This paper is a study of corporate governances in the municipal of Stockholm. The purpose of this paper is to enlighten the problems and opportunities for the corporate governances of the wards in the municipal of Stockholm. The municipal of Stockholm is made up of 18 relatively self-governing wards, whose activities bear a resemblance to one and other. Therefore we have specified our survey to corporate governances in the ward of Skarpnäck (Skarpnäcks stadsdel), to be able to use this ward as an example to corporate governances in the entire municipal of Stockholm. The essay emanates from the important management theories: Budget, Integrated Management system (ILS), Benchmarking and Balanced Scorecard.The essay is based on interviews and a poll survey we conducted in the administration of the ward of Skarpnäck, and also based on interviews with Stockholm?s city hall.

Denna rapport har som syfte att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna till att mångaprojekt inte klararbudget och tidplan är och vad man bör lägga vikt på i planeringsfasenför att undvika detta. Ämnet valdes för att många projekt drar över budget och tidplanoch det verkade därför intressant att få lite mer kunskap om varför det är så. Enlitteratursökning gjordes för att få en teoretisk grund i ämnet. För att sedan se vadföretag upplever gjordes två empiriska studier på två olika företag. Rapporten kommerfram till att det är väldigt svårt att hitta alla faktorer utan man bör istället fokusera på deviktigaste och att kunna anpassa sig när det uppkommer hinder.

In today's society there is tougher climate both financially and time wise. Accountants working under tight deadlines leading to the compromise between quality and quantity in the audit process and them therefor are being guilty of so-called reduced audit quality, RAQ. Reduced audit quality involves intentional actions designed to somehow reduce the evidence contained in the audit. We examine in this study the impact of time budget pressure (TBP), underreporting of time (URT), ethical organizational culture and charismatic leadership has on the frequency of RAQ.Previous research has already shown that there are clear links between TBP and RAQ, between URT and RAQ and between ethical culture in organizations and audit quality available. Five hypotheses were designed to the study.

Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer använt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. Däremot har Balanced Scorecard mer sällan använts i icke-vinstdrivande företag. Få ideella verksamheter använder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bättre, just på grund av att det fokuserar mindre på finansiella mått. När det gäller icke-vinstdrivande organisationer är budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. Används endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt läggs vid kortsiktiga istället för långsiktiga mål.Med detta i åtanke är det troligt att även en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas på ett annat sätt..

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder.

Syftet med denna uppsats är att berika den befintliga teorin om verksamhetsstyrning inom offentlig sektor med fokusering på överensstämmelsen mellan mål och resurser i den offentliga hierarkin. Undersökningen är av en fallstudiekaraktär där forskningsprocessen bestått av ett antal personintervjuer. Dessutom har vi samlat in en del sekundär data som var nödvändig för att slutföra studien. Vi har valt att utgå från teorier som behandlarverksamhetsstyrning med tillhörande komponenter Empirin består av insamlat material från intervjuer som ägde rum på Malmö Stadskontor, två stadsförvaltningar samt två grundskolor i respektive stadsförvaltning inom Malmö Stad. Våra slutsatser påpekar att det finns klara avvikelser mellan mål och resurser inom de studerade enheterna.

Vårt syfte är att beskriva och analysera ekonomistyrningen hos dagstidningsföretag samt diskutera olika styrmodellers användbarhet. Vi har använt oss av ett abduktivt tillvägagångssätt och gjort en kvalitativ fallstudie med hjälp av intervjuer. Vi har utgått ifrån den teori som finns skriven om ekonomistyrning i tjänsteföretag samt ett par avhandlingar som behandlar tidningsföretag, dessa har sedan använts som den teoretiska bakgrunden i vår uppsats. Till vår empiri har vi intervjuat fyra dagstidningsföretag: Helsingborgs dagblad, Sydsvenskan, Skånska dagbladet och Skånemedia.De slutsatser vi har kommit fram till är att tidningsföretagen organisatorisk och lednings- och styrmässigt ser relativt lika ut. Det som skiljer de olika företagen åt är valet av styrverktyg, där de implementerat olika styrverktyg. Samtliga företag använder sig dock fortfarande av det mer traditionella styrverktyget budget..

