Syftet med undersökningen var att ta reda på varför barn och ungdomar börjar musicera och varifrån deras musikintresse kommer. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgången behandlas relevanta faktorer som påverkar musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten säger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det är skillnad på varifrån musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.

Syftet med denna uppsats är att belysa kön, klass och etnicitet utifrån intersektionalitetsperspektivet och hur dessa begrepp framställs i reklambilder som marknadsför alkoholhaltiga drycker. I resultatet och analysen använde vi oss utav forskningsdesignen bildanalys, vilket är en form av innehålls analys. Därefter genomfördes en korstabulering med stöd av variabler som var relevanta för att belysa perspektivet samt för att besvara ställda frågeställningar. Intersektionaliet innebär ett samspel mellan etnicitet, klass och kön och hur olika maktstrukturer uppstår i och med dessa. Detta gjorde att resultatet visade på den dominerande ?vita? mannen som anses vara den som gynnas mest inom de olika samhällsskiten.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lärare hanterar ämnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap används i undervisningen.Den kvalitativa forskningsintervjun användes som metod för att få svar på mina frågor. De fem informanterna arbetar i antingen Värmlands eller Örebro Län. De är alla verksamma pedagoger på nivåerna från gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikämnen. Resultatet visar att ämnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhållande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time är viktigt och bör undervisas i.

Genom enkätundersökningar och en litteraturstudie undersöktes det i detta arbete om hur studiehandledning och modersmålsundervisning kan påverka tvåspråkiga elever samt hur elevers attityder till undervisningsmetoderna ser ut. Jag kom fram till att modersmålsundervisningen har en stor roll för elevens kunskapsmässiga utveckling, såväl i modersmål samt i övriga ämnen samt att det spelar stor betydelse för elevens kulturella utveckling och identitet. Många av eleverna betonade modersmålsundervisningens påverkan på det kulturella perspektivet och hade ett generellt sätt positiv attityd till modersmålet. Kännedomen kring studiehandledningens effekter var låg av eleverna och en del kunde inte se hur studiehandledningen kan påverka deras språk, studieteknik, självkänsla eller utveckling i andra ämnen. Detta var dock inget generellt mönster då många av dem kunde se effekterna och hade en positiv attityd till studiehandledning..

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vårdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen på förskolan. Empirin har bestått av fokusgruppdiskussioner där sex pedagoger och tre vårdnadhavare på en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet är socialkonstruktionism och diskursanalys har använts som metod för att synliggöra vilka föreställningar de ger uttryck för när de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Resultatet visar bland annat på att kommunikationen mellan förskola och hem är av stor vikt och där tvåvägskommunikation är en förutsättning.

Det salutogena perspektivet har betydelse för hur vi kan hantera den stress som upplevelse av negativa livshändelser kan innebära. Känslan av sammanhang har en direkt positiv effekt på den upplevda hälsan och reducerar stress, ångest, hopplöshet och depression. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer med hög KASAM värderar negativa händelser mer positivt än personer med låg KASAM. En kvantitativ studie genomfördes och data analyserades med en tvåvägs variansanalys för oberoende mätningar. Studien resulterade i slutsatsen att det inte finns något signifikant resultat av sambandet mellan graden av KASAM och upplevelsen av negativa livshändelser.

This study is about different teacher?s ´conception of remedial classes and its function in Today´s School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna i förskolan agerar när barnen använder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig på fyra observationstillfällen på två olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande pedagogerna som arbetar på dessa två förskolor. Resultaten visar hur pedagogerna väljer att vara närvarande eller frånvarande när barnen använder datorn och vad det är som ligger till grund för de val de gör. Vissa gånger är det ett medvetet val medan andra gånger har pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrän efteråt. Oavsett hur pedagogerna väljer att agera är de helt överrens om att pedagogen borde vara närvarande för att kunna hjälpa barnen när det behövs.

Den allra första gången jag kom i kontakt med den franska sångerskan Edith Piaf var när jag var liten. Jag förstod inte vad hon sjöng om men hörde på hennes röst att det var något alldeles speciellt. Som sociologistudent och med de sociologiska begreppen i bagaget upptäckte och upplevde jag Piaf på ett annat sätt, i Mills bemärkelse, problematiken mellan det biografiska och det historiska.Uppsatsens frågeställning hur en aktör kan överskrida på förhand givna omständigheter, besvaras med hjälp av analyser av Edith Piafs liv. Piaf rörde sig under sin livstid upp och ner eller fram och tillbaka i ett polariserat artistliv i trettiotalets Paris och passade därför bra som studieobjekt för uppsatsen. Teorier och tankar kring att röra sig i, samt att delta i att skapa nya strukturer appliceras på Piaf.

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör vikten av en varierad matematikundervisning i relation till elevers lärande. Utöver tidigare undersökningar görs även kopplingar till vår läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94. Undersökningen utgår ifrån det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta del av verksamma lärares erfarenheter gällande en varierad matematikundervisning. Därigenom hoppas jag också att kunna vidga min egen kompetens inom området.3METOD: Undersökningen har ett kvalitativt förhållningssätt där tillväga-gångssättet är en Self report, det vill säga en intervju som skrivs ner av deltagarna.RESULTAT: Respondenternas svar visade på tydliga skäl till varför det är viktigt att variera undervisningen. I sina redogörelser beskrev även respond-enterna flera olika hjälpmedel och aktiviteter som de använder sig av för att hjälpa eleverna i deras lärande..

Denna undersökning syftar till att undersöka några lärares syn på social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig påverkan på utvecklandet av varandra. Forskningen är dock övervägande till fördel för att social kompetens är en förutsättning för lärande. Detta utgår även läroplanen från i och med dess prägling av det sociokulturella perspektivet. Sex lärare intervjuades angående deras syn på begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lärandet.

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svårigheter de stöter på och vad har förändrats i arbetet med dokumentation sedan läroplanen för förskolan reviderades år 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollärare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer användes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lärande och utveckling och även Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn på dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden är största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Syftet med studien är att belysa synen på hälsa samt perspektiv på hälsoarbete i den åländska läroplanen och undervisningen på högstadiet. Vidare undersöks lärares uppfattningar om hälsoundervisningen idag och om hälsokunskap införs som ett nytt ämne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av läroplanen och arbetsplaner samt en enkät med högstadielärare.Resultatet visar att hälsobegreppet inte definieras i läroplanen. I både läroplanen och undervisningen ses en betoning på hälsofostran med fokus på förebyggande av ohälsa. Bland lärarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hälsoundervisningen bör utökas.