Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, Pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Denna rapport sammanställer vattenhydraulikens möjligheter samt fördelar och nackdelar vid konvertering av befintliga hydraulsystem, eller nya anpassade system inom vattenkraften. Dessutom ska en jämförelse mellan miljöpåverkan av olja jämfört med vatten som behandlats för att passa i olika hydraulsystem redovisas. En stor fråga är om vattenhydrauliken har samma hållbarhet som oljehydrauliken och ifall man får accelererad nötning ifall man konverterar ett befintligt system från oljehydraulik till vattenhydraulik.Vattenhydraulik i vattenkraft används redan till luckservon. För ledkransservo ställs högre krav på driftsäkerhet men vatten bör kunna användas där med. Pitchkontroll för kaplannav är under utveckling, det som saknas just nu är sviveln som sitter längst upp på turbinaxeln.

Skedala deponi har använts som en soptipp för hushållsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 år framåt. Sedan 1974 har området använts som en deponi för slagg, slam från rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin ändrades 1993 när inte lakvatten fortsättningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprättades för lakvattenhanteringen och ett våtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.

Avsikten med den här rapporten var dels att lära mig mer om utformning av vägkroppar samt avbördning av dagvatten och vattendrag intill för att på så sätt kunna bidra till utveckling av vägbyggande. Intresset för detta har väckts sedan rikliga nederbördsmängder ställde till översvämningsproblem vid E4:an i Västerbotten hösten 2012. Målet var att ta reda hur nederbördsmängderna förväntas bli i framtiden och komma fram till förslag på bästa möjliga vägkroppsutformning efter dessa förutsättningar. Problemformulering:1) Hur ser en normalsektion av vägkropp ut när det gäller lagertjocklekar och materialtyper? Vilka tekniker används idag för bortledning av vatten från vägkroppen?2) Vilka utgångspunkter används idag vid vägutformning när det gäller nederbördsmängder och vilka är de förväntade förändringarna av nederbörd i Sverige?3) Hur skulle en vägkropp med tillhörande vattenavledning behöva se ut med de förväntade klimatförändringarna? Behöver även vägens underbyggnad förändras?En normalsektion beskriver den generella uppbyggnaden av en väg i genomskärning längs hela den projekterade sträckan.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete motsvarande 30 högskolepoäng på Civilingenjörsprogrammet Teknisk Design, inriktning produktutveckling, vid Luleå Tekniska Universitet (LTU). Arbetet är utfört under vårterminen 2012 och går ut på att utveckla en ny typ av handhållen pump för personer med reumatism. Uppdragsgivaren och projektägaren är Fredrik Martinsson på Bumblebee Solutions i Mölndal, men arbetet har utförts på egen hand vid LTU. Syftet är att utveckla en ny produkt som underlättar för personer med reumatism och nedsatt rörlighet i händerna att pumpa bil- och cykeldäck. Dagens Pumpar bygger på relativt föråldrade konstruktionsmetoder som innehåller många besvärliga moment.

Telge Nät äger och står för driften av fjärrvärmenätet i Södertälje. Detta fjärrvärmenät innefattarbland annat ett delnät som inkluderar Scania industriområde samt bostadsområden Pershagen ochVärdsholmen. Värmen till delnätet levereras dels från Igelstaverket men även från värmeåtervinning iScaniaområdet, något som bland annat lett till en ostabilitet på delnätet i sin helhet.Syftet med detta projekt var att utreda om dessa eller andra instabiliteter på nätet bidrog till störretemperatur- eller tryckvariationer som på lång sikt kan påskynda slitaget och utmattningen påsystemet. Temperaturvariationen på nätet analyserades för de större byggnadskomplexen B006,B210 och Clab samt för huvudledningen. Tryckvariationerna i nätet analyserades främst för B210 därsåväl hetvatten som fjärrvärme förbrukas, vilket leder till snabba regleringar av ventiler och Pumpar.Därutöver genomfördes även tryckmätningar på huvudledningen för att analysera omtryckvariationerna från B210 fortplantar sig vidare samt om bytet av flödesriktningen i systemetorsakar några tryckslag.Temperaturvariationer kommer att leda till ökad axiell påfrestning på systemet och kommer främstatt matta ut särskilt utsatta komponenter som T-rör och andra kraftiga rörböjar.