Detta är ett examensarbete som handlar om ormbunkar, där jag försöker ge en lite mer nyanserad bild av ormbunkarna som växtgrupp än den som vanligen är rådande. Dels genom att beskriva deras fascinerande historia, förökning och odling och dels genom att beskriva ett större antal arter och sorter som skulle kunna vara intressanta att använda i svenska trädgårdar och parker, samt deras olika krav på växtförhållanden. Första delen av arbetet, som bygger på litteraturstudier, belyser ormbunkarnas historia. Både i det lite längre geologiska perspektivet och i det kortare perspektivet som odlade trädgårdsväxter, genom det Viktorianska Englands ?Fern craze? fram till dagens mer begränsade användning. I ett arbete om ormbunkar kan man nästan inte undvika att gå in på deras avvikande livscykel och nämna någonting om hur man går till väga för att föröka dem.

Studien handlar om hur en rektor och två lärare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet är att se hur arbetet med likabehandling på gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien används kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets råd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan används.

Titeln på detta självständiga arbete är Impulsivt utagerande barn i förskolan. Det är en studie om pedagogers upplevelser och erfarenheter av arbete med barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Den engelska titeln på arbetet är Impulsive aggressive behavior in pre-schoolers, a study of teacher´s interpretations and experiences of work with pre-schoolers who exhibit such behavior. Syftet är att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession som förskollärare och specialpedagoger tolkar och uppfattar arbetet med dessa barn. Frågeställningarna för arbetet handlar om upplevda uppfattningar om orsaker till att beteendet kan uppstå och de arbetssätt som används inom förskolan för att stödja och hjälpa de barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Arbetets teoretiska ram är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell och Von Wrights (2002) punktuella och relationella perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor och två specialpedagoger i en kommun. Resultatet av undersökningen visar att barn kan upplevas uppvisa impulsivt utagerande beteende på grund av orsaker i miljön eller till följd av någon form av oförmåga hos barnet.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handläggare upplever delegationsuttagning av kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de på under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handläggare på Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotflyktingar. För att få mer förståelse för analysens resultat har vi använt oss av ett gräsrotsbyråkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förståelse för handläggarnas situation.

Stroke är en av de tre sjukdomar som årligen skördar flest antal vuxna liv ? endast hjärtsjukdomar och cancer dödar fler. Bara i Sverige drabbas cirka 20 000 personer per år. Av dessa 20 000 Personer, räddas förstås många till livet. Sjukdomen är dock sällan komplikationsfri utan leder oftast till en rad konsekvenser, vilka i sin tur kan vara bestående såväl som temporära.

Syftet med denna studie är att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den västerländska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrån ett postkolonialt perspektiv. Både framställningen av såväl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp såsom semiotik och ideologi och metoder såsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett någon förändring av det postkoloniala perspektivet i filmernas framställning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers.

