Servervirtualisering har blivit en allt vanligare syn inom IT-världen och särskilt för de som har stora serverparker eller för verksamheter som är ute efter att effektivisera och skära ner på sina kostnader. Eftersom att virtualisering tillåter konsolidering av hårdvara leder detta till en lägre energiförbrukning och behovet av stora lokaler minskar. Med servervirtualisering går det att köra samma arbetsbelastning på mindre antal servrar än det behövdes innan bytet till servervirtualisering.Då det kan vara svårt att hålla reda på vad ett virtualiseringssystem har för egenskaper och funktioner har vi i denna studie valt att göra en jämförelse mellan tre marknadsledande hypervisors från: VMware, Microsoft och Citrix. Innan jämförelsen redovisas i studiens tabeller presenteras en övergripande teoridel kring servervirtualisering och sedan en genomgång av de kategorier som ligger i fokus för jämförelsen.Studien kommer också att visa på hur en P2V-migrering går till med två av studiens virtualiseringssystem. En fysisk server med Windows Server 2012 som har webbserverollen installerad migrerades utan problem till en virtuell maskin på respektive virtualiseringssystem.

Vår studie har som syfte att se hur fritidslärare använder sig av sin skolgård och om det som sker på skolgården främst är fri lek eller planerade aktiviteter. Syftet med studien var även att undersöka ifall det går att motivera eleverna till att spendera mer tid utomhus och hur fritidslärarna i så fall går till väga. I studien används en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma fritidspedagoger på olika skolor i den aktuella kommunen. Våra resultat analyserades med hjälp av tre olika teorier: ramfaktorteorin, motivationsteorin och den sociokulturella teorin och även med hjälp av tidigare forskning. Studien visar att de fritidspedagoger som ingick i vår undersökning är nöjda med den tid som spenderas utomhus, dock saknas tid och resurser till att deltaga i så stor utsträckning som de skulle vilja i elevernas lek. Skolgården används till största del som ett rum som kompletterar fritidshemmets inomhusmiljö.

Problembakgrund: Finansiella rapporter är ett sätt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att påverka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat på graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden.Problemformulering: Är det möjligt att generera riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier?Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån investeringsstrategier baserade på graden av periodiseringar. Ett delsyfte är att jämföra två delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förändrats över den totala undersökningsperioden.

Syftet med den här studien var att öka förståelsen för hur begreppet delaktighet fungerar i skolan genom att studera fem lärare och på vilket sätt de arbetar med begreppet i sin klassrumsmiljö respektive lärandemiljö. Jag har använt mig av en kvalitativ undersöknings metod i form av intervjuer. Intervjuerna är gjorda med fem lärare från fyra olika grundskolor. Jag anser att mitt val av metod har passat väl för mitt syfte, då jag ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar att elevernas möjlighet till att vara delaktiga i den verksamhet de tar del av, är en förutsättning för lärande.

Det finns ett stort utbud av revisionsbyråer världen över och det ställs höga krav på den som vill ansöka om att bli revisor i Sverige. Det är därför viktigt att det finns en fungerande tillsyn och kvalitetskontroll av revisorer. Trots denna tillsyn förekommer revisionsmisslyckanden och för att förstå dessa och hur de kan uppstå krävs även en förståelse för såväl generell kvalitet som revisionskvalitet. Detta eftersom revisionskvaliteten i slutändan avgör huruvida ett revisionsmisslyckande ägt rum eller inte. I Sverige utfärdar Revisorsnämnden årligen ungefär 60 disciplinära åtgärder mot revisorer till följd av deras bristande arbete.

