Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns en koppling mellan kompisars riskbeteende (rökning, berusningsdrickande och användande av narkotika) och ungdomars psykosomatiska hälsa samt om det finns en koppling mellan klasskamraternas riskbeteende och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. I många undersökningar har man kommit fram till att man påverkas av sina vänners beteende samt personer som finns i ens omgivning. De resultat som framkom för niondeklassarna i denna undersökning visar att det finns en koppling mellan kompisars rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvändande och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. Ingen motsvarande koppling till klasskamraters riskbeteende kunde dock fastställas. Detta kan bero på att klasserna i grundskolan är mer heterogena med flera olika ?klickar? inom klassen som inte integrerar med varandra och då blir inte klassens beteende så viktigt för individens psykiska hälsa.

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Negativa hemförhållanden har tidigare visats bidra till depressivasymptom. Syftet med denna studie var att undersöka: 1) omförhållanden som oro och katastroftänkande är mediatorer mellannegativa hemförhållanden och depressiva symptom, 2) om det finnsnågra könsskillnader i detta avseende. Studien baserades påinsamlade data från ett pågående projekt vid Örebro universitet. Enenkätundersökning utfördes på 18 högstadieskolor i tre mellansvenskastäder med totalt 2749 elever i årskurs 7 och 8. Resultaten visade enpositiv korrelation mellan negativa hemförhållanden och depressivasymptom, samt att båda faktorerna oro och katastroftänkande partielltmedierade mellan negativa hemförhållanden och depressiva symptom.Det fanns könsskillnader som visade att flickor som blev utsatta förpsykologisk kontroll speciellt hade ett katastroftänkande, somkorrelerade högt med depressiva symptom.

Ungdomars hälsa och välbefinnande har under senare år hamnat allt mer i fokus och det är viktigt att lära ut grundläggande hälsovanor. Handslagets mål med skolsamverkan är att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft beträffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkäter genomfördes 2003 i årskurs sex, på en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i årskurs åtta. Resultatet visade att flickor var mer ute på rasterna men att de blev mindre svettiga och andfådda under skoltid 2006.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieflickors frukostfrekvens samtorsaken till att frukostmålet ibland utesluts. Tidigare forskning rapporterar om en radolika fysiska och psykiska biverkningar vid ett uteblivet frukostmål. Det har ävenframkommit att skolor som serverar frukost har elever som är lugnare och därmed fårlättare att koncentrera sig. Undersökningen gjordes med ett kvantitativt angreppssätt ochinnefattar 127 respondenter. Respondenterna fick besvara en enkät med fastasvarsalternativ gällande frukostfrekvens och eventuella symptom de brukade ha innanlunch.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Syftet med min studie var att ta reda på hur kunskapsläget ser ut när det gäller ämnet stress, med hjälp av frågeställningen; Hur beskrivs och diskuteras ämnet stress av forskare i utvalda delar av forskningslitteraturen? För att ta reda på detta använde jag mig av kvalitativ metod en selektiv kunskapsöversikt. Resultat och analys redovisades i tre teman tillsammans med teorierna coping och KASAM. Slutsatsen med studien är att största bidragande orsak till uppkomsten av stress symptom handlar om arbetsrelaterad stress med fokus på arbetsmiljön. Med hjälp av hög grad av KASAM kan individer utveckla användbara copingstrategier för att möta och hantera den skadliga stressen. .

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieflickors frukostfrekvens samtorsaken till att frukostmålet ibland utesluts. Tidigare forskning rapporterar om en radolika fysiska och psykiska biverkningar vid ett uteblivet frukostmål. Det har ävenframkommit att skolor som serverar frukost har elever som är lugnare och därmed fårlättare att koncentrera sig. Undersökningen gjordes med ett kvantitativt angreppssätt ochinnefattar 127 respondenter. Respondenterna fick besvara en enkät med fastasvarsalternativ gällande frukostfrekvens och eventuella symptom de brukade ha innanlunch.

Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att depressiva symptom under graviditeten är lika vanligt som postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod.

I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit långt ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden.

Studiens huvudsyfte var att se om ungdomars psykiska välbefinnande, definierad som frånvaro av psykosomatiska besvär, varierar med deltagande i fritidsaktiviteter, ålder och kön. Tidigare studier har visat på samband mellan vardagsstress och psykologiska avvikelser, uppdelat i form av externaliserat (t.ex. aggressivitet) och internaliserat (t.ex. somatiska besvär) beteende. Ett urval på 746 elever från årskurs 7, 8 och 9 från en nationell undersökning användes för att undersöka relationen mellan psykosomatiska besvär och deltagande i fritidsaktiviteter.

The purpose of this study was to examine psychosomaticsymptomsissuesamongst children and adolescents between the ages of 0-18 years and to clarify the underlying factors.Method: Literature study based on 10 scientific articles.Results: Psychosomatic issues amongst children and adolescents, due to stress, were common in Europe and Scandinavia. The symptoms varied between gender and age. The underlying factors were mainly school environmental issues, home conditions, socio-economic situations and disputes with teachers and peers. The symptoms varied from headache, gastro intestinal problems and insomnia to eating disorders, depression and pounding heart.               Conclusion: The future of children?s psychosomatic health depends on interventions on all levels of society since they are affected by everything from school environment and home conditions to unemployment and recession..

Vårdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD). Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av och vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? Det material som användes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade på vårdtagare med olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala åtgärder, Musik som åtgärd, Aromaterapi och Beröring som åtgärder, samt Hygienåtgärder.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och är bland samhällets vanligaste ochmest kostsamma åkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för människors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan på depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnade belysa fysisk aktivitetsinverkan på depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanställdessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan på depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.

Personer som genomgått en traumatisk händelse befinner sig i riskzonen för att utveckla post-traumatic stress disorder (PTSD), som innebär en stor livsbegränsning och ett stort lidande. Dagligen möter hälso- och sjukvårdspersonal personer som ännu ej diagnostiserats och det är därför av vikt att kunna identifiera PTSD-symptom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka samband mellan olika trauman och PTSD-symptom enligt diagnostiseringssystemet DSM IV. Studien grundades på en deduktiv ansats och resultatet bestod av 15 vetenskapliga artiklar som granskades. Resultatet behandlade DSM IV:s tre symptomkluster: re-experience/intrusion, avoidance och hyperarousal.