. Sedan gör jag en kortfattad genomgång av västvärldens retorik, fram till idag och visar på vart inom detta breda fält den politisk retorik i detta arbete skall infogas.

Omorientering och förändring Den ryska utrikespolitiska doktrinen under Vladimir Putin

AbstractThis thesis analyzes the Russian Foreign Policy Doctrine from a broad theoretical perspective, with the aim of describing and explaining the doctrine using a number of theoretical approaches. Russia's foreign policy has undergone substantial changes since Vladimir Putin became president in the year 2000, involving a radical shift in foreign policy objectives and thereby moving away from the more confrontational and distrusting policies which characterized the Boris Jeltsin regime. Putins doctrine, based on pragmatism and seeking partnership and collaboration with the West, can be described as a near revolutionary re-orientation of Russia's foreign policy guidelines, meaning a transformation of the country's self image which implies a rejection of great power status and a search for a new role in the international community.Our thesis has examined explanatory variables such as the domestic political situation in Russia, the contemporary international system and President Vladimir Putins system of beliefs in order to describe and explain the doctrine. Our results show that the doctrine is largely a product of Putins personality, values and beliefs, but also to a large extent a consequence of necessities, namely the poor Russian economy and the fact that the country no longer can withstand an all out conflict with the West involving an excessive arms race.Keywords: Vladimir Putin, pragmatism, realism, domestic politics, radical change..

Putinismer. Retoriska särdrag i uttalanden av Rysslands president Vladimir Putin.

The aim of this essay is to analyse certain succinct statements of Russian leader Vladimir Putin. His rhetorical style in general, and these statements in particular, are distinguishing Putin from other Russian political figures. The statements have survived the test of time and lived on in the media, on the internet and in the vernacular. They have come to be called Putinisms.The essay is descriptive and treats these special statements, describes where and how they came into being and analyses them on a micro level, word by word. The analysis is also qualitative as it covers selected statements, which represent only a small portion of all the statements made by Putin within the time frame chosen for this study.

"Globaliserings utmaningar måste övervinnas med nationell renässans" (Putin, 2013)

Det är nu väl belagt att människorättssituation har försämrats i Ryssland under Putins presidenttid. Människorättsaktivister som blir godtyckligt arresterade, ökad statlig kontroll av de ryska NGO:er och HBT-fientlig lagstiftning som antas i Duman är bara några enstaka exempel på det strängare klimatet kring de mänskliga rättigheterna i landet sedan Vladimir Putin kom till makten år 1999. Uppsatsens utgångpunkt utgörs av Aydinlis teoretiska modell som lägger ett särskilt fokus på begreppen säkerhetisering, hot och konstruktion. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de nationella eliterna i Putins administration framställer globalisering som ett hot. Analysen genomförs som en kvalitativ diskursanalys av ett tiotal deklarationer av olika aktörer inom den ryska statsförvaltningen under Putins presidentperioder.

Civilsamhället i Ryssland : En fallstudie om hur den ryska staten förhåller sig till civilsamhället.

When Vladimir Putin in the year 2000 came to power in Russia many believed that the Russian civil society were weak and had very little influence and with Putin people say that the situation have deteriorated. The purpose of this paper is to establish what kind of relationship exists between the Russian state and the civil society and to analyze this from a top-down perspective. We are looking at Russia during Putins first term in office from the year 2000 until 2004. In order to establish the relationship we have used John S. Dryzeks theory of inclusive and exclusive state and whether it?s active or passive in this process.

Krigets vinster. En studie om makthavarnas personliga incitament för att inleda och bedriva det andra Tjetjenienkriget

Konflikten i Tjetjenien har blivit ett ihärdigt problem för såväl ryssar som tjetjener. Konflikten kan delas in i två faser, det första och det andra kriget. Våra studier av det empiriska materialet ledde till en misstanke om att det fanns luckor i den befintliga forskningen, i synnerhet gällande det andra kriget. Resultatet blev en teoriutvecklande studie om det andra Tjetjenienkrigets uppkomst och fortgång där vår hypotes grundar sig på att det är ledande, centrala individer på vardera sidan som har ett intresse av att se till att det föreligger en konflikt folken emellan. De två ledande individerna har identifierats som Sjamil Basajev och Vladimir Putin.