I dagens samhälle kan vi både läsa och höra om olika ångestsymptom, till exempel i böcker och i media. Detta kan leda till att vi får mer kunskap om området och att det blir mer och mer accepterat att prata om ångest. I denna uppsats undersöks hur människor med ångestsymptom upplever att deras ångest accepteras i samhället idag, i vilken utsträckning de väljer att prata om detta med andra människor samt hur de då erfar det. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra informanter med olika former av ångestproblematik, som valdes ut genom snöbollsmetoden. De teorier som använts i analysen var stigmateorin och det dramaturgiska perspektivet, som har utvecklats av Goffman.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka olika uppfattningar om musikens betydelse för lärandet i stort och om musiken kan hjälpa elever att klara skolan i allmänhet och teoretiska ämnen i synnerhet.Teori: I denna uppsats utgår jag ifrån det sociokulturella perspektivet, det vill säga tanken om att lärande och utveckling hör ihop och att en individs utveckling är beroende av den miljö hon växer upp i. Enligt det sociokulturella perspektivet är lärande inte enbart förbehållet skolan, utan man ser istället på lärande såsom en ständigt pågående process som sker överallt där barnet rör sig.Metod: Jag har använt mig av flera olika metoder. Jag har använt ostrukturerade frågor i flertalet av de intervjuer jag har genomfört, men jag har även använt mig av strukturerade frågor i en av intervjuerna. Vidare har jag även använt mig av experiment vid två olika tillfällen, ett med en enskild elev och ett med en elevgrupp.Resultat: De resultat jag har kommit fram till är följande: För det första finns det inget enkelt svar på frågan om musik kan hjälpa barn och unga med olika försvårande förutsättningar, men det finns flera goda exempel på hur musiken har varit behjälplig. De projekt som jag har tittat på, Rädda Barnens Musikprojekt och Vi slår på trummor, inte på varandra, visar båda på positiva förändringar hos de deltagande eleverna.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka få förståelse för hur en individ upplever sin livsvärld. Fokus har legat på vad som intervjupersonen har lyft fram som betydelsefullt i hans liv, vilka händelser som kan betraktas som vändpunkter i livet och vad dessa har haft för påverkan för livet efter vändpunkten. I denna uppsats finns ett försök att anta ett fenomenologiskt tankesätt, där vissa aspekter av fenomenologin har lyfts fram. Uppsatsen grundar sig på en persons livsberättelse som kommit till genom konversationsintervju. Materialet har sedan transkriberats och tolkats utifrån en sammanvävning utav det fenomenologiska- och hermeneutiska perspektivet.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad de tio lärarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi är, samt vad de anser att det innebär att ha dyslexi. Det vi vill få kunskap om, är hur barn med dyslexi kan erhålla adekvat hjälp i klassrummet. Dessa frågor önskar vi få besvarade av våra informanter genom denna kvalitativa studie. Under intervjutillfällena har vi samtalat utifrån ett kvalitativt förhållningssätt, eftersom vi önskade ta reda hur lärarna upplever barnens situation. Vi har använt den kvalitativa metoden då vi anser att den bäst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet är en självklarhet, därför har vi valt att ge dem nya namn. Under denna studie har vi utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet.

I denna uppsats undersöker jag frågor som ställs i redigeringsarbetet av en realityserie.Denna undersökning ägde rum på redaktionen av Husdrömmar som produceras avSveriges Television (SVT) i Malmö. Uppsatsen tar upp tidigare forskning kringbegreppet reality och dess historia. Detta följs av ett stycke där olika teorier angåendetrovärdighet läggs fram.Baserat på den egna produktionen, som består i att redigera ihop olika sekvenser avett redan inspelat avsnitt, presenteras iakttagelser jag gjort i rollen som redigerare.Flera av frågorna som jag ställts inför handlar om det etiska perspektivet iframställningen av medverkande vilket diskuteras även med medarbetarna påredaktionen..

Diskriminering, trakasserier och våld är något som homo, bi- och transsexuella får utstå i stora delar av världen. Hbt-personer löper stor risk att försättas i fattigdom och ställas utanför samhället på grund av deras sexuella läggning. Fram tills nu har hbt-frågor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, även då vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprättade år 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebär att alla människor ska ha lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rättigheter ska inkluderas inom alla arbetsområden.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i Svenska 1 arbetar med betygssättning och bedömning av elever med hörselnedsättningar, både i vanliga skolor såväl som i hörsel-/specialklasser. Undersökningen tar även upp undantagsbestämmelsen, den så kallade pysparagrafen, samt belyser hur denna tillämpas och/eller om lärare istället anpassar undervisningen under kursens gång. Studien lyfter även skillnader och likheter mellan skolformerna avseende bedömning, betygssättning och tillämpning av pysparagrafen.Teori: Studien bottnar i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i sociala sammanhang tillsammans med andra. Men då fokus är riktat mot specialpedagogiska frågor om hur man bedömer och betygssätter elever med funktionsnedsättningar blir delaktighet och kommunikation av stor betydelse för hur eleverna ska lyckas i skolan. Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, har därmed valts som studiens teoretiska ram.Metod: Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad art.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva upplevelser av specialpedagogisk handledning i två skolverksamheter och utifrån detta syfte är följande forskningsfrågor beaktade.? Hur uppfattar pedagogerna specialpedagogisk handledning?? Vilka möjligheter ser pedagogerna med specialpedagogisk handledning?? Vilka hinder ser pedagogerna med specialpedagogisk handledning?Kunskapssyn och metod: Vi vill lyfta fram det socio-kulturella perspektivet som en viktig del i lärandet mellan människor. Vygotskij (1934) förenar tänkande och språk och ser det som enhet där de inte kan fungera utan varandra och det socio-kulturella perspektivet fokuserar på att dessa hör ihop. Han myntade begreppet ?den proximala utvecklingszonen? och enligt honom upphör man aldrig att utvecklas utan det fortgår hela tiden (Vygotsky, 1978).