Syftet med vår rapport var att belysa och tolka fritidspedagogers uppfattning om hur verksamhet för barn mellan 10-12 år i fritidshem kan vara uppbyggd för att möta barnens behov. Vi använde oss även av ett delsyfte för att förtydliga vårt huvudsyfte. Delsyftet var att synliggöra fritidspedagogers uppfattning om hur verksamheten i fritidshemmet speciellt kan anpassas för barn mellan 10-12 år för att tillgodose deras behov. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi forskningsfrågor. Forskningsfrågorna är; hur anpassar fritidshemmen sin verksamhet till de äldre barnen, hur ser fritidspedagogerna på sin verksamhet som är riktad mot 10-12-åringar och har fritidshemmets uppdrag fått stå tillbaka på grund av att fritidsverksamheten nu är integrerad med skolan.

En av de största orsakerna till den massiva förlusten av växtarter, är fragmenteringen av habitat. I Europa är öppna naturbetesmarker och ängar de habitat som genomgått de största förändringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den här studien inventerades kärlväxter på 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skärgårds naturreservat. Syftet var att ta reda på hur diversiteten bland kärlväxtarter skiljer sig mellan hävdade gräsmarker och f.d. gräsmarker där hävd upphört och hur ett förändrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagång.

Jämtlands räddningstjänst har 5-6 Mkr på sin investeringsbudget. Idag byggs det ett övningshus i Furulund, Östersund och till övningshuset vill Räddningstjänsten bygga en återställningsdel för avlastning av kläder som kan ha blivit utsatta för föroreningar och kontamineringar. Examensarbetets syfte är att undersöka om en nybyggnad går att utföra på Jämtlands Räddningstjänst övningsområde. Arbetet har gått ut på att projektera två nybyggnadsförslag med två delalternativ för varje förslag. I delalternativ 1 har fokus legat på att tillämpa användningen av mobila punktutsug och till delalternativ 2 utan mobila punktutsug och hur alternativen kompenserar mot den specifika energianvändningen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som styr lärares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslärare i grundskolans tidiga år.Empirin samlades in genom enkätundersökning med slutna och öppna frågor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att ställa fler frågor som fokuserade på faktorer som kan vara förutsättningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån studiens frågeställningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssätt i undervisningen. Forskningen belyser även en mer komplex bild av den estetiska integreringen.

Gestaltningsförslaget ?Dunder och flak? presenterar en ny utformning av Vassara torg och park som tar avstamp i Gällivares befintliga identitet. Förslaget är en del av ett examensarbete inom ämnet landskapsarkitektur. I Gällivare pågår en omfattande samhällsomvandling till följd av att gruvan i Malmberget expanderar och orten rasar samman. Bostäder och viktiga samhällsfunktioner som går förlorade måste ersättas inom kommunen, vilket kommer ske genom förtätning av Gällivare centralort. När staden förtätas försvinner publika ytor samtidigt som de som blir kvar får ett högre användartryck.

Förhållandet mellan vinst och etik kan för företag vara komplicerat. Organisationer kräver vinst för överlevnad, men många forskare är idag ense om att följandet av etiska riktlinjer, som behandlar miljö, hälso och samhällsåtaganden, eller ett såkallat CSR-arbete, även är av stor vikt för att klara dagens konkurrens. Samhället och dess konsumenter blir i sin tur, alltmer medveten om företags ansvarslöshet, och väljer följaktligen att stödja de som följer samhällets normer om rätt och fel. McDonald?s som under årens lopp utsått stor samhällskritik angående dess etiska överskridelser med bland annat hälsofarlig mat, arbetar numera aktivt med CSR- arbete.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i årskurs två. För att uppnå detta syfte har skolan studerats utifrån vissa givna aspekter, vilka sammantagna fått utgöra den goda skolans förutsättningar. Dessa aspekter är; miljö ? fysisk och psykosocial, lärare, undervisning och arbetssätt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Syftet med studien var att beskriva personalledares erfarenheter av främjade motivationsfaktorer sett ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv inom Samhall. I studien var inklusionskriterierna för informanterna att de var anställda som personalledare inom Samhall, med minst ett års arbetslivserfarenhet. Antalet informanter bestod av åtta personalledare, anställda på Samhall i två kommuner i norra Sverige. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer i lokaler i anslutning till Samhall eller Luleå tekniska universitet. Med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuskrifterna.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor.