Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av Psykoterapeutiska insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under åren 2003 och 2007. Två kommuner i Stockholmsområdet, Täby och Järfälla, ingick i studien. Till grund för undersökningen användes information och statistik från socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberättelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillägg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvång i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och Psykoterapeutiska insatser.

Studiens syfte var att undersöka hur psykologer upplever, påverkas av och hanterar sitt Psykoterapeutiska arbete med barn som lider av trauma. Nio psykologer som arbetat i minst tre år med barn och traumabehandlingar intervjuades. Tematisk analys gjordes och huvudresultaten som identifierades var att psykologerna upplevde arbetet som det bästa arbetet de hade haft samtidigt som det var det mest energikrävande de hade gjort. Det mest energikrävande var samverkan med andra aktörer och när barnen fortfarande for illa. Det var viktigt att sätta gränser gentemot arbetet och ha balans i sin empati.

Inledning: Arbetsrummet är något som psykodynamiskt skolade psykoterapeuter medvetet förhåller sig till och använder sig av på olika sätt i professionen. Syftet med den här studien var att belysa några psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning.Frågeställningarna utgår ifrån vad utformningen på arbetsrummet har för betydelse för den enskilde terapeuten och den Psykoterapeutiska processen. Metod: I studien användes en kvalitativ metod och fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuades.Resultatet visar att de intervjuade psykoterapeuterna har mycket kunskap kring betydelsen av det terapeutiska rummet och dess utformning. De anpassar sig efter rummets arkitektur och försöker få till inredningen på bästa sätt för sig och patienten. De är måna om att patienten har det bra.Möblerna och framförallt fåtöljerna är viktiga i arbetet.

Inledning: Då språket är en grundläggande faktor i det Psykoterapeutiska samtalet är det av intresse att få mer kunskap om dess betydelse.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av det verbala språkets betydelse i det Psykoterapeutiska samtalet, detta framkom genom psykoterapeuternas syn på språkutveckling och eget språkanvändande, patienters språkutveckling och språkanvändande och svårigheter i psykoterapi.Metod: Studien använde en kvalitativ metod och intervjuade fem leg. psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.Resultatet visar att psykoterapeu-terna genomgående ser på det verbala språkanvändandet som något som har en rörelse i psykoterapeuternas användande av eget språk, utifrån teorier om patientens språkanvändande. Språkutvecklingen hos patienten anses härröra från både relationen vårdare-barn och i vilken social kontext som barnet vuxit upp. Patienter som innan psykoterapin haft svårigheter i språkanvändandet vilket försvårat deras livssituation, förbättrar sitt språkanvändande efter en fullföljd psykoterapi. Detta i sin tur resulterar i förändrade relationella och sociala färdigheter.Diskussion: Psyko-terapeuternas fokus var riktat mot patientens språkutveckling och språkanvändning och hur detta sedan påverkar hur psykoterapeuten använder sitt språk.

De religiösa och existentiella perspektiven är ofta förbisedda inom psykoterapin men frågorna om liv och död, mening och tro är oundvikliga och kan inte reduceras till bakomliggande intrapsykiska processer. En holistisk syn på människan och att ge plats för andliga och existentiella behov borde vara en självklarhet i det Psykoterapeutiska samtalet. Syftet med denna kvalitativa och deskriptiva studie är att utforska hur beredskapen för andliga och religiösa frågor ser ut hos erfarna psykoterapeuter. Frågeställningarna fokuserar på psykoterapeuternas erfarenhet av andlighet, både utifrån utbildning, terapi och egna upplevelser och vilka konsekvenser detta får i mötet med konfidenten. I studien intervjuas 5 erfarna psykoterapeuter med intresse för andlighet och existentiella frågor.

Uppsatsen har syftet att besvara huvudfrågan: Hur betraktar nutida psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter förhållandet mellan värderingar och psykoterapi / psykoanalys och hur ser de på sin behandlarroll utifrån detta?För att ta reda på hur nutida teoretiker besvarar denna fråga gjordes en begränsad litteraturstudie. Med hjälp av ett frågeformulär undersöktes också hur ett femtiotal svenska praktiker - psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter - förhåller sig till frågan om värderingar och inflytande i psykoterapi.Resultatet av litteraturgenomgången visar att en problematisering av det psykoanalytiska neutralitetsidealets objektivistiska utgångspunkt ägt rum bland teoretiker inom fältet och att dessa på olika sätt försöker hantera inkongruensen mellan den traditionella behandlingssynen och nutida kunskapsteori. Psykoanalytikerns kunskapsanspråk i behandlingen problematiseras och den Psykoterapeutiska relationen - som nu betraktas som behandlingens kurativa inslag - tenderar att uppfattas konstruktivistiskt. Hos flera av de teoretiker som ingått i litteraturstudien kan man också skönja en tendens mot att omformulera behandlarens roll i mer pedagogiska termer.

Inledning: Humor, glädje och skratt har varit lika framträdande i det mänskliga livet som i litteraturen, teatern och konsten sedan civilisationens begynnelse, precis som sorgen och det tragiska. Detsamma kan dock inte sägas om psykoterapin. Uppmärksamheten på humorns funktion i terapeutisk behandling har varit ytterst begränsad.Frågeställningar: Vilken betydelse har humor när den uttrycks i den Psykoterapeutiska kontexten och processen?Metod: Studie är kvalitativ. Fem psykoterapeuter intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades och tolkats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats.Resultat: Humor i terapi kan öppna upp tillvaron, ge en känsla av gemenskap, erbjuda förhållningssätt till döden samt skänka insikt.

Inledning: Ett psykiskt trauma kan ibland medföra utveckling av dissociativa symtom. Syfte: Studien undersökte vad som varit betydelsefullt för psykoterapeuten i det Psykoterapeutiska arbetet med patienter med trauma och dissociation. Metod: En kvalitativ studie valdes. Fem legitimerade psykoterapeuter intervjuades, alla med lång erfarenhet av traumaterapi och psykodynamisk terapi. Resultat: I denna studie menar informanterna att trauma och dissociation är ett underskattat forskningsområde och betonar vikten av diagnosen, enkel PTSD och dissociativa störningar.

Denna studie kommer sig av författarens nyfikenhet på hur drömgrupper med Ullmans metod kan vara till användning för psykoterapeuter för personlig del samt hur det kan vara till hjälp att använda drömmar i den Psykoterapeutiska processen i klientarbetet.Det finns mycket skrivet om drömmar och hur drömmar kan tolkas, men hur man kan få en praktisk träning och egna erfarenheter till detta har varit svårare att hitta litteratur kring. Det har visat sig att det är relativt sällsynt att drömmar används. Många gånger på grund av att psykoterapeuterna inte själva har erfarenheter att utforska drömmen. Syftet med studien var att ta reda på vad drömgruppsarbetet betytt för tre erfarna psykoterapeuter på ett personligt och ett professionellt plan.Den metod som valdes var kvalitativ metod där författaren intervjuat tre psykoterapeuter om deras erfarenheter av drömgruppsarbete och vad de uppfattat att det inneburit för dem. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Av analysen framkommer att alla tre använts sig av drömmar kontinuerligt. De upplevde att de genom drömgruppsarbetet fått en metod att på ett strukturerat sätt intressera sig för klienters drömmar.

Inledning: Frågeställningar runt sexualitet är ofta ett känsligt ämne och kan därmed vara svåra att hantera i psykoterapi. Många psykoterapeuter upplever sig försiktiga avseende ämnesområdet, båda i att samtala, använda sexuella termer, hantera känslor av attraktion både i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoterapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under Psykoterapeutiska möten.Metod: Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoterapeuter, som analyserades utifrån riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoterapeuterna hanterade detta.Resultatet visade att psykoterapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer än vad han/hon tålde. För att göra detta möjligt menade psykoterapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen.

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser på kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den Psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras på kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrån ett personligt och samtidigt professionellt sätt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation är att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

Studiens syfte var att undersöka hur kön och sysselsättning påverkarpatienters psykiska mående samt förbättring efter genomförd kognitivbeteendeterapeutisk eller psykodynamisk behandling. N = 1620 deltog iundersökningen (369 män och 1251 kvinnor). Patienternas mående mättmed skalorna Clinical Outcomes in Routine Evaluation ? OutcomeMeasure (CORE-OM) och Symptom Checklist-90 (SCL-90) analyseradesföre och efter behandling. Sysselsättning hade en liten påverkan påmåendet innan behandling.

The aim of this study was to examine what factors experienced psychotherapists emphasize as central and change developing in psychotherapy. The intention was to highlight the therapists' personal thoughts and experiences of psychotherapeutic change. By personal interviews with three cognitive and three psychodynamic psychotherapists, data was retrieved and then analysed with a qualitative phenomenological and hermeneutical approach. The study revealed great accordance between the psychotherapists regarding the importance of therapeutic relationship, factors connected to therapeutic treatment and flexibility regarding to the method of treatment. Moreover, it has been revealed that psychotherapeutic change in both treatments of psychotherapy is due to integration between emotional and cognitive processes.

The purpose of this study is to better understand patients suffering from psychotic illness along with their family members, and to identify treatment factors that have been helpful for these patients and their families by investigating how their relationships have been affected by treatment. In this way, treatment methods can be put in a theoretical context, treatment efforts can be clearer, and the therapist can develop professionally.The research method used is a semistruktureted interview conducted with tree patients and their families. One conclusion one can draw in the successful treatment with psychotic patients is strongly based on the therapist?s ability to build a safe and secure treatment alliance with both the patient and his family members. Meeting with patients in situations outside of the therapy room have been of great importance for the therapeutic process.Important themes for recovery that come forth during the interviews with the patients are the quality of the therapy session as healing factor.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).