Kritiken mot den traditionella budgeten har ökat sedan 1970-talet och det har blivit allt vanligareatt företag avskaffat budgeten delvis eller helt. Eftersom företag som inte upprättar budgetaristället gör rullande prognoser, väcktes frågan om det går att låna pengar utan en budget somunderlag. Vi blev därför intresserade av att ta reda på om en av de stora affärsbankernaskreditbedömning skiljde sig åt mellan de olika underlagen. För att undersöka detta utförde vi enkvalitativ studie på Svenska Handelsbanken AB eftersom att vi behövde få djupare svar urbankens perspektiv när det gällde möjligheten att låna ut pengar till budgetlösa företag. Vi kundesedan dra slutsatsen att bedömningen av budget och prognoser inte skiljde sig åt och att de kanbetraktas som samma sak ur bankens synvinkel..

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

Sammanfattning      Ämnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen Linnéuniversitetet, VäxjöTitel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig LindgrenHandledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik KarlssonEn begränsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hårdare än tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmärksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmån för bland annat elevers hälsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begränsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintäkter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar.

The purpose with our study is to investigate in which way a public field of action has succeeded to make the economic management more effective and also find out which factors/activities that have contributed to get the result of the budget in balance. We also want to find out in which degree the balanced scorecard (BSC) has contributed to the positive result of the budget. Method: We had started out from the qualitative method theory which is based on the hermeneutic theory, because we will interpret and understand. With this starting point we have chosen to use a case study with semi-standardised interviews supplemented with information from different documents, and to get the theoretic connection we have studied literature in the subject field. The analyse and even the theoretic connection have then started from, for this study, a special analyse model.

SammanfattningTitel:Erfarenheter av budgetlös styrningNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Yassin och Jessica BjörklundHandledare:Tomas Källquist och Stig SörlingDatum:2015 - JuniSyfte:Enligt tidigare forskning är det mer än 30 år sedan debatten kring budgetlös styrning började. En del företag valde då att överge budgeten vilket har lett till erfarenheter av den budgetlösa styrningen i praktiken. Syftet med denna studie är att belysa de erfarenheter av budgetlös styrning som finns med avseende på planering, uppföljning och tidsåtgång.Metod:Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen och empirin ställdes sedan mot varandra för hitta likheter och skillnader.Resultat & slutsats:Studien visar att erfarenheterna kring budgetlös styrning har likheter med tidigare forskning.

Bakgrund: Sjukvården beskrivs som oerhört komplex och genom bland annat utveckling av ny och dyr teknik, som i sin tur genererar bättre vård, gör det svårt för sjukhus att hålla sin budget. En controller har en fundamental roll i en organisations ekonomistyrning och ska med hjälp av diverse styrmedel styra och kontrollera så att verksamheten drivs mot ekonomiska mål.Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur en controller inom sjukvården använder ekonomiska styrmedel för att nå ekonomisk måluppfyllelse samt skapa en förståelse för hur en controller hanterar balansgången mellan ekonomisk måluppfyllelse och vårdkvalité.Metod: Uppsatsen är formad med en kvalitativ forskningsdesign. En flerfallstudie har använts som forskningsstrategi där den empiriska datan är insamlad genom ostrukturerade intervjuer med anställda vid två sjukhus i Småland, länssjukhuset i Kalmar och centrallasarettet i Växjö. Det teoretiska avsnittet är byggt med data som insamlats från litteratur och vetenskapliga artiklar som varit tillgängliga via Linnéuniversitetets bibliotekskatalog.Slutsats: De resultat som framkommer av studien påvisar att en controllerns användning av styrmedel tenderar att fokusera på ekonomisk måluppfyllelse. Genom användning i större utsträckning av de styrmedel som är under utveckling finns möjligheter för controllern att även påverka vårdkvalité..

Syftet med uppsatsen är att undersöka nästa våg av Business Intelligence - CorporatePerformance Management - och vilka typ av möjligheter detta koncept kan bidra med närdet kommer till uppföljning av projekt i ett kunskapsföretag som vi kan kalla ?Kusten AB?.Kusten AB finner nämligen utmaningar att i sina leveransprojekt identifiera problem ochrisker innan de får negativa konsekvenser för projektets budget, tidplan ellerleveranskvalitet. Till hjälp i vårat arbete hade vi vår akademiska handledare MagnusBergquist samt vår handledare på Kusten AB. Det praktiska arbetet bestod avprototypbyggande samt laborationer med hjälp av Microsofts verktyg PerformancePointServer. När det kom till valet av metodologi valde vi ett kvalitativt tillvägagångssätt sombestod av fyra intervjuer, en enkät samt evaluering av ovannämnda prototyp.

Det vanligaste ekonomiska styrmedlet är budgetering, budgetering används i alla branscher oavsett hur stor den externa osäkerheten är. Den här studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osäker miljö, där vårt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de två högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen är att förklara hur organisationerna i de två högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingår även att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osäkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osäkerhetsfaktorer. I studien har använts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.