Annekteringen av Krim : Analys av Putins agerande utifrån ett rationellt perspektiv

Abstrakt I den här uppsatsen i statsvetenskap studeras Rysslands president Vladimir Putins agerande under Krim-krisen. Den har som syfte att söka en rationell förklaring för dennes agerande med åtanke av att ytterst få västerländska bedömare förmådde förutse en rysk intervention på Krim. Samt att på ett bredare plan analysera svårigheterna med att förutse militära interventioner.  För att ge en sådan förklaring används en rally-round-the-flag modell som kompletterande perspektiv. Materialet till studien har funnits i huvudsak i massmediala källor där nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom det har studerats.

Rysslands misslyckade demokratisering : och återgången till den auktoritära styrelseformen

When the Soviet union collapsed at the beginning of the 1990s, a democratization began to develop. During the Jeltsin years, democracy in Russia was developing steadily, but since Putin became president at the turn of the century it has started to move back towards authoritarian rule. The purpose of this study is to explore the reasons for why the democracy in Russia never became consolidated and to understand why the country again has moved towards an authoritarian rule, like the one during the Soviet union.In order to fulfill the aim of this study, two theories were used. These were Linz and Stepan's consolidation theory, about the five arenas that have to be developed, and Samuel P. Huntington's theory about authoritarian nostalgia.

Ryssland i Svenska media under Georgienkrisen

I detta arbete har jag försökt utröna vilken bild av Ryssland som kommer till uttryck i de fyra största svenska dagstidningarnas (Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter) rapportering av konflikten i Georgien sommaren 2008. Med utgångspunkt i Sture Nilssons Rysskräcken i Sverige ? Fördomar och verklighet  har jag konstruerat en idealtyp, bestående av begreppen fientlighet, rädsla och misstro . Med detta som analysverktyg har jag studerat den rapportering som skedde mellan 2008-08-08 ? 2008-08-12, dvs.

Etniska stereotyper på film : med utgångspunkt i amerikansk film med ryska motiv (2008-2011)

Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna.

Rysslands vertikala maktdelning 1991-2004

Denna uppsats syfte är att ta reda på hur hur den vertikala maktdelningen har sett ut i Ryssland mellan 1991 fram till 2004. De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara är hur den vetikala maktdelningen har sett ut under denna period samt om det ha funnits federalistiska och/eller enhetstaliga drag under denna tid. Det som framkommit gällande detta är att det vid år 1991 rådde en inneboende konflikt mellan centrum och regionerna. Detta är ett federalistiskt drag. den hade att göra med att regionerna hade börjat kräva mer självständighet från centralmakten.

Rysslands säkerhetspolitik under Vladimir Putins ledning

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

MAKTEN ÖVER MEDIA: En studie av yttrandefrihetens ställning inom rysk television

Uppsatsen behandlar hur den ryska televisionen behandlas av den ryska staten och vilken betydelse detta fått för yttrandefriheten i Ryssland. Uppsatsen fokuserar på tiden mellan president Putins första och andra presidentval (1999-2000). Den ryska staten har under denna tid kritiserats från många håll då den statliga kontrollen över televisionen kraftigt ökat. Uppsatsen försöker reda ut hur detta ökade statliga inflytande påverkat mediaföretagen och hur detta i sin tur påverkat den nyhetsbevakning den ryska allmänheten fått ta del av. Uppsatsen ger också en historisk beskrivning av hur televisionen förändrats från Sovjetunionens fall fram till idag.

Den grå zonen : En uppsats om hybridregimens karaktärsdrag samt en fallstudie av Ryssland

C-essay in political science by Anna Höjenberg and Maria Stenberg, spring of 2006?The Grey Zone ? An essay on the characteristics of a hybrid regime and a case study of Russia?. Supervisors: Joakim Ekman and Jonas LindeThis essay deals with the concept of hybrid regimes. The purpose is to describe the structure and the content of such a regime-type and try to create a model which can help us to analyse different countries. The essay is divided into two sections.

1 Nästa sida ->